Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus pÄ det diakonala arbetet. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka Àr grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer prÀglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta Àr kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen anvÀnts. Genom att göra jÀmförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien Àr det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

I den hÀr rapporten redogörs för processen vid framtagandet av det första objektet i möbelserien Vesper. Författarens tillika formgivarens tankar kring olika materials narrativa förmÄga i relation till en betraktares förförstÄelse, föranleder en formgivningsprocess som resulterar i ett arbetsbord dÀr material och symbolsprÄk tÀnks förmedla sköna vÀrden. Uttryck av varaktighet och omsorg i en kontext med tillfÀllighetssyndrom..

Bakgrund I den nutida forskningen Àr det essentiellt att företag tar hÀnsyn till medarbetarnas motivation sÄ att de gynnas av det arbetssÀtt som tillÀmpas. En arbetsmetod som blivit allt vanligare Àr konceptet Lean som ursprungligen kommer frÄn den japanska bilindustrin. Lean har idag utvecklats till ett allmÀngiltigt koncept som tillÀmpas i flertalet branscher vÀrlden över. Trots att konceptet innebÀr flertalet positiva aspekter har det fÄtt utstÄ stark kritik nÀr det kommer till de mÀnskliga aspekterna och forskare har stÀllt sig frÄgan om Lean Àr "Mean". Kritiken hÀrleds frÀmst till medarbetares arbetsmiljö i form av stress och brist pÄ variation, sjÀlvbestÀmmande, hÀlsa och vÀlmÄende.

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock frÄn den traditionella backpackern pÄ olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fÀltstudie.Syftet med denna undersökning Àr att diskutera identitetsförÀndringar inom resekultur, som sker nÀr samhÀllets struktur förÀndras och en ny kontext uppstÄr.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte Àr att ge en förstÄelse till terminologin. HÀr förklaras hur termen backpacker samt flashpacker och Àven eurocentrism och en nationell aspekt pÄ backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förÀndrade samhÀllsstrukturen och en förÀndring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare Är som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlÀrning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolÄr 6. Dessa elever samt tre lÀrare för grundskolans senare Är bedömde sedan spelet; de förstnÀmnda i enkÀter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes frÀmst passa elever i skolÄr 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlÀrning gÀllande geometriska begrepp.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

I uppsatsens inledning pÄtalas att medier influerar samhÀllet och dÀrigenom mÀnniskors sÀtt att vara och kÀnna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhÀllets syn pÄ text framhÄlls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen Àr att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lÀsstimulerande arbete i ett samhÀlle som ses stÄ inför ett nytt textlandskap. Resultatet Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvÀrgruppen Unggruppen pÄ Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lÀsstimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga pÄ folkbibliotek.Det teoretiska ramverket bestÄr av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av Roger SÀljö.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

Denna studie behandlar tvĂ„ textilhantverkare, Brita-Kajsa Karlsdotter med sitt broderi och MĂ€rta-Stina Abrahamsdotter med sin sĂ€regna stickning, bĂ„da frĂ„n Anundsjö socken i Ångermanland, och verksamma under slutet av 1800- och början av 1900 talet. Det övergripande syftet med studien Ă€r att undersöka om den sociokulturella miljö som dessa bĂ„da levt och verkat i har pĂ„verkat och inspirerat och dĂ€rmed bidragit till deras hantverksutövande vad gĂ€ller sĂ€rart i sĂ„vĂ€l teknik som mönsterkonstruktion. Arbetet beskriver dels den sociokulturella miljö/kontext i vilken dessa bĂ„da kvinnor levt i, och dels en beskrivning av deras textila alster med avseende pĂ„ material, teknik, mönster/fĂ€rgsĂ€ttning samt anvĂ€ndningsomrĂ„den. Studiens teoretiska referensram utgĂ„r frĂ„n teorier om den sociokulturella miljöns betydelse för inspiration och lĂ€rande. Studien bygger pĂ„ föremĂ„lsstudier, samt litteratur i form av vetenskapliga publikationer, artiklar och rapporter liksom levnadsbeskrivningar av de bĂ„da undersökta personerna.

LinjÀriseringar av olinjÀra system Àr mycket relevanta eftersom det finns en i förhÄllandevis enkel och omfattande matematisk teori kring linjÀra system, till skillnad frÄn allmÀnna olinjÀra system.För vissa olinjÀra system Àr det svÄrt eller inte ens möjligt att genomföra en analytisk linjÀrisering.Orsakerna till detta kan vara hög komplexitet av systemet eller avsaknaden av ett analytiskt uttryck.Numerisk analys kan vara en lösning pÄ detta problem.I detta examensarbete anvÀnds framÄtdifferens och centraldifferens för att genomföra de derivata-approximationersom behövs för att genomföra en numerisk linjÀrisering av ett olinjÀrt system.Rapporten behandlar Àven vad som sker dÄ det Àr dÄlig upplösning pÄ den indata som anvÀnds nÀr man genomför enlinjÀrisering, vad som hÀnder med heltal och binÀra signaler om de ingÄr i ett system som linjÀriseras ocheffekten av att ha olika samplingstider för olika delmoduler i ett system som linjÀriseras.Slutligen undersöks numerisk bilinjÀrisering av ett system pÄ bilinjÀr form och en jÀmförelse mellan analytisk linjÀrisering och bilinjÀrisering görs..

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermÄl som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frÄgestÀllning: Hur ser förekomsten av giftermÄl som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det nÄgon skillnad mellan verken? Metoden Àr en textanalys ihistorisk kontext, dÀr analysverktygen bestÄr av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermÄl med hjÀlp av följande nyckelord: giftermÄl/bröllop, Àktenskap/Àkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. UtifrÄn nyckelorden valdes aktuellacitat frÄn eddorna. I teoridelen sÀtts giftermÄlet in i en teoretisk kontext och grundas dÀr iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.

Kandidatprojekt Kontor och BostÀder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid bÄde stad och park skapa en levande miljö dÀr de olika nivÄerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestÄende av bostÀder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt Àr ganska slutet öppnas upp för allmÀnheten och disponeras i förhÄllande till grad av offentlighet..

Den hĂ€r studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins nĂ€rmande av det militĂ€ra sammanhanget. 2007 utformade USA:s armĂ© en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom omrĂ„dena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som pĂ„ olika sĂ€tt analyserar den ?mĂ€nskliga terrĂ€ngen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades dĂ€r akademiker frĂ„n samhĂ€llsvetenskaperna fick söka sig till den militĂ€ra kontexten för att hjĂ€lpa militĂ€ra beslutsfattare att förstĂ„ kulturen, de socioekonomiska förhĂ„llandena och religionens roll mm.Hur förhĂ„ller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns pĂ„ antropologin som en del i en militĂ€r kontext? Genom att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar belyses olika resonemang pĂ„ den tillĂ€mpbara antropologin i en militĂ€r kontext utifrĂ„n den rĂ„dande etiska debatten som Ă„terfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militĂ€ra kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.