Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. PÄ tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ, 15 högskolepoÀng.

This paper aims to demonstrate how the imperial attitude of the British Empire not onlycirculated within the British Isles, but also to and within the colonies, namely Australiain this case. It also shows how the discourse in an australian newspaper, The SydneyMorning Herald, might affect the people reading it and how thoughts about "the other"is reproduced in the media. The years 1947-1950 has been chosen because those werethe years of the Dominion of India, when India first became independent from theBritish Empire, to the formation of the Republic of India in 1950.All this is done by using postcolonial theory and discourse analytic method hand inhand to de-veil the structures of Empire within the media..

Titel: Ungdomsorganisationerna och jÀmstÀlldhet?erna - en diskursanalys av talet omjÀmstÀlldhet hos 90 svenska ungdomsorganisationerFörfattare: Sofie KindahlHandledare: Elin LundstenExaminator: Berit LarssonTyp av arbete: SjÀlvstÀndigt arbete för masterexamen i genusvetenskap, 15 hpTidpunkt: VÄrterminen 2010Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förstÄelsen avbegreppet jÀmstÀlldhet inom svenska ungdomsorganisationer, samt vilken förstÄelse av könsom ligger till grund för det jÀmstÀlldhetsarbete som bedrivs. Detta undersöks utifrÄn trefrÄgestÀllningar 1) Vilken typ av problem framstÀlls frÄgan om jÀmstÀlldhet som? 2) Vilkahandlingar (o)möjliggörs genom denna problemformulering? 3)Vilka förestÀllningar omkön implicerar denna problemformulering?Metod och material: Uppsatsen Àr en diskursanalys av de fördjupade prövningar somungdomsorganisationerna vart tredje Är skickar in till Ungdomsstyrelsen för att bli fortsattbeviljade statsbidrag och i vilka de bland annat beskriver sitt arbete med jÀmlikhet ochjÀmstÀlldhet. Materialet har analyserats utifrÄn Carol Lee Bacchis diskursmetodologiWhat?s the problem?Huvudresultat: Ungdomsorganisationernas tal om jÀmstÀlldhet skiljer sig markant Ät ochförstÄelsen tycks i viss mÄn pÄverkas av deras organiseringsgrund.

The purpose of this paper was to investigate how the Child mental Health Service, BUP Ektorp, textually constructs its demarcation, by studying case records from the first evaluations of the patients. The main questions were: In what way are the competitors and their problems represented in the texts, how is the solution justified and explained, and how do these factors relate to each other? The method being used is discourse analysis, influenced by Mörkenstam. The main conclusions are that the demarcation consists of a number of onceptions about the child, the parents, and the therapist. The conceptions, together with the way the problem is being described, justifies the proposed solution, proclaiming termination of the case..

I uppsatsen vill jag undersöka samhÀllskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhÀllskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger frÀmst pÄ Hirdmans tvÄ principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta Àr grunden för genusordningen. Resultatet pÄvisar flera olika diskurser kring kön och jÀmstÀlldhet.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda pÄ hur allians respektive opposition konstruerar och framstÀller resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det Àven att urskilja nÄgra övergripande perspektiv utifrÄn riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begrÀnsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har anvÀnts som metod för undersökningen dÀr nÄgra av Jonathan Potters begrepp tillÀmpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjÀlp av analysverktyget en likhet i sÀttet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika stÄndpunkter.

Vi tar vÄr utgÄngspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska vÀrderingar. Vi studerar olika sÀtt att se pÄ begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi anvÀnder ett konstruktionistiskt perspektiv, dÀr vi betonar vÄrt förhÄllande till forskningsprocessen. Vi betonar Àven svÄrigheterna i att sÀrskilja delar i uppsatsen, sÄ som metod, teori och empiri.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, frÀmst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi anvÀnt oss av tre samtal med personal pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi har Àven studerat texter som Lpf 94, VÀrdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

De senaste Ären har bloggsfÀren utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, pÄ flera sÀtt, en del av mÀnniskors vardag. Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga mÀn. Analysen kopplas Àven samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhÀllet. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras dÀrmed.

Denna uppsats behandlar bilder frÄn JÀmtlands lÀn och tolkar dessa utifrÄn en bildanalysmodell. Texten Àr en i kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att avtÀcka de diskurser som omgÀrdar foton frÄn JÀmtlandsregionen. Det teoretiska ramverket utgörs av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Stuart Halls begrepp representation och ligger till grund för uppsatsen. Materialet bestÄr av insamlade bilder frÄn JÀmtlands lÀn i tre olika kategorier; turism, in-landsrörelsen samt privatpersoners bilder. De utvalda fotona tolkas genom en analysmodell dÀr tyngpunkten ligger pÄ sjÀlva sprÄket som förmedlas i bilderna.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av VÀnsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhÄller Àven sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och VÀnsterns PÄnyttfödelse. Det Àr frÀmst Socialdemokraterna (S) VÀnsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys pÄ partiprogram, valmanifest och TV-sÀnda debatter. Konstruktionen av VÀnsterideologi stÀlls sedan i förhÄllande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om VÀnsterns PÄnyttfödelse..

Syfte: Det övergripande syftet Àr att identifiera de diskurser som framtrÀder i handlingsplaner för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr vidare att analysera de diskurser som skapas dÄ pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter Àr anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt dÄ diskursanalys grundas pÄ en konstruktionistisk syn pÄ de sprÄk(tal)handlingar som framtrÀder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar pÄ tvÄ övergripande diskurser och de Àr svÄrighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen dÀr olika handlingar erbjuds barnet.

Den hÀr studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmÄga, generation/Älder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i lÀslÀrorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjÀlp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och Àr uppdelad i tvÄ delstudier. Syftet Àr att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och vÀrderingar som kan tÀnkas förmedlas i och med anvÀndandet av de aktuella lÀslÀrorna. Studien visar att böckerna skapar och upprÀtthÄller en grÀns mellan minoritet och majoritet, dÀr majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .