I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments ? Catholicism, Orthodoxy and Protestantism ? had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7?9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7?9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11.

Under 2011 sÄ utbröt det vÄldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med mÄnga civila offer. FN:s sÀkerhetsrÄd utfÀrdade i mars 2011 en resolution om upprÀttandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan lÀnge haft en uttalad instÀllning mot att stater lÀgger sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter. Ryssland avstod frÄn att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitÀr insats. Men avseende Syrien sÄ har Ryssland anvÀnt sitt veto tvÄ gÄnger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitÀr insats.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrÄn realistisk teori inom internationella relationer.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

En ny fastighetsmÀklarlag trÀdde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmÀklare att förmedla sidotjÀnster. Detta innebÀr att de vid sidan av sjÀlva förmedlingsuppdraget fÄr erbjuda andra tjÀnster till kunderna. De fÄr för sidotjÀnsterna ta ut en mindre summa i ersÀttning. Tidigare har sidotjÀnster ansetts som förtroenderubbande och dÀrmed har det varit olagligt.

PrestationsmÀtning Àr ett verktyg som syftar till att mÀta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det faststÀller och visar pÄ organisationers förmÄga att Ästadkomma sina mÄl (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmÀtning Àr positivt utifrÄn flera aspekter, medför det Àven problem (Eisenkopf 2009). DÀrmed Àr det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmÀtning eventuellt kan innebÀra.Avhandlingen Àr en fallstudie som genomförts pÄ uppdrag av Scania, vars mÀt- och logistikavdelning UTPM i SödertÀlje övervÀgde implementering av prestationsmÀtning och önskade dÀrmed fÄ kÀnnedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsÄg studien att framstÀlla verksamhetsspecifika prestationsmÄtt för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmÄtt samt prestationsmÀtning generellt.ProcesskartlÀggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlÀtta framstÀllningen av prestationsmÄtt (Damelio 2011).

There are different types of risk, examples include credit risk, liquidity risk and financial risk. In DeMarzo & Berk (2011, s. 293) is a study presented which is based on the yield of different types of financial assets between 1925 and 2009, the study show that a high risk gave substantially higher reward. With the study as a background, it is interesting to study practical risk management within participants of the financial markets of Sweden. In risk management there are several theories about whether risk can be calculated and analyzed with scientific methods in practice.

Offentlig upphandling Àr inte endast ett sÀtt att tillförskaffa sig varor, utan kan ocksÄ anvÀndas som ett samhÀllspolitiskt instrument för att verka för sociala mÄl som stÀllts upp. Hur de varor och tjÀnster som upphandlas produceras inverkar pÄ de arbetsrÀttsliga och sociala förhÄllandena i leverantörskedjan, och genom att stÀlla sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstÀrka förtroendet hos invÄnarna. Trots en omfattande EU-rÀttslig reglering pÄ omrÄdet Àr det idag dock osÀkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att stÀlla arbetsrÀttsliga krav pÄ leverantören av upphandlingsföremÄlet. Syftet med uppsatsen Àr att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan stÀlla arbetsrÀttsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebÀra nÄgra förÀndringar för den upphandlande myndigheten vad gÀller möjligheten att stÀlla arbetsrÀttsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns nÄgon klar grÀns vilka arbetsrÀttsliga krav den upphandlande myndigheten fÄr stÀlla pÄ leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att stÀlla ett arbetsrÀttsligt krav torde föreligga om kravet stÀlls sÄsom ett tilldelningskriterium, dÄ EU-domstolen har klargjort att sociala krav fÄr stÀllas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremÄlet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjÀnst produceras.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

RedovisningsomrÄdet bearbetas stÀndigt för att moderniseras och förbÀttras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP hÄller IASB och FASB pÄ att arbeta med ett gemensamt projekt för att förÀndra regelverket för redovisning av intÀkter. Samarbetet tog fart Är 2002 och sedermera Är 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmÀnheten att kommentera. Arbetet fortskred och Är 2010 var man följaktligen redo att utfÀrda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga Är 2011.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad revisionsbyrÄer och normgivande organ har för Äsikter om 2011 Ärs förslag till standard gÀllande redovisning av intÀkter frÄn kontrakt med kunder. Vi vill ocksÄ jÀmföra dessa Äsikter de bÄda grupperna emellan för att se om de skiljer sig Ät.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

Ökade uttag av avverkningsrester som grenar och toppar (GROT) och markskonande Ă„tgĂ€rder vid drivning Ă€r ett aktuellt Ă€mne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (RĂ€tt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt bestĂ„r i att med en bra planering och ett gemensamt arbetssĂ€tt minimera markskador och fĂ„, generellt sett, ett högre uttag av GROT. Enligt Stora Enso förvĂ€ntas konceptet Ă€ven resultera i en högre produktivitet och bĂ€ttre arbetsmiljö. Analys pĂ„ huruvida medelskotningsavstĂ„ndet och brĂ€nsleförbrukningen pĂ„verkas av RMSA har tidigare gjorts. Men studier som analyserar GROT-uttaget har inte genomförts, dĂ„ konceptet Ă€r relativt nytt. Studiens syfte var sĂ„ledes att analysera hur volymen uttagen GROT pĂ„verkades av införande av RMSA i jĂ€mförelse mot den tidigare konventionella metoden.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa de tankar som lÀrarna som undervisar i musik i Ärskurs 4-6 har vad det gÀller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i Àmnet musik. UtgÄngspunkten för denna studie bygger pÄ den nya lÀroplanen: LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gÀlla frÄn och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vÄr studie, lÀgger fram vÄr frÄgestÀllning och dÀrefter tar vi upp nÄgra vÀsentliga begrepp som rör musikÀmnet. I teoridelen lÀgger vi fram den teoretiska bakgrunden till vÄr studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska Àmnens stÀllning i skolan.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsÀkra Ärsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkÀnnande) grundades 1998 och syftar till att sÀkerstÀlla att revisorn har de kunskaper som krÀvs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn vÀlja att avlÀgga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket Àr en pÄbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation Àr att bevisa att revisorn kan upprÀtta mer komplicerade revisioner.