Sammantaget tyder analysresultaten pÄ att tron pÄ kameraövervakningens möjligheter och anvÀndbarhet Àr omfattande. Teman rörande trygghet och sÀkerhet för personal, kunder, elever och sÄ vidare Àr Äterkommande. Aktörerna motiverar i första hand sitt behov av kameraövervakning med teman rörande trygghet för den egna personalen och verksamheten. Dessa uppges uppleva rÀdsla och otrygghet och det finns en förhoppning om att detta skall förÀndras med uppsÀttningen av kameror.I andra hand motiveras ansökningarna med hjÀlp av kameraövervakningens brottspreventiva funktioner; möjligheten att avskrÀcka brott samt att underlÀtta identifiering och gripande av dem som eventuellt begÄr brott trots kamerorna. Problem som identifieras och Àmnas ÄtgÀrdas med övervakning Àr ofta resultatet av enhotbildsgeneralisering dÀr mer eller mindre specifika hot eller risker som föreligger gentemot andra aktörer tas för givna i den egna riskhanteringen utan empirisk bakgrund.Det tredje temat som identifierats berör möjligheten att underlÀtta för verksamheten ochskydda frÄn olyckor med mera genom anvÀndningen av kameraövervakning.

JÀmstÀlldhet Àr ett vitt begrepp vilket kan göra det svÄrt att tillÀmpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare nÀr detta vida begrepp ska ge konkret vÀgledning i den direkta fysiska planeringen, alltsÄ nÀr det stÀlls krav pÄ nÄgot som Àr sÄ brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. SÀrskilt nÀr det inte heller explicit finns nÄgot stöd i plan- och bygglagen. UtifrÄn detta Àr det intressant att undersöka hur kommuner anvÀnder begreppet jÀmstÀlldhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstÄs inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen Àr att studera om och hur begreppet jÀmstÀlldhet anvÀnds i kommunala översiktsplaner. Vidare Àr syftet att undersöka om det gÄr att finna diskurser om jÀmstÀlldhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jÀmstÀlldhet.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen utgÄr frÄn och ska besvara Àr följande:Hur anvÀnds jÀmstÀlldhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang anvÀnds jÀmstÀlldhet? Inom vilka Àmnen anser kommunerna att det Àr relevant att lyfta jÀmstÀlldhetsperspektivet?Vilka förestÀllningar om jÀmstÀlldhet förekommer? Hur förstÄs begreppet?För att besvara frÄgestÀllningarna har en diskursanalys genomförts.

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gÄtt tillvÀga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i Ärskurs 4-9 hur olikablomvÀxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trÀdgÄrd. Detta handledningsmaterial som skapats ska anvÀndas av lÀrare eller handledare under studiedagar pÄ Uppsala botaniska trÀdgÄrd i undervisning om blomvÀxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomvÀxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den vÀsentliga informationen har jag anvÀnt mig av teorier inom informationsdesign. En omvÀrldsanalys och mÄlgruppsanalys har ocksÄ genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsÀttningar mÄlgruppen har för att ta till sig informationen..

Detta Àr en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmÀnna förestÀllningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begÄr hatbrott. Detta görs med hjÀlp av frÄgor som, varför existerar denna förestÀllning? Vilka antaganden tas i ett sÄdan förestÀllning? Vilka Àr motargumenten? Med hjÀlp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett hatbrott frÄn ett antal tidningsartiklar, för att pÄ sÄ vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprÀtthÄllande av heternormativiten dels genom hatbrott men Àven konstruktionen av det avvikande..

The purpose of this thesis is to investigate the democratization process in Kurdistan on the basis of consolidation democracy with focus on arenas defined by Linz and Stepan (1997), namely economic, political, legal, civil society and arenas of state bureaucracy. Furthermore, I intend to explain Kurdistan?s road toward democratization in Kurdistan from 1991 until today, with a focus on the years 2003-2012. The main results are that Kurdistan has developed conditions that support a future consolidation of democracy. However, there are weaknesses in the economic situation, rule of law and the arena of bureaucracy.

InledningDetta Àr en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda pÄ hur de sociala medierna bÄde anvÀnds och framstÀlls i svensk nyhetsrapportering av vÀrldspolitiska hÀndelser. Med de sociala medierna Äsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De hÀndelser som anses vara vÀrldspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkÀnd stor roll vilket motiverar Àmnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts frÄn de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrÄn deras motion Egenmakt, arbete och jÀmlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger pÄ hur de behandlar utanförskapet och de mÀnniskor som anses leva i utanförskap. En brÀnnpunkt nÀr utanförskap diskuteras Àr etnicitet varför detta ocksÄ ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset pÄ hur deras liberala stÄndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig sjÀlv som politiskt neutral och Àr politiskt engagerad i social förÀndring, vilket jag finner vÀsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som sÀger sig efterstrÀva lika rÀttigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla mÀnniskor som lever i utanförskap.

Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet Àr dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en sprÄklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva lÀnge kÀmpat för att fÄ teckensprÄket erkÀnt som sprÄk, undervisning pÄ teckensprÄk och rÀtt till fri tolkservice. I och med att detta erkÀnts som rÀttigheter har Sverige lÀnge ansetts ligga i spetsen gÀllande dövas rÀttigheter. Samtidigt opereras sÄ gott som alla döva barn i Sverige med cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.

The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students? attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students? comments on their peers? speech drafts and six qualitative interviews.

Mitt syfte Àr att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjÀlp av diskursanalys och med en utgÄngspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som bestÄr av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som gÄr pÄ gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas pÄ varierande sÀtt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstÄ omförhandlingar som sker utifrÄn makthierarkier sÄsom den heterosexuella matrisen, vÀrdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jÀmstÀllt samhÀlle och en vidgad syn pÄ maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste Ären pekat pÄ det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgÄng. Studiens utgÄngspunkt Àr att genus Àr nÄgot konstruerat. Det Àr de egenskaper, attribut och förvÀntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns nÄgot logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete Àr föremÄl för vÄr studie.

Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhÀllet av idag. Det Àr allmÀnt kÀnt att massmedier pÄverkar opinionsbildningen i samhÀllet, dock inte i vilken utstrÀckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan pÄverka förtroendet bÄde positivt och negativt beroende pÄ individens egna erfarenheter och i vilken utstrÀckning individen Àr beroende av massmedier i sin Äsiktsbildning. DÄ förtroende konstant och regelbundet mÄste omförhandlas och aldrig fÄr tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens Äsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom sprÄk och framstÀllning i massmedier kan pÄverka den allmÀnna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet..

Syfte och frÄgestÀllning: Att undersöka hur tvÄ svenska nyhetstidningar valt att skildra en nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar frÄn 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehÄllsanalys pÄ samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys pÄ sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förÀndring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förÀndrades frÄn att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika ÄtgÀrder för att minska oroligheten bland invÄnarna..

I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..