BakgrundHÀr presenteras en kort sammanfattning om förskolans framvÀxt. Vidare presenteras förskolans första lÀroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 fÄr en reviderad lÀroplan.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera implementeringen av den reviderade lÀroplanen för förskolan utifrÄn hur den enskilde förskollÀraren ser pÄ, förstÄr och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskollÀraren tror att den reviderade lÀroplanen kommer innebÀra för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebÀr att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frÄgestÀllningar. Urvalet i denna undersökning Àr 12 verksamma förskollÀrare frÄn en mindre kommun i VÀstra Götalands lÀn.ResultatResultatet visar att förskollÀrare ser den reviderade lÀroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad.

Due to the interest of starting a preschool with a scout profile in my circle of acquaintances I chose to write my report about how the scout method would work in a preschool. I did this by comparing the origin of scouting and preschool. I based my report on the following questions:Are there any similarities or differences with curriculum, education act and the scout method that can make it easier/harder to work with the scout method in the preschool?There are many theorists that have had influence on the preschool. Give some examples of their theories that could affect the scout preschool?What is the difference between a teacher and a scout leader?What would a preschool look like if you included the scout method in the daily activity?With the help of my literature studies I compared the scout method against the laws and rules to make sure that the scout method doesn?t contradict them.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gÀllande jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen. Det kommer Àven framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner nÀr det gÀller att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen..

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som Ă€mne för vĂ„rt examensarbete dĂ„ vi menar att det Ă€r ett bra redskap för vĂ„rt arbete i förskolan. Dokumentation kan anvĂ€ndas för att följa upp, utvĂ€rdera och utveckla verksamheten. Ämnet har Ă€ven aktualiserats i och med den reviderade lĂ€roplanen för förskolan som fastslĂ„r att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I lĂ€roplanen har ocksĂ„ förskollĂ€rarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

I denna rapport presenteras sammanfattningar frÄn de projektarbeten som genomförts inom ramen för uppdragsutbildningen FöretagslÀkarkursen VÀst 2010/2011, vid Sahlgrenska akademin.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra om förskollÀrarna upplever upplever nÄgra skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av lÀroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har nÄgon inverkan pÄ dessa val. Studien behandlar Àven om yrkesidentiteten har förÀndrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskollÀraren anvÀnder sig av inom Àmnet matematik. Genom att först göra en textanalys av lÀroplanen för förskola (Lpfö98) och lÀroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans lÀroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat anvÀnda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt Àr nio stycken, fyra som Àr verksamma i en stor stad och fem som Àr verksamma i glesbygden. Under studiens gÄng har vi stÀndigt anvÀnt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förÀndrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie Àr min avsikt att uppnÄ syftet och besvara undersökningen tre frÄgestÀllningar gÀllande förskollÀrares Äsikter om och arbete med matematik. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor kring detta Àmne har jag sÀnt ut 115 stycken postenkÀter till förskollÀrare i ett lÀn i mellansverige. Denna enkÀtundersökning har visat att förskollÀrare har skilda uppfattningar om vad matematik Àr, vad barnen i förskolan ska lÀra sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har pÄverkat arbetet med just matematiken.

Syftet med studien Àr att, genom de didaktiska frÄgorna vad? och varför?, studera synen pÄ begreppet sprÄk i lÀroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jÀmförelse av dessa tvÄ styrdokument, LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för smÄbarnsfostran (Stakes 2005), visar pÄ likheter och skillnader i idéer om sprÄk. Metoden för analysen Àr kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

Syftet med studien Àr att, genom de didaktiska frÄgorna vad? och varför?, studera synen pÄ begreppet sprÄk i lÀroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jÀmförelse av dessa tvÄ styrdokument, LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för smÄbarnsfostran (Stakes 2005), visar pÄ likheter och skillnader i idéer om sprÄk. Metoden för analysen Àr kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.