Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

Bakgrund Extremt prematura barn har svÄrt att tillgodogöra sig nÀring pÄ grund av att mag- tarmkanalen Àr omogen. Barnen har hög risk för undernÀring och tillvÀxthÀmning Àr vanligt. Nutritionen mÄste dÀrför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nÄ de uppskattade nÀringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillvÀxten efterföljs Àr det nödvÀndigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka nÀringsintaget mellan tvÄ Ärs-kohorter av extremt prematura barn och jÀmföra nÀringsintaget med uppskattat nÀringsbehov samt undersöka om Àndrade nutritionsregimer pÄverkat viktutveckling. SekundÀrt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

UmeÄ Energi AB förser majoriteten av UmeÄ kommun med fjÀrrvÀrme. I det centrala fjÀrrvÀrmenÀtet finns tvÄ stycken kraftvÀrmeverk som producerar bÄde vÀrme och el av avfall, DÄva 1, respektive biobrÀnslen i form av trÀflis och torv, DÄva 2.KraftvÀrmeverk fÄr i regel en bÀttre elverkningsgrad om fjÀrrvÀrmevattnets framledningstemperatur sÀnks, dÀrför undersöks möjligheten och vinstpotentialen i att sÀnka framledningstemperaturen frÄn kraftvÀrmeverken och dÀrmed Àven andra vÀrmeproducerande anlÀggningar i nÀtet.Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att sÀnka framledningstemperaturen i UmeÄ Energi fjÀrrvÀrmenÀt samt vad den potentiella vinsten av detta skulle kunna vara.För att en sÀnkning av framledningstemperaturen ska kunna ske utan att vÀrmeproduktionen minskar sÄ mÄste flödet i nÀtet ökas sÄ att samma vÀrmemÀngd kan levereras. I rapporten utreds bÄde lÀget med dagens flödesbegrÀnsningar samt de flödesbegrÀnsningar som gÀller dÄ en extra tryckstegringsstation kopplas in i fjÀrrvÀrmenÀtet.En linjÀranpassning av de uppmÀtta vÀrdena för framledningstemperatur och alfavÀrde, kvoten mellan producerad el och producerad vÀrme, visar att en sÀnkning av framledningstemperaturen ger ett ökat alfavÀrde för bÄda kraftvÀrmeverken enligt ekvationerna nedan:?1=0,5834?0,0029?TF   ?2=0,7136?0,0026?TFFörutom att alfavÀrdet pÄverkas av framledningstemperaturen sÄ pÄverkas Àven vÀrmeförlusterna i fjÀrrvÀrmekulverterna.En styrkurva ska i nulÀget styra framledningstemperaturen som en funktion av utomhustemperaturen men enligt uppmÀtta vÀrden kan den styrkurvan inte följas under en stor del av tiden pÄ grund av för höga flöden. Detta tas som en ytterligare indikation pÄ att styrkurvan för framledningstemperaturen bör ses över.Kopplad till fjÀrrvÀrmenÀtet finns en absorptionskylmaskin som krÀver en framledningstemperatur pÄ minst 95°C under sommaren, nÀr absorptionskylmaskinen inte Àr i drift Àr kravet pÄ framledningstemperaturen 75°C.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstÄ bostadshyresmarknaden i GÀvle 2011. Hur pÄverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats Àr av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer frÄn viktiga aktörer i GÀvle. Förutom primÀrdata finns Àven sekundÀrdata som Àr framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger bÄde pÄ en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Today there are many system development projects that break both budget and time plan. Often this depends on defects in the information systems that could have been prevented. The cost of test can in some cases be as high as 50 % of the projects total cost and it's at the same time an important part of development. Test as such has moved its focus from the software it self and its faults to a wider perspective on whole infrastructures of information systems where assure a good quality is important. Sogeti in the Netherlands have developed a test method called TMap (Test Management approach) that can be used for structured testing of information systems.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet i studien var tvÄdelat, dels avsÄgs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om trÀning, dels att jÀmföra hur svenska elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet och Är 2010.FrÄgestÀllningar till kÀllanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om trÀningsupplÀgg, mental trÀning och mentala faktorer som pÄverkar prestationen samt trÀnarrollen?FrÄgestÀllningar kring hur elitorienterare trÀnade pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010: Vilka skillnader och likheter i trÀningsupplÀgg bland kvinnor och mÀn finns det mellan 1980-talet och Är 2010? Har trÀnarrollen förÀndrats? VarifrÄn fÄr elitorienterare sin kunskap om hur de ska lÀgga upp sin trÀning?MetodDe metoder som anvÀndes i studien var kÀllanalys och enkÀtundersökning. De kÀllor som analyserats Àr fem böcker som handlar om orienteringstrÀning. Respondenterna till enkÀten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det Är 2010. Antalet respondenter var 13 frÄn 1980-talet och 14 frÄn Är 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns bÄde skillnader och likheter i vad som ingÄr i en elitorienterares trÀningsupplÀgg pÄ 1980-talet jÀmfört med Är 2010.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Jag valde att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjumetod, dÄ jag ville ha pedagogernas resonemang och Äsikter.BÄda förskolorna som jag har varit pÄ och gjort mina intervjuer pÄ visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lÀra sig ord och fraser pÄ barnens olika sprÄk. Pedagogerna tar sin hjÀlp genom att de anvÀnder sig av förÀldrarna för att fÄ tillgÄng till ord och fraser som hjÀlper pedagogerna i verksamheten. Det Àr övervÀgande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmÄl Àven pÄ förskolan med varandra, pedagogerna pÄpekar Àven hur viktigt det Àr att förÀldrarna pratar sitt modersmÄl hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska kÀnna stolthet över sitt ursprung, sprÄk och kultur.Förskolorna anvÀnder sig av sÄng, musik och sagor, de delade Àven in barnen i smÄgrupper för att alla ska fÄ komma till tals.

UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..

VÀxthuseffektens konsekvenser Àr ett vÀrldsomspÀnnande hot. Transportsektorn och sÀrskilt privatvÀgtrafik Àr en stor bidragare till de svenska koldioxidutslÀppen. Framtida fokus Àr mot att elektrifieravÀgtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvÀrda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna pÄ utslÀppsrÀtter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkÀllor analyserar den hÀr uppsatsen om det Àr kostnadsminimerande att införaelbilar Är 2010 eller Är 2020 för att reducera CO2 utslÀppen.

Today there are many system development projects that break both budget and time plan. Often this depends on defects in the information systems that could have been prevented. The cost of test can in some cases be as high as 50 % of the projects total cost and it's at the same time an important part of development. Test as such has moved its focus from the software it self and its faults to a wider perspective on whole infrastructures of information systems where assure a good quality is important. Sogeti in the Netherlands have developed a test method called TMap (Test Management approach) that can be used for structured testing of information systems.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

It could be argued that theories about gender are something that should be a part of every upper secondary school teachers agenda (knowledge base), because the Swedish curriculum specifically says that schools must encourage and work for equal rights between men and women.The students are supposed tobe encouraged to develop their interest, without judgment, about what femininity and masculinity is.This essay is aiming to find out how gender is used in the teacher program at Södertörns Högskola. The main focus of the essay is to see the possible differences between the curriculum of 2010 and 2013. Using quantitative and qualitative content analysis this essay is aiming to examine how gender words are used in the syllabus, study manuals and literature lists for Educational science A (2010) and Educational science I (2013). In what way are gendered terms, like boy, girl heterosexuality and man, part of the text material? Who is represented in the material? And are there any differences between 2010 and 2013?The results show that there is a difference.

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder Àr ett samlingsnamn för ett antal processer frÀmst inom mjukvaruutveckling, men Àven för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssÀtt kom under mitten av 1990-talet som svar pÄ en önskan om ett mer flexibelt arbetssÀtt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste Ären (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person fÄr utifrÄn arbetsdagens  hÀndelser. Beroende pÄ hur dessa hÀndelser pÄverkar personen presterar denne mer eller mindre bra pÄ sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat anvÀnda sig av agila metoder med ett gott resultat pÄ deltagarnas kÀnsla avmotivation.