Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under vÀrldsmÀsterskapet i fotboll 2010 nÀr det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?UtifrÄn 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrÄn Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, dÀr de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fÄtt representera Dem i motsats till vÀstvÀrldens Vi.

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

LÀroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) faststÀller att det finns brister i hur skolorna bedriver en sÄdan undervisning och Àven min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstÄ innebörden i lÀrares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, dÀr fem verksamma lÀrare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats anvÀndes som utgÄngspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte Àr lÀtt att göra, dÄ det Àr mycket upp till lÀraren att sjÀlv tolka och bedriva undervisningen med de svÄrigheter det innebÀr.

This study in political science examines the UN adopted resolution 1970 (2011) andresolution 1973 (2011) on the basis of foreign policy decision-making. The study aims toexplain how the UN principle of Responsibility to Protect came to be legitimized for the firsttime by the UN Security Council in the Libya conflict in 2011. By a poliheuristic perspectivethe study attempt to explain Russia and China?s acting in the voting of resolution 1970 andresolution 1973. The background to the conflict in Libya 2011 is presented in the study aswell as the Security Council?s actions during the conflict, from the beginning of the conflictuntil the adoption of resolution 1973.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

Intresset för mÀnniskans matvanor har varit stort sedan lÄng tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvÀrdera huruvida mÀnniskorna i en befolkning fÄr sitt nÀrings- och energibehov tillfredsstÀllt. Det finns fler olika sÀtt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jÀmförelse mellan tvÄ olika metoder (som Livsmedelsverket anvÀnder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig pÄ Jordbruksverkets konsumtions- och försÀljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken Àr en fyra dagar lÄng kostregistrering.

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vÄr historia, och den vÀcker fortfarande starka kÀnslor. Licensjakt pÄ varg Äterinfördes i början av 2010, och den vÀckte lika höga röster frÄn jaktmotstÄndare sÄ som jÀgare som ville skjuta fler vargar Àn de tilldelats. UppstÄndelsen kring vargen avspeglades Àven i vÄra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det sÀg dÄ att vargen har fÄtt detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats Àgnat oss Ät etermedierna, frÀmst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men Àven Ekots sÀndningar, med fokus pÄ dess rapportering om vargen.

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Tanken med arbetet vÀcktes dÄ vi som förÀldrar och studenter inte sett nÄgot samband mellan likabehandlingsplanen och det praktiska vÀrdegrundsarbetet i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att beskriva, analysera och vidga förstÄelsen för hur utvalda förskolor integrerar planen för likabehandling och mot krÀnkande behandling till det praktiska arbetet med vÀrdegrunden. Det som i förskolan benÀmns som likabehandlingsplan bestÄr av tvÄ olika planer. Den ena heter likabehandlingsplan och regleras av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den andra heter plan mot krÀnkande behandling och regleras av Skollagen (SFS 2010:800).

AbstraktTitel: ?Jag tÀnkte bara: ?Inte hÀr, inte hÀr, inte hÀr?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WÄgerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: VÄren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur publiken minns, kÀnner och pÄverkas av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av hÀndelsen lÄter sig inte summeras pÄ nÄgot enkelt sÀtt, men fem av de mest förekommande kÀnslouttrycken var: ?Oro/rÀdsla?, ?MedkÀnsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?LÀttnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sÀtter in sig sjÀlva i sammanhanget ?nationen Sverige? dÀr det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. PÄ samma sÀtt tar de avstÄnd frÄn ett utlÀndskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

This thesis will explore how swedish Talang 2010 used their strategic communication in Kalmar and Stockholm and how the effect of this work was shown in the two cities. With a focus on how the sender was working with the external communication in the two cities, the heart of the research was studying Talang 2010?s communication strategy in these two contexts. The research was made with surveys during two audition days in Kalmar and two days in Stockholm. The competitors, the audience and the general public were answering different surveys but with the same base to study the effect.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are:Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala sjĂ€lvstyrelsen 2004-2010? Ă€r en beskrivande idĂ©analys som utifrĂ„n tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen pĂ„ förhĂ„llandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frĂ„gan om den kommunala sjĂ€lvstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs Ă„r 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade sjĂ€lvstyre som fördes fram i debatten under denna tid.