VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltsÄ klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig lÄngt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa pÄ olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete Àr vÄr förhoppning att just denna problematik ska stÀllas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete Àr det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet Àr att pÄvisa vilka inre motsÀttningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av vÄra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer Àr vÄrt teoretiska bidrag till forskningen.

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda förÀldrar stöd i förÀldraskapet Àr inget nytt fenomen, utan har skett pÄ olika sÀtt sedan 1600-talet. Synen pÄ förÀldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja förÀldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, rÄd, utbildning och kurser kring förÀldraskapet. Hur förÀldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. DÀrmed fÄr vi en viss bild av förÀldrarollen.

Denna undersökning Àr en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning Àr att finns vilka diskurser som framtrÀder i de tre artiklarna. DÄ texterna analyserats med hjÀlp av diskursanalys har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och förÀldraskap framtrÀder i undersökningarna? II.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kÀrlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan sÀga om samhÀllet idag. VÄr lÀsart har varit diskursanalys och utgÄngspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förvÀntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade sprÄkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kÀrlek. Med hjÀlp av tidigare forskning, vÄr lÀsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framtrÀdande Àven i dagens samhÀlle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhÀllet, samtidigt som det Àr möjligt att nya diskurser och dÀrmed nya normer utvecklas.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Den hÀr studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat Är 2004. Med ?kommentera? avses det, vilka diskurser de konstruerar ifrÄga till denna hÀndelse. Min studie inriktar sig Àven pÄ att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv nÀr det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin röstrÀtt. Jag intresserar mig Àven för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett sÄ fÄtal avvÀljarna anvÀnde dennes röstrÀtt..

Syftet med studien Àr att belysa vilka möjligheter eller begrÀnsningar arbetsmarknadsÄtgÀrder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgÄngspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhÄllningssÀttet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmÀnna problem och personliga bekymmer. Som fördjupande teorier anvÀnds social styrning och Michael Foucaults teori om makt i det disciplinÀra samhÀllet. Undersökningens genomförande utgÄr frÄn diskursanalys som metod dÀr materialet frÀmst Àr hÀmtat frÄn regeringen och arbetsförmedlingens skrifter om ungdomsarbetslöshet. I diskursen som instanserna skapat urskiljs att den arbetssökande ungdomen Àr i behov av bland annat kompetens och vÀgledning.

Bakgrund: Kommunala skolplaner Àr ett mÄldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsvÀsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgÄng av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja nÄgra av de diskursrelaterade förestÀllningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framtrÀder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av diskursrelaterade förestÀllningar och ideal gÀllande skolans roll i elevens utveckling sÄsom de framtrÀder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhÄllande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framtrÀder i skolplanerna Àr en dÀr kompetensmodellens ideal hÄlls högt. Visionen Àr en skola dÀr man förutom ?traditionellt? lÀrande, d.v.s. lÀrande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.

Disney Àr ett kritiserat företag och har vid flera tillfÀllen blivit anklagade för att anvÀnda sig av stereotypa förestÀllningar nÀr det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrÄn perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet sÄ kommer vi Àven att undersöka om de förstÀrks med hjÀlp av bilderna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Som stöd i att titta pÄ bilder har vi anvÀnt oss av teorier om visuell kultur. I vÄr undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa förestÀllningar i filmerna, till exempel att fÀrgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Hur betraktas kvinnor intagna pÄ anstalt av den svenska kriminalvÄrden? Detta Àr frÄgan jag har Àmnat att försöka besvara i denna uppsats. DÄ det Àr en stor frÄga utgör mÄngfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. LÀsaren fÄr bland annat ta del av hur diskussionerna förts angÄende blandade anstalter och hur kvinnliga anstÀllda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som Àr kvinnornas bÀsta. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omstÀndigheter kvinnorna framstÀlls och begrundat vilka konsekvenser olika förhÄllningssÀtt kan fÄ för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvÄrden sÄvÀl som allmÀnheten..

  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att diskutera förhÄllandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som stÄr pÄ löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda pÄ om historien som löpsedeln initierar, fortsÀtter pÄ samma sÀtt, utvecklas eller förÀndras i artikeln. Som följd för jag Àven en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltÀnkta lÀsaren möjligen kan skapa genom att enbart lÀsa löpsedeln respektive om lÀsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras pÄ kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant Ät mellan innehÄllet pÄ löpsedeln och innehÄllet i motsvarande artikel.