Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Denna uppsats undersöker vilken vÀrldsbild SVT Rapport förmedlar. FrÄgestÀllningarna somuppsatsen tar upp Àr följande; Vilka vÀrldsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framstÀlls mÀnniskor och deras samhÀllsklimat?   För att försöka besvara dessa frÄgor anvÀnds en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehÄllsanalys med ett kodschema som innehÄller225 inslag frÄn SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna Àr vÀrldsdel, land, huvudÀmne och kÀllor.   Den kvalitativa innehÄllsanalysen utförs med hjÀlp av en semiotisk analys.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner anvÀnde Är 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utstrÀckning extern hjÀlp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar anvÀndes.FrÄgestÀllning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsÀttning och i hur stor utstrÀckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare Àn berÀknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hÀnsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utstrÀckning förekom samarbete mellan kommuner gÀllande byggnadsinvesteringar?I hur stor utstrÀckning anlitades extern hjÀlp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jÀmfördes sedan med en referensram baserad pÄ sekundÀra kÀllor.Slutsats: Större kommuner behöver förbÀttra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta Àr större och fler saker kan gÄ fel Àn för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att pÄ det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsÀtta kontrollera den externa hjÀlp de anvÀnder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

This master?s thesis focus on Dewey Decimal Classification during the period 1932 to 2011, where the classification of the psychological knowledge domain is analyzed and discussed. In the light of the recent swedish switch from the swedish classification system SAB to DDC, this research area deserves prominence. The aim of this study is to investigate how DDC represents the historical development of the psychology subject with its underlying epistemology, to identify and analyze values and prejudice, and to analyze problems with DDC?s classification of psychology in relation to three other classification systems.

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Gamification innebĂ€r att spelmekanismer och speltĂ€nk anvĂ€nds för att engagera och motivera anvĂ€ndare till att lösa problem. Ämnet slog igenom under slutet av 2010 och Gartner förutspĂ„dde 2011 att över 70 % av, de dĂ„varande, största företagen i vĂ€rlden kommer att anvĂ€nda sig av Ă„tminstone en gamifierad lösning innan 2014. Vissa har Ă€ven jĂ€mfört gamification som motivationskĂ€lla med sex och vĂ„ld, eller hotet om vĂ„ld, nĂ„got som visar pĂ„ hur starkt det anvĂ€ndarengagemang som kan utvinnas ur anvĂ€ndande av en gamifierad lösning Ă€r men det krĂ€vs att anvĂ€ndaren kĂ€nner nĂ„gon form av extern eller intern motivation till att utföra aktiviteten för att anvĂ€ndningen av den gamifierade lösningen ska kunna motivera honom eller henne. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik Ă€r att den ska presentera begreppet gamification och vad det anvĂ€nds till för lĂ€saren och de fallgropar som utvecklare bör undvika för att den gamifierade lösningen inte Ă€ter upp företagets tid och resurser. Det tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt som anammats under arbetet Ă€r ett kvalitativ sĂ„dant dĂ€r intervjuer har anvĂ€nts som primĂ€rkĂ€llor samt att analys av dokument har anvĂ€nts som sekundĂ€rkĂ€llor.

Som motiv har Äldrandet inte fÄtt alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar pÄ vilket sÀtt Äldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Det hÀr Àr en studie som angriper den svenska nekrologen frÄn tvÄ olika hÄll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgÄende samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, dÀribland vÀrldens kanske frÀmste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig kÀnsla av att nekrologgenren ofta Àr bedrÀglig. Vi ansÄg att skribenterna, som i Sverige ofta Àr anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelÀgna att teckna vördnadsfulla och retuscherade portrÀtt Àn att sÀga sanningen.

Syftet med studien Àr att utifrÄn Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrÄn tre olika perspektiv. Under studiens gÄng har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkÀtundersökningar med 100 röstberÀttigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stÀmmer överens med valkampanjfilmens identitet. GÀllande image anser partiet att allmÀnhetens tolkning inte stÀmmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna sÀger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. VÄr semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgÄr tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionÀrerna blir drabbade. Studiens resultat visar Àven att mer Àn hÀlften av eleverna pÄ Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ instÀllning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansÄg att individerna i valkampanjfilmen framstÀlls orÀttvist..

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förÀndring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan Ären 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor.   FrÄgestÀllningar PÄ vilket sÀtt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förÀndrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-HÀlsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade pÄ enkÀten 2004 dÄ de var 19 Är samt samma grupp sex Är senare dÄ de besvarade enkÀten 2010.

This study is about job training for people with psycho-social problems without income. The purpose with this sort of job training is to bring these people back to the regular labor market as well as the experience of having a job. In the labor market situation in Sweden today there?s no guarantee that the individual will return to the labor market after having undergone job training. The aim of this study is to understand how supervisors at job training activities experience that the organizations of the activities and resources affect their work.