Sök:

Sökresultat:

852 Uppsatser om Läs- och skriverövrande - Sida 52 av 57

New Public Managements drivkraft till frivilliga uplysningar i Ärsredovisningar -En jÀmförelsestudie av upplysningar om Balanserat Styrkort bland adoptörer i offentlig och privat sektor

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

Behovet av pedagogisk projektledning i interna förÀndringsprojekt

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

"Jag litar inte pÄ ett ord de skriver. Det Àr bara dumheter." : En studie om lÀsares reaktioner pÄ smygreklam och hur det pÄverkar tidningarnas trovÀrdighet.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. InbĂ€ddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i sjĂ€lva verket Ă€r en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Exponera : - i smÄtt och stort

Denna rapport Àr en del av mitt examensprojekt och beskriver tvÄ praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag pÄbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i Àmnet och angripa min utgÄngspunkt, Exponera, frÄn tvÄ hÄll. Jag har under min studietid pÄ Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit Äterkommande under studietiden och kÀndes dÀrför som en spÀnnande utgÄngslÀge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gÀller vÄr identitet och kÀnslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och pÄ hur vi vÀljer att visa upp de ting vi har i vÄra hem.

Det Àr inte ens fel att tvÄ trÀter : en studie om sex lÀrares sÀtt att hantera vardagliga konflikter

Bakgrund: Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lÀrare ofta fÄr reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap dÄ de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska Àven förbereda dessa elever sÄ att de kan forma meningsfulla och goda liv. DÀrför Àr en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lÀra elever handskas med konflikter pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr skolans uppdrag att hjÀlpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin.

Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie pÄ ett privat assistansföretag

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Den slopade revisionsplikten : revison: en plikt eller en tillgÄng?

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poĂ€ngFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyrĂ„ers samt smĂ„företagens verksamhet förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig pĂ„ att studera införande av slopad revisionsplikt för smĂ„ företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att stĂ€lla följande frĂ„gor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till smĂ„företag förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyrĂ„er pĂ„verkats efter revisionspliktens slopande? Hur pĂ„verkas smĂ„företag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pĂ„ sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem smĂ„företagare samt tjĂ€nsteman pĂ„ Skatteverket.Teoretisk referensram: SekundĂ€rdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

Teknik och Genus

Teknik Àr ett Àmne som vid mÄnga skolor först dyker upp under grundskolans senare Är under sitt rÀtta namn. Vi tror att mÄnga ungdomar som kommer i kontakt med teknikÀmnet uppfattar det som svÄrt eller konstigt. Detta beror kanske pÄ att undervisningen sker pÄ en alltför abstrakt nivÄ. De yngre eleverna dÀremot, har ibland ingen aning om vad teknik Àr eller Àr medvetna om att de kommit i kontakt med Àmnet i skolan. En fundering som vÄr undersökning grundar sig pÄ, Àr frÄgan om hur elever ser pÄ teknik.

Den "perfekta" stormen : En studie av nyhetstÀckningen kring en naturkatastof i vÀsterlÀndska tidningar

Uppsatsen söker visa pÄ hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig frÄn varandra i tidningars internetupplagor frÄn olika vÀsterlÀndska lÀnder utifrÄn sex syftesfrÄgor;PÄ vilket sÀtt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen?Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om?Vilka kÀllor kommer till tals?Vilka hÀndelser fokuserar tidningarna pÄ?Hur har lÀndernas tidningar rapporterat om lÀnder katastrofen drabbade innan den nÄdde USA?PÄ vilka sÀtt skiljer sig lÀndernas tidningar frÄn varandra?LÀnderna utvalda för att besvara frÄgan Àr USA och Sverige, och tidningarna frÄn respektive land uppsatsen anvÀnder för att besvara frÄgan Àr Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka Àr orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 fÀrdades frÄn Jamaica till USAs östkust dÀr den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resvÀg. För att analysera materialet sÄ har kvantitativ innehÄllsanalys och kritisk diskursanalys tillÀmpas. Teorierna som uppsatsen tillÀmpar de tvÄ metoderna pÄ Àr Entmans Framing-teori, nyhetsvÀrdering enligt bland andra, Henk Prakke.

