Sök:

Sökresultat:

852 Uppsatser om Läs- och skriverövrande - Sida 53 av 57

Om du vill ha fred, förbered dig pÄ krig : en studie i den militÀra styrkans betydelse

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de frÀmsta företrÀdarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn Àr Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man mÄste dÀrför försöka uppfatta vÀrlden utifrÄn USA:s horisont och försöka tolka samt sÀtta sig in i den amerikanska positionen pÄ den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att fÄ insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militÀra styrka, enligt Kagan, pÄverkar dess beteende pÄ den internationella arenan, men Àven hur Kagan ser pÄ USA:s kommande globala engagemang.

?PÄ en skrivplatta Àr det bara stavningen sedan Àr allting klart?. Hur arbetet med skrivplattan kan vara ett stöd vid textskrivning

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

PR-konsulter om journalister i ett förÀndrat medielandskap : En kvalitativ studie om PR-konsulters syn pÄ medierelationen

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

Virtuella kroppar, fysiska rum? En hybridiserad förstÄelse av konventet som ett virtuell-fysiskt grÀnsland

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process pÄverkar vÄra kroppar samt virtualitetens förvÀntade riktning, frÄn fysisk till virtuell, och förvÀntad laddning av manlighet. Cosplay Àr en subkultur dÀr utövaren Äterskapar animerade och mÄnga gÄnger virtuella kroppar. Uppsatsen ser dÀrför till hur cosplay kan förstÄs som en virtuell-fysisk praktik vilken gÄr frÄn det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet bestÄr i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgrÀnsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

Skiljer sig nedskrivningarna av goodwill mellan lÀnder beroende pÄ rÀttstradition? -En studie av börsnoterade företag i EU

Bakgrund och problem: EU har sedan Är 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillÀmpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jÀmförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte Àr tillrÀckligt eftersom det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av lÀnders historiska ursprung med beaktande för vilken rÀttstradition ett land hÀrstammar ifrÄn, samt vilket skydd som ges till investerarna.

"Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?" : En kvalitativ studie om hur Aftonbladet och Expressen skildrade gruppvÄldtÀkten i Tensta.

Titel: ?Jag sa nej. Hur sÀger man ett nej sÄ att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna WestergÄrd Kurs, termin och Är: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de vÄldtÀkter som kvÀllstidningarna bevakade 2013 var en gruppvÄldtÀkt pÄ en 15-Ärig flicka i Tensta. Den fick stor uppmÀrksamhet i kvÀllspressen efter att de misstÀnkta, sex jÀmnÄriga pojkarna, friades i hovrÀtten.

Simkunnigheten i Sverige för barn i skolÄr 1-5 : Pilotprojektet Vattenprovet

Syfte och frÄgestÀllningMitt syfte med denna undersökning har varit att jÀmföra och se om det finns nÄgra skillnader i de nordiska lÀndernas kursplaner för grundskolan gÀllande simning. Jag har ocksÄ genom en pilotstudie velat undersöka hur simkunnigheten ser ut för barn i skolÄr 1-5 i Upplands VÀsby (UV), Sverige. Ytterligare ett syfte har varit att utvÀrdera projektarbetet som legat till grund för pilotstudiens genomförande. De frÄgestÀllningar som jag har fördjupat mig i Àr följande:? Finns det nÄgon dokumentation om simkunnigheten i vÄra grannlÀnder Norge, Finland och Danmark gÀllande skolÄr 1-5?? Vad stÄr det i den svenska, norska, finska och danska lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning?? Hur ser simkunnigheten ut för barn i skolÄr 1-5 i UV, Sverige idag?? Vilka förberedelser har genomförts inför pilotstudien och hur vÀl stÀmde genomförandet mot planen?? Hur upplevde klasslÀrarna genomförandet av pilotstudien?? Kan lÀroplanen för Àmnet Idrott och hÀlsa angÄende simning förÀndras eller fÄ ett förtydligande?MetodArbetet har bestÄtt av tre delstudier.

