Jag kommer i denna uppsats med hjÀlp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer Àven att presentera de identitetsprocesser som pÄgÄr vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten Àr och hur processen gÄr till nÀr en person gör en sÄ kallad klassresa. Jag ska belysa flytten frÄn att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kÀnde att de blev bemötta av andra mÀnniskor i medelklassen..

Det samhÀlle som vi lever i idag prÀglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande pÄ vÄr vardag. TvÄ trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhÄllande Àr en ökad individualisering och marknadisering av samhÀllet. Konkret för individen innebÀr detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig sjÀlv, att sÀlja sig sjÀlv. Med utgÄngspunkt i detta förhÄllande sÄ genomför denna uppsats en empirisk studie av tvÄ specifika fall dÀr detta ?att sÀlja sig sjÀlv? Àr som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hÄllbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka Àr verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hÄllbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrÄgor i marknadsföringssyfte och för att stÀrka sitt varumÀrke? Teori och Metod: Uppsatsen tillÀmpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrÄn teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet bestÄr i ett urval av nÄgra kÀnda klÀdkedjors externa kommunikation av ekologiska klÀdlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

ABSTRACTIdag Àr bloggar som fenomen stort i Sverige, och mÄnga mÀnniskor bÄde lÀser och skriver egna bloggar. Detta har lett till att Àven mÄnga svenska förÀldrar bloggar. Den hÀr studien undersökte hur den rÄdande genusordningen tog sig i diskursiva uttryck i blogginlÀggen som studerades. NÄgot som undersöktes genom att se hur det rÄdande synsÀttet i samhÀllet kring manligt, kvinnligt och förÀldraskap framstÀlldes i texterna. För att undersöka det genomfördes en kritisk diskursanalys av blogginlÀgg frÄn en mamma- och en pappablogg, analysen baserades pÄ genusteori.

Studien syftar till att belysa synen pÄ arbetslöshet som samhÀllsproblem, genom att studera begreppet ?arbetslinjen?. Studien har tre fokuspunkter: synen pÄ den arbetslöse, vÀrdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet. Studien utgÄr ifrÄn en massmedial arena under valrörelsen Är 2006 och med ett empiriskt material hÀmtat frÄn Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt och anvÀnder sig av metoden kritisk diskursanalys.I studien framkommer tvÄ bilder av synen pÄ arbetslöshet; antingen Àr det individens skyldighet att vara anstÀllningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen.Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrÄn synen pÄ arbetsmoral samt hur statens ÄtgÀrder för att bekÀmpa arbetslöshet blir legitima. .

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

I media ligger stort fokus pÄ kropp och hÀlsa. Under det senaste Ärtiondet har flera hÀlsorelaterade tv-produktioner sÀnts i svenska kanaler. En av dessa Àr Toppform pÄ Sveriges Television. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad tv-programmet Toppform menar med hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som Àr dominerande i programmet och om Toppform förÀndrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Syftet med uppsatsen Àr att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut pÄ diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhÀllet. Dessutom vill vi ta reda pÄ hur invandrare konstrueras som problem och hur det Àr legitimt att tala om invandrare pÄ forumet.Tidigare forskning inom Àmnet har gjorts med diskursanalys pÄ talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men frÀmst i andra lÀnder och inte pÄ internet. Vid diskursanalys gÄr teori och metod hand i hand, vilket innebÀr att de begrepp som vi presenterar i teorin anvÀnder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mÀngd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk instÀllning och en underrepresenterad liberal instÀllning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begÄr brott, luras, hotar vÄr kultur, konspirerar mot oss, Àr kostsamma och pÄ det hela taget Àr alltför mÄnga.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fem lÀrare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lÀrprocesser. Metoden tar sin utgÄngspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Resultatet visar pÄ att det finns en skiljelinje mellan de lÀrare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av diskursanalys granska hur makt, motstÄnd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla pÄ ett eller annat sÀtt handlar om migration. Jag anvÀnder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och ocksÄ litteratur om diskursanalys. Syftet Àr Àven att studera synen pÄ serier som berÀttandeform. Jag diskuterar mÄlgrupper för serieberÀttelser och huruvida serier hÄller pÄ att ta sig in i "finkulturen". DÀr anvÀnder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete Àr en kritisk diskursanalys med fokus pÄ talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet Àr att finna mönster, om det önskvÀrda respektive icke önskvÀrda barnet, som framtrÀder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi Àven nÀrmare undersöka vilka förestÀllningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Vilka normativa förestÀllningar, sÄvÀl traditionella som nyare könsroller, framtrÀder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvÀrda respektive icke önskvÀrda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger pÄ kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys dÀr metod och teori tillsammans hÀnger ihop.

Syfte: Projektets syfte Àr att undersöka vilka bilder som Sportbladet mÄlar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic mÄlas upp av journalisten som i sin tur blir pÄverkad av lÀsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Syftet i denna uppsats Àr att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framvÀxande modernt samhÀlle. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att religion uppstÄr ur sociala processer, samt att individens förestÀllningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrÄn det moderna, eller postmoderna samhÀllets framvÀxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framstÀlls boendeformen hus alltmer som en individualiserad förestÀllning om ett idealt liv, samhÀllets förÀndring de sista fyrtio Ären har tydligt pÄverkat sambanden mellan religion och hus..

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.