Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

The aim of this study is to investigate how multiple tree handling harvesters perform compared to earlier developed standards. The study shows that multiple tree handling harvesters are more efficient in thinnings stands with mean stock volumes less than 0,12 m3fub per stock. The increased efficiency is different for different mean stem classes. In stands with a mean stem volume of 0,04 m3fub per stock, the increase can be as high as 40 percent while it is about 10 percent in stands with a mean stem volume of 0,12 m3fub. Comparisons have been done between stands that are felled with partly limbed stands and stands without partly limbed assortments. The difference in performance is clear and shows that the partly limbed assortments strengthen the multiple tree handling harvesters positive effects in low dimension thinnings.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förĂ€ndringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ?Grönboken: LĂ€rdomar frĂ„n krisen?. I denna grönbok presenterades en frĂ„gestĂ€llning om revisorer skulle ha tillstĂ„nd att utföra andra tjĂ€nster Ă€n revision. EU-kommissionen fick nĂ€stan 700 svar pĂ„ denna frĂ„ga frĂ„n olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrÄn pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsÀttningar för arbetet med demokrati och vÀrdefrÄgor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig pÄ pedagogers utsagor. Syftet med arbetet Àr att ÄskÄdliggöra pÄ vilket sÀtt pedagoger förhÄller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma nÀrmare ett svar pÄ syftet stÀlls följande frÄgor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrÄn demokratisk grund skapa en verksamhet dÀr de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som vÀsentliga för att en verksamhet pÄ demokratisk grund ska kunna nÄs? Föreliggande studie Àr genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förstÄelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig pÄ teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur den gamla kursplanen i historia frĂ„n 1994 skiljer sig frĂ„n den nya Ă€mnesplanen i historia frĂ„n 2011.Metoden för uppsatsen Ă€r en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen frĂ„n 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet Ă€r att Ă€mnesplanen och kursplanens innehĂ„ll skiljer sig Ă„t. Vi ser tendenser till att Ă€mnesplanen Ă€r utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehĂ„lla, medan Kursplanen Ă€r mer övergripande.Slutsatsen Ă€r att vĂ„r undersökning Ă€r relevant dĂ„ den visar pĂ„ vilka förĂ€ndringar verksamma lĂ€rare mĂ„ste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan Ă€mnesplanen och den didaktiska forskningen..

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Detta Àr en kvalitativ studie om tre ungdomar i Äldrarna 19-25 Är som Àr arbetslösa och tre som har fÄtt arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som anvÀnds Àr sociala nÀtverk, socialt kapital, social uteslutning och anstÀllningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och HÄkansson (2011). Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhÄllit arbete vÀrderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfÀlliga och deltidsarbeten som finns tillgÀngliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och lÄga inkomster gör det svÄrare att komma in pÄ bostadsmarknaden.

Miljöbalken Àr en svensk ramlag som syftar till att skydda mÀnniskors hÀlsa och miljön pÄ ett hÄllbart sÀtt, men i och med att balken Àr en ramlag kanden ocksÄ ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsÀtts för att tydliggöra miljöbalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöbalken Àr miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förÀndrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trÀdde ikraft, dÄ förordningens syfte Àr att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjÀlp av Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrati.Studien visar pÄ att majoriteten av miljö- och hÀlsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöbalken, och att inspektörerna kandefinieras som nÀrbyrÄkrater dÄ de har ett stort inflytande pÄ hur lagen implementeras.

The main purpose of this C-essay is to answer the question: What have been the consequences and effects of the merit point system on language studies and the parties concerned (teachers, students and principals) during the school year of 2010/11?The merit point system is the result of a political decision and was implicated for the first time in the Swedish upper secondary school during the school year 2010/2011. Being a completely new phenomenon it is of great interest and importance to study its effects.The study in this essay also aims to verify, falsify or nullify two hypotheses very often referred to in the political discussions regarding the merit point system:The merit point system will replace affection and interest as main reasons for language studies in upper secondary school and cause a rectification amongst the students choices of additional courses.The merit point system will have a segregating effect upon society and make it harder for people to rise in society through education in the future.A verification of these hypotheses would imply the appearance of an increased rectification amongst students as well as an orientation towards an in the future more segregated society.The empiric material has been collected and examined with qualitative as well as quantitative methods (questionnaires and interviews) and belongs epistemologically to the phenomenological and hermeneutical traditions..

I föreliggande uppsats studeras bruket av du som generiskt, obestÀmt pronomen. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av generiskt du har ökat i relation till anvÀndandet av generiskt man mellan 1991 och 2011. Det undersökta materialet bestÄr av Ätergivet tal i tidningsartiklar. Sammanlagt 200 belÀgg för generiskt du och man har studerats för vartdera Äret. Resultatet visar att andelen generiska du:n av dessa 200 belÀgg Är 1991 var 5 %.

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options.Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative.Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done.Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies..

Syftet med studien var att öka kunskapen om grod- och krÀldjursfaunans utbredning ochförekomst inom vÀstra JÀrvafÀltets naturreservat och BarkarbyfÀltets norra delar, samt attundersöka om det föreligger en hotbild mot grod- och krÀldjursfaunan i och med utbyggnadenav Barkarbystaden.En grod- och krÀldjursinventering gjordes under vÄren och sommaren 2010 med enkompletterande inventering under vÄren 2011. Tidigare fynd gjorda under 2003-2009 harocksÄ tagits med i denna uppsats med avsikten att försöka ge en sÄ riktig bild av grod- ochkrÀldjursfaunans förekomst som möjligt.Under perioden 2003-2011 hittades samtliga grod- och krÀldjur som förvÀntades finnas, dockmed undantag för den relikta och sÀllsynta arten, hasselsnoken (Coronella austriaca). InomundersökningsomrÄdet finns goda och varierande livsmiljöer för sÄvÀl reptiler som föramfibier. Dock bör det finnas förutsÀttningar för att skapa bÀttre miljöer för groddjur genomatt anlÀgga smÄvatten samt att stÀrka förbindelser mellan lokala populationer inom ochutanför undersökningsomrÄdet.Barkarbystaden och dess pÄgÄende utbyggnad kan komma att pÄverka reptilernas habitatkring Barkarbystadens norra delar och södra SÀbysjön. Dock kan Barkarbystaden med sinagröna förbindelser och anlagda parkmiljöer generellt ha en positiv inverkan pÄ grod- ochkrÀldjursfaunan om utförandet sker med hÀnsyn och med viss anpassning till dennaorganismgrupp..