Sökresultat:
3904 Uppsatser om Läsfrämjande projekt - Sida 2 av 261
Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.
Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och
h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i
?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och
ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska
h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och
grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.
Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger
I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om
elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en
skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska
oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.
En teori om stora projekt
Att stora projekt som t.ex. Ăresundsbron, Globen eller tunneln genom HallandsĂ„sen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhĂ€lle. Men, det verkar inte finnas nĂ„gra studier som strĂ€var efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att utveckla en teori om stora projekt.
Varför misslyckas IT-projekt?
TillgÀnglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning Àn projekt i andra branscher. Denna trend har lÀnge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt Ànda tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsÀtter detta vara ett problem Àn idag, trots allt arbete som lagts ner pÄ att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie dÀr fyra seniora IT-projektledare fÄr dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom omrÄdet.
ProjektutvÀrdering: ett slut och en början
Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.
Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar
SAMMANFATTNING
BAKGRUND
Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.
Ekonomens roll i IT-projekt
Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.
Ekonomens roll i IT-projekt
Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om
ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad
ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att
förbÀttra projekten.
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan
passa en ekonom i IT-projekt.
Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.
Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en
professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med
ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.
ProjektframgÄng : och vilka faktorer pÄverkar denna?
Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Ăven litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.
ProjektframgÄng : och vilka faktorer pÄverkar denna?
Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Ăven litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.
Finansiell riskbedömning av en byggrÀttsportfölj
Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.
Motiverande samtal om levnadsvanor - En kvalitativ studie av entrepren?rers upplevelser
Denna studie syftar till att unders?ka hur entrepren?rer upplever och f?rh?ller sig till motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor. F?r att uppn? syftet valdes en induktiv kvalitativ ansats med hermeneutiskt f?rh?llningss?tt inom h?lsovetenskap. F?r att f?rst? hur entrepren?rer upplever motiverande samtal som metod f?r att fr?mja h?lsosamma levnadsvanor, beh?vs en ansats som behandlar deltagarnas egna perspektiv.
Ledning utav utvecklingsprojekt : Vad innebÀr det att vara projektledare för ett utvecklingsprojekt?
Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.
Projekt 60+ : Àldre medarbetares erfarenheter av att delta i projekt
SjÀlvstÀndigt arbete OmvÄrdnad, fördjupningsnivÄ II.
FortsÀttningskurs i Mikrodatorteknik : kartlÀggning av befintliga kurser samt ett genomfört projekt
Sekretessbelagd.