Syftet med denna uppsats var att med utgÄngspunkt frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur tvÄ kÀnda företags presentationer av en önskvÀrd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes pÄ texter frÄn H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus lÄg genomgÄende pÄ konsekvenser av sociala konstruktioner och pÄ oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Denna studie har som syfte till att undersöka tvÄ dagstidningars och tre resetidningars framstÀllning av Dark Tourism samt ta reda pÄ vilka skillnader och likheter framstÀllningarna har. MÄlet Àr Àven att finna en djupgÄende uppfattning av Dark Tourism och de olika perspektiven och gemensamma dragen som finns i artiklarna. Det empiriska materialet bestÄr av 25 artiklar varav 15 stycken kommer frÄn dagstidningar och 10 stycken kommer ifrÄn resetidningar. En kritisk diskursanalys har tillÀmpats som metod i denna studie och resultaten visar att tvÄ olika diskurser, varav den ena Àr melankolisk och den andra Àr sangvinisk, prÀglar tidningsgenrerna. Det framgÄr Àven att diskurserna som rÄder i tidningarna kan ha en stor pÄverkan pÄ mÀnniskors uppfattning av fenomenet Dark Tourism..

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vÄrdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen pÄ förskolan. Empirin har bestÄtt av fokusgruppdiskussioner dÀr sex pedagoger och tre vÄrdnadhavare pÄ en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktionism och diskursanalys har anvÀnts som metod för att synliggöra vilka förestÀllningar de ger uttryck för nÀr de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vÄrdnadshavarna. Resultatet visar bland annat pÄ att kommunikationen mellan förskola och hem Àr av stor vikt och dÀr tvÄvÀgskommunikation Àr en förutsÀttning.

The purpose of this essay is to examine how peace journalism was expressed in Swedish newspapersÂŽ reporting on the war in Georgia 2008. We did this by analyzing whether the reporting was elite- or people-orientated depending on how suffering was expressed and how the war players were described.The method we used was Critical Discourse Analysis (CDA). It was applied on news articles from four Swedish newspapers that covered three different happenings in the war in Georgia.We found out that the reporting was mainly elite-orientated, both when it comes to how suffering was expressed, as well as how the war players were described. The newspapers tended to focus on only one party?s suffering and one party as evil-doer, which is elite-orientated reporting and also an indication of war journalism rather than peace journalism..

Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framstÀller det amerikanska folket samt dess fiender nÀr landet blir attackerat.VÄr studie Àr baserad pÄ en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi vÀljer ut tvÄ filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och nÀr de utspelar sig, sÄ har de mÄnga gemensamma faktorer. Det framstÄr som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna nÄgra bakomliggande faktorer till vad som hÀnt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en pÄtaglig amerikansk patriotism i bÄda filmerna, det amerikanska folket framstÀlls som hjÀltar, bÄde uniformsbeklÀdda och privatpersoner. Fienden Àr en anonym makt som publiken aldrig fÄr chans att identifiera sig med och framstÀlls som hjÀrtlös och kall genom musik, fÀrger och bildberÀttande..

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av nÄgon form av Àtstörning. Ett av fÄ stÀllen dit de kan vÀnda sig för att fÄ hjÀlp Àr den offentliga sjukvÄrden. Mitt syfte med denna uppsats har dÀrmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tÀnker kring Àtstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrÄn teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om Àtstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn pÄ Àtstörningar prÀglas av tvÄ olika diskurser.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

I den hÀr uppsatsen undersöks fyra vÄrdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. StudienutgÄr ifrÄn teorier om lÀsbarhet, kritisk diskursanalys samt frÄn queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frÄgor: hur lÀsbara texterna Àr, vem eller vilka de riktar sig till, hur lÀsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag anvÀnder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna Àr relativt lÀsbara, men nÄgot abstrakta dÄ det inte alltid Àr sjÀlvklartvem de riktar sig till eller vem den tÀnkta lÀsaren Àr. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinÀra könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor Àr kvinnor.

The purpose of this study was to examine the discourses that can be identified in medias representation of social services. To answer the purpose we made a critical discourse analysis using Faircloughs three-dimensional model. The choice to focus our study on a local newspaper was based on earlier research that found it possible that a local paper has a greater impact on readers than a national newspaper. Readers can more easily connect with what's happening in the immediate environment than what is written nationally. We used articles published in 2013 containing ?social services?.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

In this thesis, the results of a survey regarding grade progression between secondary and upper secondary school in a municipality in the north of Sweden serve as the starting point for a study of the experiences and expectations of a number of 16 year old girls who are in the first year of upper secondary school. The study is performed by means of focus group interviews with female pupils from the three largest upper secondary schools in said municipality in an attempt to gauge their experiences of grades, grade assessment, teacher practices and perceived differences in how boys and girls are treated. The results show that most of the girls are disappointed with upper secondary school so far. Many of them feel that secondary school was both more fun and more rewarding in a sense of learning. Their appreciation of how this more rewarding atmosphere affected their grades differed between the various groups.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kÀrleksrelationer konstrueras pÄ ett ensidigt sÀtt i lÀromedel, med ett starkt kÀrnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det frÀmst Àr kvinnor som skildras i den privata sfÀren (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstÄende eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelÀmnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snÀvt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte Àr att analysera hur familjer och kÀrleksrelationer konstrueras genom text och bild i lÀromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarlÀromedel för sfi. I analysen anvÀnds Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). UtgÄngspunkten för analysen Àr frÄgestÀllningar utarbetade frÄn sprÄkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

Syftet med denna uppsats Àr att analysera debatten som tog plats pÄ hemsida Newsmill Ären 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i sjÀlva textanalysen Àr en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstÄ den maktförskjutning som gÄr attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen Àr byggd pÄ Norman Fairclough. Analysen Àrordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i sjÀlva analysen ligger i att utröna och förstÄ hur debattörerna stÀller sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. HÀr gÄr att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.