Empowerment har blivit ett modebegrepp och anvÀnds i en mÀngd olika sammanhang och har dÀrigenom ocksÄ fÄtt olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förÀndrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero pÄ.IfrÄgavarande litteraturstudie fÀster sin uppmÀrksamhet pÄ tvÄ kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhÀlsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de tvÄ kontexterna; mÄlet (frihet kontra ökad hÀlsa), empowerments roll (mÄl gentemot metod), metoden (folkrörelse frÄn grÀsrotsnivÄ i förhÄllande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhÀlle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjÀlp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det Àr de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas vÀsenskilda förhÄllande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsÀttningar, som pÄverkar den innebörd empowerment fÄr sig tillskrivit de tvÄ kontexterna..

This study investigates the corporate sustainability activity, linked to the company's core business, which is a relatively unexplored field in a Swedish context. The study examines how the organization has used management control for its sustainability activity within two social initiatives; and whether these initiatives have generated value for the organization and involved stakeholders. Management control of social initiatives are examined within the theoretical framework of The Sustainable Balanced Scorecard and the organization's value creation contributions are outlined in accordance with a definition of the concept of Creating Shared Value. The method used for the implementation of the study is a qualitative study, embodied in an illustrative case study of a large Swedish company operating within financial sector. The empirical data was collected through 12 in-depth interviews with representative interviewees within the organization and with other stakeholders involved in the company's social initiatives.

Bakgrund: Inkonsekvensen i hanteringen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar har uppmÀrksammats av bland annat standardsÀttarna IASB, AASB, ASBJ samt organisationen RFR. RFR menar att mer fokus bör lÀggas pÄ identifieringen och redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av deras markanta ökning samt betydelse för företag och kunder.Syfte: Studien ska beskriva den kontext dÀr internt upparbetade immateriella tillgÄngar förekommer, och dÀrmed bidra till en förstÄelse över hur deras egenskaper och identifiering behandlas redovisningsmÀssigt, inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster.Metod: Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ intervjuer med företag inom branschen konsumentvaror och -tjÀnster som har internt upparbetade immateriella tillgÄngar.Resultat: Branschen konsumentvaror och -tjÀnster anvÀnder sig av bÄde formella och informella tumregler vid identifiering av internt upparbetade immateriella tillgÄngar pÄ grund av den osÀkerhet som rÄder vid bedömning. Existensen av tumregler pÄverkas av faktorerna nyckelpersoner, erfarenheter samt storleken pÄ företaget och posten internt upparbetade immateriella tillgÄngar. Branschen anser att det finns svÄrigheter i de existerande regelverken men att standarden IAS 38 Àr tillrÀcklig överlag..

Uppsatsen Àr en kulturanalys som med utgÄngspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populÀrkultur och makt. Syftet Àr att skildra Boy George i sin specifika kontext, nÀrmare bestÀmt den brittiska musikindustrin pÄ 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstÄs som ett uttryck för synen pÄ sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgrÀnser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en nÀrstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgÄr frÄn queerteori, med anvÀndning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

MÄlsÀttningen för uppsatsen har varit att ifrÄgasÀtta det allmÀnmÀnskliga i mÀnskliga rÀttigheter, att problematisera en rÀttighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framstÀlls som sjÀlvskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre mÀnniskorÀttsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framstÀllningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, nÀrmare bestÀmt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska hÀndelser.FrÄgestÀllningarna fokuserade pÄ allmÀngiltigheten i organisationernas MR-bild, deras instÀllning till europeiska och vÀsterlÀndska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare Àn europeiska, och att de i allt vÀsentligt arbetar opÄverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sÀttas i relation till den begrÀnsade undersökningen, vilken kanske frÀmst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsomrÄdet Àr inte att förglömma.

VÄldtÀkt Àr ett stort samhÀllsproblem, med över 3000 anmÀlda vÄldtÀkter i Sverige 2007. Definitionen av vÄldtÀkt Àr en tolkningsfrÄga som pÄverkas av moraliska synsÀtt. Denna synbygger pÄ historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige Àr kÀnt för att ha kommit lÄngt pÄ vÀg mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, vilket skulle kunna innebÀra att svenskar har lÀgre acceptans för dessa myter. FÄ studier om vÄldtÀktsmyter har gjorts i Sverige.

Den hÀr kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjÀnstemÀns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bÀrbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsÀttningarna för den arbetande befolkningen att hantera grÀnser mellan de tvÄ sfÀrerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhÄller sig yrkesverksamma tjÀnstemÀn, som Àr en yrkesgrupp som till stor del anvÀnder sig av ny teknik, till ett allt mer grÀnslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjÀnstemÀn frÄn tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt anvÀndande av den nya tekniken utifrÄn tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. TjÀnstemÀnnen anpassar sitt anvÀndande utifrÄn sin yrkesmÀssiga rutin och genom sjÀlvinsikt.

Denna rapport, En jÀmförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn pÄ HACCP-processen, En utvÀrdering och ett praktiskt tillÀmpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna JÀrvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk VattenresurslÀra, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult pÄ SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger pÄ tillÀmpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten bestÄr av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. HÀr jÀmförs ocksÄ Svenskt Vattens syn pÄ HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns dÄ Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgÄngen annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur anvÀndarvÀnlig Svenskt Vattens handbok Àr i praktiken.

Syfte: DÄ vi har funnit att en stor del av tidigare forskning kring varumÀrken fokuserar pÄ konsumentmarknaden vill vi nÀrmare undersöka varumÀrkets betydelse i en industriell kontext.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom ostrukturerade och öppna intervjuer. Vi utgick frÄn vÄra respondenters svar och analyserade dÀrefter svaren med hjÀlp av relevanta teorier. Undersökningen har sÄledes en induktiv ansats med ett tolkande synsÀtt. Teoretiska perspektiv: I vÄr teoretiska bas har vi samlat teorier frÄn tre olika ÀmnesomrÄden; nÀtverksbyggande och relationsmarknadsföring, inköpsteorier samt varumÀrkesteorier. Dessa tre omrÄden ligger till grund dels för vÄr egen förstÄelse för Àmnet samt för hur vi tolkar och analyserar det empiriska materialet.Empiri: VÄrt empiriska material bestÄr av tio djupgÄende intervjuer pÄ totalt fem företag.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur yrkespersoner ser pÄ utrymme och trygghet pÄ en arbetsplats dÀr olika former av klientrelaterat vÄld förekommer. Huruvida nÄgon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero pÄ mÄnga olika faktorer. Kroppsliga förutsÀttningar och kön kan likvÀl som arbetsmÀssig kontext vara faktorer som pÄverkar. Det Àr svÄrt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det Àr tydligt att yrkesutövares utrymme pÄverkas nÀr de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt vÄld pÄ sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barn till svenska förÀldrar pÄverkas av att vÀxa upp i en tvÄsprÄkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet Àr att mÀnniskor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utstrÀckning vÀljer att flytta utomlands. NÀr förÀldrar flyttar med sina barn uppstÄr frÄgan om vilket sprÄk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska vÀlja att leva efter. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utstrÀckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra mÀnniskor. Omgivningen har sÄledes stor betydelse för en persons identitetskÀnsla och det Àr viktigt för individen att kÀnna samhörighet med en grupp mÀnniskor.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.