The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

Background: 2009 it has occurred a crisis in some of the member states of the European Union: Spain, Portugal, Italy, Ireland and Greece. Despite, some major banks in the world had begun to recover from the financial crisis that occurred from 2007 until 2009, there were still banks who found it difficult to survive. Greece is one of the countries that suffered from the financial crisis. The high budget deficit and the unsustainable debt are underlying the crisis.Banks as financial intermediaries have important function in a nation?s economy.

Studiens syfte Àr att:Synliggöra tvÄ kommuners lÀrmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförÀndringen 2011 med fokus pÄ elevernas förutsÀttningar till delaktighet, kommunikation och lÀrande.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:o Vilka organisatoriska lÀrmiljöer har utarbetats för mÄlgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lÀrande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lÀrmiljöns utformning för studiens mÄlgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstÄ, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, MöllÄs & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstÄ utifrÄn sammanhanget (Aspers, 2013).I studie anvÀnds tvÄ olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benÀmns triangulering. Metoder som anvÀnts Àr observation och intervju, vilka ger förutsÀttningar att fÄ insyn i lÀrandemiljöns pÄverkan pÄ elevers förutsÀttningar till delaktighet, kommunikation och lÀrande.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Enligt socialstyrelsen (2011) har barn och ungdomars psykiska ohÀlsa ökat och det Àr framför allt depressioner, Ängestsjukdomar och missbruk som har ökat inom denna grupp. TvÄngssyndrom, Àven kallad ?OCD?, Àr en av de fyra vanligaste diagnoserna i Sverige (Abramowitz, 2006). Begreppet OCD betyder ?Obsessive-Compulsive Disorder? och Àr den engelska betydelsen av ?TvÄngssyndrom? som anvÀnds internationellt.

SYFTE Syftet med studien Àr att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina rÀkningar. (Enligt Ärsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tÀnka sig att en sÄdan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontÀrer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. FrÄgan hur man försöker Ätervinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride Äterskapa förtroende?TEORI Att Äterskapa förtroende Àr centralt för en organisation i kris.

The progress in the field of technology is often described as massive and its development has had a great impact on the social development (VetenskapsrÄdet, 2012). As a result of the digital evolution, there has been a change in the way customer and company interact (Normann, 2011). The traditional way for players to interact with each other required an interaction human to human (ibid), a mode of interaction that now can be replaced or supplemented by todays technology and often Internet-based solutions (Salomonson et al., 2013). These technological solutions, the technical interaction, are often referred to as self-service systems. These systems enables the customer to carry out the tasks previously performed by the company (Hilton and Hughes, 2013).

Toppröjning Àr en röjningsmetod dÀr man kapar röjstammarna högre upp pÄ stammen Àn vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning Àr det tÀnkt att röjstammarna ska fortsÀtta leva under en period och vÀxa lÀngs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning pÄ huvudstammar. Det Àr viktigt att röjstammarna inte vÀxer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar pÄ en högre nivÄ ger fÀrre hinder, bÀttre sikt och mindre diameter vid kapstÀllet.

Mellan Ären 2011-2012 utfördes en rad skadereducerande och bÀrighetshöjande ÄtgÀrder lÀngs vÀg 545 Storsund ? KorstrÀsk genom en totalentreprenad. Under mars 2013 dokumenterades att vissa skador som noterats före ÄtgÀrder ÄteruppstÄtt samt att nya tillkommit. Denna utredning fokuserar i huvudsak pÄ utskiftningarnas och tjÀlnedtrÀngningens betydelse för uppkomna skador vid tvÄ objekt lÀngs strÀckan. Resultatet har föregÄtts av bland annat flertalet tjÀldjupsberÀkningar, deltagande vid provborrning och inventering.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förĂ€ndringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ?Grönboken: LĂ€rdomar frĂ„n krisen?. I denna grönbok presenterades en frĂ„gestĂ€llning om revisorer skulle ha tillstĂ„nd att utföra andra tjĂ€nster Ă€n revision. EU-kommissionen fick nĂ€stan 700 svar pĂ„ denna frĂ„ga frĂ„n olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet.

SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmĂ€lningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Ă„r inom socialtjĂ€nsten samt nationella kartlĂ€ggningar av vĂ„ld mot barn (Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgĂ€ngliga resultat frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (2011:16) visade att den sedan lĂ€nge pĂ„gĂ„ende ökningen berodde pĂ„ en ökad anmĂ€lningsbenĂ€genhet. Inför enkĂ€tstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjĂ€nstemĂ€ns attityder och vĂ€rderingar som gör att socialsekreterare Ă€r en av de anmĂ€lningsgrupper som vĂ€ljer att polisanmĂ€la barnmisshandel i allt högre utstrĂ€ckning.Det empiriska materialet bygger pĂ„ en digital enkĂ€tstudie som riktade sig till socialsekreterare frĂ„n Stockholms lĂ€n. EnkĂ€ten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Den hÀr rapporten tittar pÄ innehÄllet i de lÀroplaner som funnits i den svenska grundskolan, frÄn den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar ocksÄ Àmnet geografi, hur Àmnets innehÄll sett ut och förÀndrats över den hÀr tiden samt intervjuer med verksamma lÀrare.Man kan se att lÀroplanerna inte förÀndras direkt mycket i sin allmÀnna del, men att kursplanen förÀndrats en hel del med förskjutning frÄn kartografi och fokus pÄ nÀrmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus pÄ samspel mellan mÀnniska natur, vilket Àven framkommer i de svaren lÀrarna ger..

Mitt examensarbete, En pall, en mall, gjordes pÄ Carl Malmsten Furniture Stiudies, Linköpings universitet, under vÄren 2011. Jag har lÀst om befintlig teknik inom formpressning och olika tillÀmpningar av mallar i samband med tillverkning av möbler. Jag ville utveckla ett system som utnyttjar bÄde pressning och frÀsning. Detta förslag ska kunna ligga till grund för att mindre snickerier med mÄlsÀttningen att producera möbler av böjd plywood/faner kan göra det utan stora investeringar i maskiner. MÄlet var att all bearbetningen pÄ varje möbel Àr möjlig utan nÄgot annat utöver en vanlig överhandsfrÀs..

SammanfattningSyftet med studien var att fĂ„ en förstĂ„else för den ökning av polisanmĂ€ld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som anvĂ€nts Ă€r frĂ€mst rapporter frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmĂ€lningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 Ă„r inom socialtjĂ€nsten samt nationella kartlĂ€ggningar av vĂ„ld mot barn (Stiftelsen AllmĂ€nna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). TillgĂ€ngliga resultat frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (2011:16) visade att den sedan lĂ€nge pĂ„gĂ„ende ökningen berodde pĂ„ en ökad anmĂ€lningsbenĂ€genhet. Inför enkĂ€tstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjĂ€nstemĂ€ns attityder och vĂ€rderingar som gör att socialsekreterare Ă€r en av de anmĂ€lningsgrupper som vĂ€ljer att polisanmĂ€la barnmisshandel i allt högre utstrĂ€ckning.Det empiriska materialet bygger pĂ„ en digital enkĂ€tstudie som riktade sig till socialsekreterare frĂ„n Stockholms lĂ€n. EnkĂ€ten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.