Effektiv logistik Àr ofta nyckeln bakom framgÄngsrika företag. DÄ logistik Àr ett vÀldigt komplext problemomrÄde har det blivit nödvÀndigt att utveckla intelligenta system som hjÀlpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar Àr ett sÄdant system, vilket ska underlÀtta att flytta fokus frÄn den enskilda artikeln till artiklar som krÀver extra mycket uppmÀrksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsomrÄdet de senaste Ären. Denna har dock varit av ren matematisk karaktÀr dÀr olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrÄn en samling parametrar. Hur parametrarna vÀljs och vilka implikationer valet av matematisk modell fÄr Àr Ànnu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Detta arbete handlar om elevers kunskaper i att översÀtta en matematisk problemtext till en ekvation. Jag har dels studerat tidigare forskning inom omrÄdet och dels gjort en egen studie. Huvudsyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns problem för elever i Ärskurs nio att finna en ekvation som kan lösa en bestÀmd uppgift och i sÄ fall vilka Àr svÄrigheterna för eleverna. För att uppfylla syftet med detta arbete har jag valt att göra en litteraturstudie, en kvantitativ studie samt en mindre kvalitativ studie. I litteraturstudien tar jag bland annat upp vad algebra och ekvationer Àr för nÄgot, algebrans betydelse i skolan och vad tidigare undersökningar sÀger i det omrÄde jag undersöker.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstÄr som abstrakt och svÄrfÄngat, pÄ grÀnsen till ett skönlitterÀrt argumenterande. Vad innebÀr egentligen en simulering? Vad Àr simulacra? Och, framförallt, Àr simuleringsbegreppet vÀrt att lÀgga vÀrde i som ett teoretiskt begrepp? Det Àr min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sÀtta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsÀttningar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av en analysmodell hÀmtad frÄn den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.TillvÀgagÄngssÀtt: Jag har valt att anvÀnda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrÄn en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet anvÀnder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsÀttningar.

Denna undersökning Àr en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete pÄ Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig pÄ Àmnet sexberoende som idag Àr ett fenomen som inte anvÀnds i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sÀtta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingÄ i samma diskurs.För att kunna sÀtta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag Àr i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberÀttelser har varit grunden för att förstÄ fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har anvÀnts för att förstÄ hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk dÄ det tvÄngsmÀssiga beteendet Àr av liknande karaktÀr. Genom att anvÀnda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

MilitÀrt ledarskap har tidigare utforskats inom en militÀr kontext. De senaste Ären har mÄnga officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten frÄn försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrÄn en litteraturgenomgÄng av ledarskapsforskning och den militÀra kontexten. Tretton chefer pÄ mellanchef till VD-nivÄ intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Det hÀr kandidatexamensarbetet inom matematisk statistik och industriell ekonomi undersöker förklarande faktorer bakom rÀnteskillnad, sÄ kallad spread, mellan amerikanska och tyska statsobligationer. De obligationer som undersöks har en löptid pÄ fem respektive tio Är. Den huvudsakliga analysen görs genom multipel linjÀr regression. Regressionsmodellering av statsobligationsspread Àr vanligt förekommande i bankvÀrlden och det hÀr kandidatexamensarbetet kan utgöra en grund för vidare modellering och förbÀttring av befintliga modeller. Problemformuleringen och arbetsupplÀgget har utformats i samarbete med en svensk bank, som inte nÀmns vid namn pÄ grund av sekretesskÀl.Kandidatexamensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar.

Syftet med vÄrt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lÀrare, intresse av skolÀmnen och om lÀrandet utgÄtt ifrÄn deras kontext. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som besvarats av 34 pojkar. DÀrefter genomförde vi en gruppintervju bestÄende av fyra pojkar. Detta gjorde vi i LuleÄ kommun bland pojkar som gick tredje Äret pÄ en praktisk yrkesutbildning.

Bakgrund: Forskning pÄ maskuliniteter har under senare Är kommit att öka i omfattning. LikasÄ forskning pÄ livsstilsmedia. Men forskning pÄ förhÄllandet mellan maskulinitet och livsstilsmedia har Ànnu inte undersökts i en svensk kontext.Syfte: Att undersöka hur maskulinitet representeras i det svenska livsstilsmagasinet King magazine.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys, ECA.Resultat: Maskulinitet i King Magazine Àr komplext och utgörs av flera olika maskuliniteter. Beroende pÄ hur man uppfattar livsstilsmagasin och deras roll i unga mÀns identitetsskapande fÄr detta olika konsekvenser för hur maskulinitet i King magazine betraktas..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. FrÄgestÀllningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lÀrare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgÄende intervjuer. TvÄ lÀrare och tvÄ tredjeÄrselever pÄ gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt pÄ Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillÀmpas pÄ friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militĂ€rmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militĂ€rmusiker fick civil status, men ocksĂ„ Ă€ndrade arbetsuppgifter. MilitĂ€rmusikerna förvĂ€ntades spela i bĂ„de den militĂ€ra kontext de kom ifrĂ„n, och i en civil kontext som innebar allt ifrĂ„n kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden mĂ€rkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militĂ€r kontext, varför man 1982 bildade den vĂ€rnpliktiga musikkĂ„ren ArmĂ©ns Musikpluton (numera ArmĂ©ns MusikkĂ„r). År 2006 anstĂ€lldes 15 professionella musiker i kĂ„ren, vilket betyder att Sverige Ă„ter har en militĂ€rmusik under Försvarsmaktens styre.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn lÀrare som ingÄr i Matematiklyftet, beskriva och analysera lÀrares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklÀrande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstÄs. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med 12 lÀrare som Àr behöriga i samt undervisar i matematik i Ärskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att frÀmja elevers matematiklÀrande. UtifrÄn studiens lÀrarröster framtrÀder lÀrarens Àmneskunskap och didaktiska val rörande allt frÄn lÀrandemÄl, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

Uppsatsen analyserar utifrÄn den allmÀnna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översÀttning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan Äterges i det svenska verbsystemet..

I denna studie anvÀnder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad pÄ den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan fÄ fram frÄn en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förÀndrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi anvÀnder detta ramverk för att utifrÄn bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förÀndrat bibliotekarierollen pÄ universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestÄr av tre intervjuer med bibliotekarier pÄ Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Vi har utgÄtt ifrÄn det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vÄr studie. VÄr studie har behandlat vilket material som finns och anvÀnds pÄ respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt materialet anvÀnds av lÀrarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  pÄ  förskolorna,  och  i  sÄ  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vÄr  studie   var  att   ta   reda   pÄ   anvÀndningen   av matematikmaterialet  pÄ  förskolor  som  arbetar  utifrÄn  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har Àven tagit reda pÄ pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jÀmföra de olika pedagogikernas anvÀndning av material. VÄrt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.