Detta arbete Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgÄr uppdragen frÄn LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmÀnna rÄd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmÀrksammar att det Àr av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nÄ de uppsatta mÄlen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet Ärsarbetare som Àr utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter Àr 27 procent, Är 2012 (Skolverket 2012a).

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

Badmintonstadion i UmeÄ vill söka bidrag hos UmeÄ kommun för att genomföra energieffektiviserande ÄtgÀrder. Stadion Àr byggd Är 1990-1991 och har 13 badmintonbanor fördelat över tre hallar, ett gym, omklÀdningsrum och en mottagning för sjukgymnastik. UmeÄ Energi försörjer lokalen med el och fjÀrrvÀrme. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka energieffektiviserande ÄtgÀrder som Àr mest ekonomiskt lönsamma. Lokalen förbrukade under Är 2013 234 MWh el och 134 MWh fjÀrrvÀrme (graddagskorrigerad).

Media Literacy handlar om att vara mediekompetent. Det innebÀr i sin tur att kunna ta till sig information som man kritiskt granskar, ifrÄgasÀtter och vÀrderar. Det innebÀr ocksÄ att man ska kunna bilda sig en egen uppfattning kring informationen, kunna argumentera för den och producera ett eget innehÄll dÀr kÀllor, resonemang och argumentation framgÄr. I och med de stora förÀndringarna av informationsflödet i samhÀllet och den nya kommunikations-teknologin, sÄ har behovet av mediekompetens ökat. Eftersom detta Àr en viktig fÀrdighet för alla samhÀllsmedborgare i ett demokratiskt samhÀlle, börjar övning och utveckling av mediekompetensen i skolan.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Marknadsföring till barn Àr ett mycket fascinerande Àmne och som det skrivs i motionen 2011/12: C385 (Sveriges riksdag, 2011), Àr det samhÀllets ansvar att öka medvetenheten inom dessa frÄgor. I Sverige Àr det olagligt med marknadsföring som riktar sig till barn under tolv Är. Trots detta förekommer det dolda reklambudskap i barnfilmer pÄ den svenska marknaden.MÄlet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse och förklara begreppet produktplacering. Vi vill försöka ge en sÄ bred och komplett bild som möjligt över detta fenomen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om barn kan uppmÀrksamma de dolda budskapen.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner anvÀnde Är 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utstrÀckning extern hjÀlp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar anvÀndes.FrÄgestÀllning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsÀttning och i hur stor utstrÀckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare Àn berÀknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hÀnsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utstrÀckning förekom samarbete mellan kommuner gÀllande byggnadsinvesteringar?I hur stor utstrÀckning anlitades extern hjÀlp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jÀmfördes sedan med en referensram baserad pÄ sekundÀra kÀllor.Slutsats: Större kommuner behöver förbÀttra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta Àr större och fler saker kan gÄ fel Àn för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att pÄ det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsÀtta kontrollera den externa hjÀlp de anvÀnder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

This master?s thesis focus on Dewey Decimal Classification during the period 1932 to 2011, where the classification of the psychological knowledge domain is analyzed and discussed. In the light of the recent swedish switch from the swedish classification system SAB to DDC, this research area deserves prominence. The aim of this study is to investigate how DDC represents the historical development of the psychology subject with its underlying epistemology, to identify and analyze values and prejudice, and to analyze problems with DDC?s classification of psychology in relation to three other classification systems.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Som motiv har Äldrandet inte fÄtt alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar pÄ vilket sÀtt Äldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

Det hÀr Àr en studie som angriper den svenska nekrologen frÄn tvÄ olika hÄll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgÄende samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, dÀribland vÀrldens kanske frÀmste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig kÀnsla av att nekrologgenren ofta Àr bedrÀglig. Vi ansÄg att skribenterna, som i Sverige ofta Àr anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelÀgna att teckna vördnadsfulla och retuscherade portrÀtt Àn att sÀga sanningen.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.