LÀrares erfarenheter av algebraundervisning i Är 7-9 : En intervjuundersökning med sex lÀrare

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare kan undervisa i algebra för att underlÀtta för eleverna. De frÄgor som stÀllts Àr: Vad Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man undervisar i algebra? och Vari ligger svÄrigheterna med algebra?. För att kunna besvara frÄgorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lÀrare, som undervisar i Är 7-9.De svÄrigheter med algebra som framkommit Àr bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom Àr ett ganska nytt omrÄde för eleverna i Är 7-9. Eleverna kan fÄ svÄrigheter som Àr kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men ocksÄ till översÀttningar och tolkningar av algebraiska uttryck.

Mer Àn bara fotboll : Om den assyriska/syrianska namnkonflikten pÄ sportsidorna i LT, Sportbladet och DN

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har tvÄ fotbollslag i SödertÀlje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rÀtta benÀmningen pÄ gruppen. NÀr de tvÄ falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna bÄde före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en sÄ kallad ?högriskmatch? pÄ grund av motsÀttningarna mellan de olika lagens supportrar.

Den nya lÀroplanens pÄverkan : En studie av förskollÀrarens och barnskötarens uppfattning om den nya reviderade lÀroplanen i förskolan: Lpfö 98/2010

Den tryckta pressen i USA skakas av en oviss framtid och industrin frÄgar sig om det finns nÄgon lönsam affÀrsmodell för kvalitetstidningar pÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad. Krisen har slagit hÄrt mot annonsintÀkterna men övergripande handlar det om en strukturell förÀndring.  PÄ samma gÄng som pappersupplagorna faller ökar trafiken pÄ nÀtet ? men intÀkterna pÄ nÀtet Àr lÄngt ifrÄn desamma.  Det som hÄller pÄ att Àventyras Àr oberoende journalistik som informerar, undersöker, analyserar och ger kunskap om samhÀllet, speciellt det lokala. Det skriver Leonard Downie Jr och Michael Schudson i rapporten The Reconstruction of American Journalism (Downie Jr & Schudson 2010).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀget pÄ ? och utsikterna för den amerikanska tidningsmarknaden.

Yrken och karriÀr i Veckorevyn : Vilket budskap förmedlas?

Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en studie av hur Veckorevyn under Är 2007, framstÀllde yrken, karriÀr och arbetsmarknad för sina lÀsare. Syftet Àr att undersöka om tidningen Àr en kÀlla till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, dÀr flickor Àr söta och pojkar Àr starka.De frÄgestÀllningar jag jobbat utifrÄn Àr följande; Vilka yrken framstÀlls i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framstÀlls arbetsmarknaden? Finns ?drömjobbet?? Vilket/vika Àr det? Hur framstÀlls det?Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehÄllsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela Ärsupplagan Är 2007. I den kvalitativa delen analyserades bÄde text och bild av speciella artiklar som fokuserade pÄ yrkesliv och karriÀr.

Viskningar och rop pÄ hjÀlp! : En kvantitativ studie över profileringen av Scandic Plazas hotellrestaurang

Scandic Hotels AB driver tvÄ hotell i UmeÄ, Scandic UmeÄ Syd samt Scandic Plaza UmeÄ. Det förstnÀmnda Àr belÀget pÄ Teg ca 15 minuters promenad frÄn centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefÀr tre Är sedan hette restaurangen pÄ Scandic Plaza UmeÄ Viskningar & Rop, nÄgot som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. DÀrefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande Ären har Scandic Plaza UmeÄs hotellrestaurang sett en nedÄtgÄende trend pÄ deras försÀljning.

Massmedias inflytande pÄ skolans rykte

Syftet med detta arbete har varit att försöka förstÄ den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmÀnhetens bild pÄverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns nÄgra mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan Àr frÄgestÀllningar som satts i fokus. För att kunna nÄ fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. HÀr följer en nÀrmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som intrÀffat pÄ skolor i Sverige under de senaste fem Ären, har analyserats och jÀmförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats pÄ hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som stÄr i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna Äsikter trÀder fram.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->