Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhÄllande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien gÄr i motstÄnd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta pÄ hur tecknet ?kille? kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istÀllet gÄr att förstÄ som en arena dÀr ting och företeelser konstrueras som maskulina.

FrÄgan om att vara eller inte vara entreprenör Àr i dagens samhÀlle en icke frÄga. Genom bÄde myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. SÄledes bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhÀllsutveckling, innefattande av en hÄllbar tillvÀxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna pÄ NÀringslivskontoret, i förhÄllande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgÄngspunkt, ?kritisk diskursanalys?, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tÄrar utan handskar pÄ Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm pÄ 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hÄrt och drabbade mÄnga unga homosexuella mÀn. Historieskrivningen Àr Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "SamhÀllskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "SamhÀllskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps).

I denna uppsats analyseras anvÀndningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- anvÀndningen exploderade i bÄde media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets anvÀndning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats Àr att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det gÄr att hitta mönster i anvÀndandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utstrÀckning anvÀnds i syntaktisk funktion, bÄde i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin Àr generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin Àr könsöverskridande hen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha pÄverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlÀttat respektive försvÄrat denna process. För att belysa denna process utgÄr vi i studien frÄn teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag Àr som mÄnga kanske misstÀnker inga nya samhÀlleliga företeelser, men jag vÄgar dock pÄstÄ att fenomenen aldrig tidigare har varit sÄ vanligt förekommande som de Àr i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och dÄ frÀmst med tanke pÄ att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former Àn tidigare. Idag utgör den, förut sÄ strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bÀttre tillgÀnglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas nÄgra grÀnser för hur lÄngt detta kan tÀnkas gÄ. I dagens Sverige finns det tvÄ stycken statliga myndigheter som Àr ansvariga för spelfrÄgor av olika slag.

Skolan Àr ett Àmne som Äterkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jÀmföra dagens diskurser om skolan, sÄ som de kommer till uttryck pÄ Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar pÄ vilka sÀrdrag som gÄr att finna pÄ tidningarnas ledarsidor om skolan men ocksÄ hur funna diskurser kan förstÄs ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet stÀlls i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhÀllet. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av likheter men ocksÄ skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan pÄ sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fÄtal aktörer framstÀlls som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhÀver det fria valets skola med ökande krav pÄ kontroll.

Att motverka traditionella könsmönster Àr ett uttalat mÄl inom förskolan sÄvÀl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen JÀmstÀlld förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte Àr att undersöka hur traditionella könsmönster framstÀlls som problem och vilka konsekvenser som kommer frÄn denna framstÀllning. Ett mer övergripande syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad som hÀnder med sÄ kallad emancipatorisk kunskap nÀr den införlivas i en politisk diskurs. Metoden för undersökningen Àr en slags diskursanalys som kallas för What's the problem? och som Àr mig behjÀlplig för att undersöka just problemrepresentationer.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

This study is a critical discourse analysis of Swedish newspaper articles about prostitution. The purpose of the study is to investigate which discourse/discourses about prostitution that is/are adressed in the articles and identify the power relations and meanings that are constructed by the different subject posititions in the articles. Apart from critical discourse analysis social constructionism and a discussion about gender are applied in the analysis. The results supports findings in earlier research about prostitutionin Sweden; that the debate is focused around prostitution as sexual domination or prostitution regarded as a voluntary choice which rises demands of human rights for sexworkers. No prostitutes or buyers of sex where given the opportunity to comment on the matter, only journalists, politicians, social workers and policemen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra hur den politiska krisen iUkraina Äterspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).FrÄgorna som besvaras Àr hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrÄn teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jÀmförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om lÀndernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien Àr publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet bestÄr av totalt fjorton artiklar, sju ifrÄn varje tidning frÄn varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bÄdatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sÄdan.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att lyfta fram och öka förstÄelsen för lÀrares roll i skolans visuella kultur. UtifrÄn detta syfte stÀller vi oss tvÄ forskningsfrÄgor: Hur berÀttar lÀrare i Ärskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstÄ skolans visuella kultur genom deras berÀttelser? I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lÀrare verksamma i Ärskurs F-3. I analysen av empirin anvÀnder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus pÄ textens ordval och modalitet.