Sökresultat:
852 Uppsatser om Läs- och skriverövrande - Sida 8 av 57
FrÄn MP3 till Spotify : En diskursanalys av fildelningsdebatten i fyra svenska tidningar
Syftet med undersökningen Àr att, genom en analys av en mÀngd tidningsartiklar inom Àmnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i sÄ fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.Det vi kommer fram till Àr att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevÀrd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gÄtt frÄn att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion..
Utagerande beteenden i förskolan - en observations- och intervjustudie
SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.
Allt flyter : En studie av elevers uppfattning om sitt eget lÀrande frÄn sin grundskoletid vid Stockholms bild- och formklasser.
Gamereactor beskriver sig pÄ sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vad som fÄr möjlighet att synas pÄ hemsidan och pÄ vilka villkor det fÄr ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien bestÄr av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som bÄda har för avsikt att belysa omrÄden med anknytning till genusvetenskapliga ÀmnesomrÄden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en mÄnad och jag visar dÀr, med utgÄngspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snÀv bild av spelkulturen, dÀr mÄlgruppen Àr en ung, vit, teknikintresserad grupp mÀn. DÀremot framtrÀder ocksÄ en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner bÄde för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framtrÀder i textmaterialet, och jag menar hÀr att Gamereactors textproduktion kan förstÄs som en diskursordning dÀr en samling diskurser kring olika genrer kÀmpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmÀssig substans? i olika spel.
Cancerbloggar : Bloggförfattares upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande
Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gĂ€llande kön, Ă„lder, cancerdiagnos samt botÂbarhet. Bloggsökning genomÂfördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande tvĂ„ huvudfrĂ„gor med delfrĂ„gor.
Tankar, Äsikter och erfarenheter av jiddisch
 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.
Skillnader och likheter mellan kvinnliga och manliga krigskorrespondenter
I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sÀtt att rapportera frÄn kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön pÄverkar korrespondenternas roll i krig samt deras Àmnesval och sÀtt att rapportera. Vi ville Àven undersöka huruvida kön pÄverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrÄn sitt kön. Undersökningen Àr en typ av stickprov mer Àn en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig bÄde frÄn skribent till skribent men Àven mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjÀlp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer kÀnslosamt och konkret medan mÀn skriver mer abstrakt och analytiskt.
?Jag skriver begripligt? : hur, varför och till vem förmedlas forskningen?
"Understanding what I write" is a study of university-scientists? work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these..
SAME GROUND : musik frÄn min sanna grund
Mitt arbete handlar om redan frÄn de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi slÀppte vÄr debutskiva Same Ground. Om att vÄga göra musik frÄn sitt hjÀrta,att tveka,kÀmpa,repa,spela in och att slÀppa skiva pÄ eget bolag. Det handlar ocksÄ om min uppvÀxt och hur det pÄverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen..
Surfplattan i förskolan, pedagogens perspektiv
Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens.
I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan.
Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.
En digitaliserad kommun?
Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.
För arbetslöshetens bekÀmpande. En studie av lokal arbetslöshetspolitik i Uppsala mellan 1920-1924.
I denna uppsats har vi valt att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter mellan manliga och kvinnliga korrespondenters sÀtt att rapportera frÄn kriget i Afghanistan. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ undersökning av tre manliga samt tre kvinnliga korrespondenters verk.Syftet med uppsatsen var att undersöka om kön pÄverkar korrespondenternas roll i krig samt deras Àmnesval och sÀtt att rapportera. Vi ville Àven undersöka huruvida kön pÄverkade artikelns vinkel och om det fanns skillnader i hur korrespondenterna valde att beskriva kriget utifrÄn sitt kön. Undersökningen Àr en typ av stickprov mer Àn en generalisering.Den kvalitativa analysen av visade att rapportering skiljer sig bÄde frÄn skribent till skribent men Àven mellan könen. För att kunna analysera korrespondenternas artiklar har vi undersökt dem med hjÀlp av teorier av bland annat Britt Hultén som skrev i sin bok att kvinnor skriver mer kÀnslosamt och konkret medan mÀn skriver mer abstrakt och analytiskt.
HögstadielÀrare om litteraturundervisningen : En undersökning av lÀrares och lÀrarstudenters tankar om litteratur i svenskÀmnet samt PISA-resultatet
 Den hÀr uppsatsen handlar om tankar, Äsikter och erfarenheter av det nationella minoritetssprÄket jiddisch och den bygger pÄ intervjuer med fyra personer i olika Äldrar som bor pÄ olika platser i Sverige. Deltagarna Àr tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, en Àldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har nÄgon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av tvÄ teoretiska modeller för att utvÀrdera hotade sprÄk. Det Àr dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsÀttningar för att sprÄk anvÀnds som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet Àr att de Àldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men lÀser och skriver vÀldigt begrÀnsat.
BloggtÀnk och skrivlust
Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra gymnasieungdomars instÀllningar till skrivande och respons i skolan och pÄ bloggar. I Àmnesplanen för svenska som trÀder i kraft hösten 2011 stÄr det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, lÀsa och lyssna och dÀrmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmÄga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och nÀr de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och nÀr de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.
Hem- och konsumentkunskap pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand & via distans
Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.
Sociala relationer pÄ Facebook : En studie om Facebook som ett socialt rum
FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.