Är det viktigt vad JAG tycker? Diskursanalys av en brukarenkĂ€t riktad till vĂ„rdnadshavare i förskolan

Syfte: Syftet med studien Àr att studera en brukarenkÀt riktad till vÄrdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebÀra utifrÄn begreppet ?en skola för alla?.TvÄ frÄgestÀllningar Àr centrala i studien:- Hur Àr brukarenkÀten uppbyggd?- Vilka diskurser framtrÀder i brukarenkÀtens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgÄr frÄn att diskurserna skapar de subjekt vi Àr. Enligt Foucault kan kunskap till omvÀrlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om vÀrlden Àr alltid kulturell och historiskt prÀglad. Kunskap fÄs genom nÄgot som utövas tillsammans, med sprÄket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot.

HÄllbar stadsplanering för tillvÀxt

Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

RevisionsberÀttelsens betydelse : PÄverkas aktiekursen av en oren revisionsberÀttelse?

En akties pris pÄverkas av mÄnga olika faktorer. SÄvÀl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberÀttelse pÄverkar priset pÄ aktien. VÄr problemformulering lyder:PÄverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberÀttelse?Syftet med vÄr studie Àr att redogöra för hur aktiekursen pÄverkas dÄ ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberÀttelse.

Digitala lÀrverktyg - möjlighet eller hinder? LÀrares resonemang kring anvÀndandet av digitala lÀrverktyg i arbetet med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syfte: Studiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ hur lĂ€rare resonerar kring anvĂ€ndningen av digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och deras kompetens inom omrĂ„det.FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur anvĂ€nder lĂ€rare digitala lĂ€rverktyg i arbetet med elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter?? Hur resonerar lĂ€rare kring de digitala lĂ€rverktygens pĂ„verkan pĂ„ elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lĂ€rare om kommunens satsning pĂ„ digitala lĂ€rverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska omrĂ„det. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förstĂ„else av mĂ€nniskors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data anvĂ€nds den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). DĂ€rtill anvĂ€nds olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrĂ„n ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta Ă€r en kvalitativ studie, som genomfördes med hjĂ€lp av redskapet enkĂ€t.

Sex elevtexter om sex. Skrivpraktik i en gymnasiekurs i sex och samlevnad

Syfte: Syftet med studien Àr att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillÀmpar nÀr de skriver texter inom en 50-poÀngskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv dÀr eleverna fÄr anvÀnda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestÄende av lÀrarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad Àr undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.

Vi Àr hon! : Bilder och subjektsskapande i förskolan.

Med den hÀr uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan anvÀnda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrÄn ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förÀndra de betydelser som barn och pedagoger lÀgger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvÀrt sÀtt att vara och leva, och visa att de inte Àr sÄ entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

Ledningsfilosofi i luftvÀrnet : Uppdragstaktik - FrÄn decentralisering till centralisering

Kriget Àr ingenting annat Àn en utvidgad tvekamp, en vÄldsakt för att pÄtvinga motstÄndaren vÄr vilja.MÄlet Àr att göra motstÄndaren vÀrnlös. Om motstÄndaren skall uppfylla vÄr vilja, mÄste vi försÀtta honom i ett lÀge, som Àr ogynnsammare Àn det offer vi krÀver av honom. Varje förÀndring i lÀget, som kan Ästadkommas genom fortsatta krigshandlingar mÄste alltsÄ leda till nÄgot Àn ogynnsammare. Med denna sanning tar mÄnga teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försÀtta vÄr motstÄndare i ett ogynnsamt lÀge gÀller det att föra striden och att göra det snabbare Àn motstÄndaren.

Varför specialpedagog i förskolan? En studie kring förskollÀrarnas syn pÄ behovet av specialpedagog i förskolan

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas syn pÄ behov, anvÀndning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lÀrare tar tillvara pÄ specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollÀrarna pÄ behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara pÄ i förskolan?? Hur hanterar förskollÀrarna svÄrigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrÄn ett öppet system.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->