Studien syftar till att kontrollera åldern på kartmaterial som grundskolan har att tillgå i geografiundervisningen samt få kännedom om hur pedagoger ser på materialet. Undersökningen omfattar femton skolenheter och femton pedagoger, detta för att nå ett för Luleå kommun generellt och allmängiltigt resultat. Rådata har insamlats med enkät- och observationsmetoder. Undersökningen kan således ses både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Resultatet påvisade att en stor del av materialet var mycket eller delvis förlegat.

Denna uppsats byggerpå en kvalitativ undersökning där resultatetbaseras på intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra år. Den syftar till att ge en fördjupad förståelse för gymnasieungdomars attityder till läsningsom i sin tur kan väcka tankar hoslärare och blivande lärare om hur kunskapen om läsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med läsning i ett hem där läsning är ett naturligt inslag banar väg för en positiv läskarriär i framtiden. Den visar även att ungdomar som kommer från ett läsfattigt hem tenderar att vara mer negativt inställda till läsning. För att läsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de själva får vara med och påverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sådana ämnen som faller inom deras intresseområden.Skolan står inför en tuff utmaning när det gäller ungdomars läsintresseoch det gäller att odla en positiv inställning till läsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med på tåget..

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö.

Det här arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har påverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som går på typiska manliga utbildningar har varit utgångspunkt för den här studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar är få, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fått möjlighet att berätta om varför de valt att gå de här utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utsträckning att påverka dessa elevers framtida yrkesroller.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

The basic idea behind an extra year in school was to offer students who have not read nine years in Swedish primary school an opportunity to prepare themselves to pass a high school. This first group that went an extra year in school consisted of eleven students who completed their studies and went on to high school. During the time the group expanded, the school received students from various schools in the same municipality. During the follow-up of these groups could be noted that there were many students who registered, but only few students completed their studies and went on to high school. The purpose of this study was to explore why leadership in the classroom is important for students.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts..

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur vanligt förekommande vävning i vävstol är i grundskolans textilundervisning, även att undersöka elevers uppfattningar om vävning och hur de agerade när de väver i vävstol. Det empiriska underlaget utgår från 30 postenkäter besvarade av textillärare från hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i två slöjdgrupper på en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillärarna har tillgång till vävstol i sin undervisning och drygt hälften av textillärarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt med vävkunskaper, vilket får mig att tro att de som har svarat på enkäten är intresserade av vävning, vävstolens användande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att väva men också långtråkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgång till en vävstol i en textilsal för de elever som vill väva ska ha möjlighet att göra det.

I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhäfte med en tillhörande lärarhandledning. Häftet består av sång- och rörelseövningar som tränar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har märkt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som svåra och därför behöver göras mer lustfyllda och lättillgängliga. Arbetet grundar sig på den kinestetiska inlärningsstilen och intelligensen. Meningen är att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlärningsstilen men även tilltala elever med andra inlärningsstilar. Genom anpassning kan våra övningar användas i alla årskurser.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig.

Syftet med denna undersökning är att studera vilken betydelse grammatiken har i svenskundervisningen på högstadiet. Min undersökning bygger på tidigare forskning och empiriska undersökningar i form av intervjuer och enkäter med lärare och elever som är verksamma i grundskolan. De resultat som framkommer i undersökningen visar att det är framförallt renodlade språklärare som lägger en relativt stor vikt vid grammatikundervisningen. Språklärarna anser att den svenska grammatikens fördelar är dess metaspråk men också hjälpen som grammatiken kan ge eleverna när de läser främmande språk. Lärare som endast undervisar i svenska ser inte nyttan som eleverna kan ha av den svenska grammatikundervisningen i andra språk.