Studien avser att undersöka pÄ vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmÀlningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanstÀllning visar pÄ att vart tionde barn Àr utsatt för nÄgon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angÄende omsorgssvikt och vilka tecknen Àr hos förskolebarn. Vi anvÀnder oss Àven av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det Àr med smÄ barns anknytning till förÀlder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har sÄ stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska gÄ tillvÀga vid en eventuell anmÀlan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning bÄde vad det gÀller att uppmÀrksamma omsorgssvikt hos barnen pÄ förskolan och hur personalen ska gÄ tillvÀga vid en anmÀlan till socialnÀmnden..

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis?The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet.The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved.

In Sweden, the demand for bio energy has increased in recent years due to the current energy and climate debate. In 2008, the energy supply of Sweden was 612 TWh, biofuels accounted for 123 TWh of these. Stumps have been highlighted as a potential fuel in recent years and the Swedish Forest Agency expects a technically and biologically feasible potential of 20.7 TWh annually between 2010 and 2019. The idea of utilize stumps is not new. During the 19th century stumps were used for tar production and during the 70?s and 80?s attempts were made to use stumps in the pulp industry.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 Ärs skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. UtgÄngspunkten har var varit att utifrÄnen kvalitativ textanalys redogöra för de bÄda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrÄn en enkÀtstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att pÄverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig Ät beaktansvÀrt. FrÄn att endast benÀmna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar dÀr rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhÀvs. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats analyserasförÀndringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mÄn iden nya skollagen.

Kandidatprojekt Arkitektur, Arkitekturskolan KTH 2011. Ny Opera i Stockholm..

Återskapade vĂ„tmarker Ă€r av stor vikt för den biologiska mĂ„ngfalden och sĂ€rskilt viktiga för hotade simfĂ„glar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som vĂ„tmarkers area, Ă„lder och fiskförekomst pĂ„verkar simfĂ„glar i Ă„terskapade vĂ„tmarker studerades fyra vĂ„tmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade vĂ„tmarkerna hade en positiv utveckling under vĂ„tmarkernas första Ă„r. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i omrĂ„det mellan Ă„r 2009 och 2011.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera sju kommuners soliditetsutveckling under 2006 till 2010 samt analysera om ett samband finns mellan lÄg soliditet och genuin sÄrbarhet. I uppsatsen anvÀnds en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod för att fÄ en djupare förstÄelse kring kommuners soliditet och dess soliditetsutveckling. Insamlad sekundÀrdata kommer frÄn böcker, artiklar, uppsatser och lagar. PrimÀrdata samlades in vid en intervju samt genom sju kommuners Ärsredovisningar.Ett lÄgt antal invÄnare i en kommun behöver inte resultera i en lÄg soliditet. En befolkningsminskning behöver inte leda till en minskad soliditet.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gĂ€llande konsumentfrĂ„gor i tre lĂ€roböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgĂ„ngspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgrĂ€nsades konsumentfrĂ„gorna med hjĂ€lp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehĂ„llet utifrĂ„n tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys Ă€ven av kursplan 2000, med hjĂ€lp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrĂ„n antagandet att lĂ€roböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

?African Solutions to African Problems? Àr en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en sÀkerhetsaktör har resulterat i en ny sÀkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör pÄ den internationella arenan krÀvs att vissa förutsÀttningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsÀttningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som sÀkerhetsaktör.

Det hÀr examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstÄ det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och lÀromedel för engelska Ärskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda pÄ huruvida lÀroböcker för engelska Ärskurs nio Àr anpassad till att undervisa utifrÄn det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har anvÀnds som metod för att undersöka tre valda lÀromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jÀmförts och analyserats ur tvÄ huvudaspekter; nÀmligen vilka texttyper förekommer i samtliga lÀroböcker och hur Àr det tÀnkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till tvÄ viktiga slutsatser: Den första slutsatsen Àr att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga lÀroböcker. DÀremot anvÀnds dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebÀr att vidgade texter inte har ett eget vÀrde och har en underordnad position i jÀmförelse med traditionella texter.

During 2009-2010 Sweden participated in an international military operation whose intention, according to the Swedish news media, was to fight Somali pirates. The purpose of this thesis is to study various decisions and documents behind the Swedish efforts, both military and foreign aid, regarding the matter of Somali pirates during the years 2009-2010 and analyze the results using an interpretation of the security-development-nexus-theory. The method used is text analysis based on the hermeneutic idea of understanding and interpretation.The thesis studies the international resolutions and national decisions that lead to the military operations in the Gulf of Aden and also the international strategies and national approaches regarding Sweden's assistance in the development of Somalia. The theoretical section contains an interpretation of the vast security-development-nexus-theory. The concepts of security and development are first presented separately and then collectively in terms of military security, societal security, economic security, regime security and human security.

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.