Andrej Belyj Àr ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framtrÀdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spÀnningar mellan öst och vÀst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hÀngiven medlem i det teosofiska sÀllskapet.BÄde teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvÀvda lÀror inspiration i Àldre ochösterlÀndska religiösa ÄskÄdningar, framförallt i indiska religioner. Det Àr dessa men ocksÄ andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj anvÀnder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och förestÀllningar relativt sÀllan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nÀstan alla hans verk, bÄde i hans skönlitterÀra texter och i hans teoretiskaessÀer, frÄn den tidiga 2:a symfonin till hans senare sjÀlvbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han anvÀnder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mÄngfald som indiska ÄskÄdningar uppvisar ? varierande innebörd och tillÀmpning.

UtifrÄn tanken att alla anvÀnder sig av ÄterberÀttande i sin vardag för att förmedla information undersöker det hÀr arbetet om abstraktionsnivÄn pÄ ett spel kan skifta fokuset skiftar mellan det förkonstruerade, vilket ger spelaren motivation och kontext till sina handlingar, och det emergenta narrativet, de hÀndelser som sker under spelet, i ett ÄterberÀttande av spelet. Via tvÄ versioner av ett spel, en abstrakt version utan Äterkopplingar till de förkonstruerade narrativet och en med Äterkopplingar, fick testare efter att de spelat en av versionerna göra ett kort ÄterberÀttande utifrÄn frÄgor. Testningen visade att de som spelade den abstrakta versionen gjorde mer referenser till det emergenta narrativet och de som spelade versionen med Äterkopplingar till det förkonstruerade narrativet gjorde mer referenser till det. Vidare undersökningar skulle vara att se om spelvana spelar roll för vad som hamnar i fokus under ÄterberÀttandet..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur matematiklÀrarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som pÄverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har Àven undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklÀrare behöver ha för att genomföra en framgÄngsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklÀrarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklÀrare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet pÄverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Produktplacering har blivit erkÀnt som ett av vÄra mest effektiva marknadsföringsmedel. I dagslÀget Àr det frÀmst till film och underhÄllning vi associerar dÄ vi hör begreppet. Detta fenomen gÄr dock att generalisera Àven till andra omrÄden och forum. Ett sÄdant skulle kunna vara en homestagad bostad. HÀr har produktplacering Ànnu inte fÄtt sitt genomslag.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Vid organisatoriska förÀndringar Àr det vanligt att motstÄnd uppstÄr vilket kan leda till försÀmrad implementering av förÀndringen. Ledaren har hÀr en viktig roll men det rÄder delade meningar kring hur motstÄnd bÀst bör hanteras.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad som pÄverkar ledarens val av metoder för att hantera motstÄnd mot förÀndring. Fokus ligger pÄ ledarens instÀllning, orsaksförklaringar till förÀndringsmotstÄnd, metoder att hantera motstÄndet samt kontextens betydelse i förÀndringsprocessen.Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhÄllningssÀtt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehÄllsanalys.Studien har visat att förÀndringens kontext Àr avgörande för val av metoder att hantera det motstÄnd som kan uppstÄ i en förÀndringsprocess. Underordnat kontexten hade instÀllningen en stor pÄverkan, bland annat i avseende pÄ ledarens subjektiva tolkning av motstÄnd och hur motstÄndet uttrycktes..

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken Àr ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 Ärston liner dÀr ca 30% Àr vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anstÀllda och ligger vid PiteÀlvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mÀngden nÀrsalter nÀr inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning pÄ mÀngden nÀrsalter Àr att man vill minimera kemikalieförbrukning och utslÀpp av nÀrsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgÀnglighet.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i Àmnet matematik.DÄ goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot Àmnet, Àr det viktigt att skapa intresse ochglÀdje för att elevernas resultat ska förbÀttras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikÀmnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur sÀger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gÀller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksÄgenomförts dÀr Är 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glÀdjeÀmne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nÄtts genom undersökningen stÀmmer vÀl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmÄgor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlÀrarens egenskaper. De förmÄgor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ÀrförstÄelse och tilltro till den egna förmÄgan.

UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skÀrskÄdas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstÄs som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. SamhÀllsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn pÄ ?utanförskapet?.

Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien Àr aktörscentrerad och inriktar sig pÄ tre aktörer folket, ordningsmakten militÀr/polis och tidningarna sjÀlva. Som teoretisk utgÄngspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori anvÀnts i vilken gestaltningprocessen Àr en del. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ textanalys. Detta tillvÀgagÄngssÀtt kompletteras med komparativ metod.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan pÄ statssuverÀnitet som förhÄllandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. TvÄ statscentrerade perspektiv pÄ internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmÀssiga begrÀnsningarna av statssuverÀnitet. Aktörerna belyses i en fallstudie dÀr trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av tvÄ konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgÄngspunkten förstÀrks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Denna uppsats bygger pÄ empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelÀrare. Syftet Àr att ta reda pÄ dessas instÀllning till och erfarenheter av Àmnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingÄende Àmnena. Resonemangen sÀtts in i en ram av teorier, lÀroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lÀmplig kontext till utsagorna.Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till Àmnesövergripande samarbete dÄ det ger tydliga sammanhang för elevernas lÀrande vilket anses fördelaktigt, men mÀngden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det krÀver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som mÄste hinnas med. En annan tydlig indikation Àr att lÀrarnas sÀtt att uttrycka sig Àr vÀsensskilt frÄn den typ av facksprÄk som anvÀnds inom forskningen..