Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nÀstan 100 procent. NÀstan 35 procent av all turism Àr utlÀndsk konsumtion, dÀr Tyskland nÀst Norge Àr Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjÀrde utlÀndsk turist Àr tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar Àn den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, dÀr Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

Syftet med studien var att studera skillnader mellan enhetschefers och övrig personals upplevelse av sin nuvarande arbetsmiljö inom ÀldrevÄrden. Totalt 692 personer ingick i undersökningen. Upplevelsen mÀttes i 10 dimensioner och inom varje dimension rÀknades t-test. Det fanns signifikanta skillnader i dimensionerna Stimulans, Tankearbete, och Praktiskt arbete (p=0,000). Tankearbete och Stimulans vÀrderades högre av enhetschefer i motsats till övrig personal vilken vÀrderade Praktiskt arbete högre.Behovet av vÄrdpersonal inom Àldreomsorgen ökar, dels pÄ grund av befolkningens ökande livslÀngd och dels pÄ grund av att yngre personer inte Àr intresserade av att stanna inom ÀldrevÄrden.

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lĂ€gesbild över sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott sĂ€kerhetsklimat. De frĂ„gestĂ€llningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur Ă€r det allmĂ€nna sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att ledningen förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att den arbetsgrupp de tillhör förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Är det nĂ„gon skillnad gĂ€llande uppfattningen av sĂ€kerhetsarbetet inom Norrbottens lĂ€ns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkĂ€tundersökning med 127 anstĂ€llda och enkĂ€tinstrumentet som anvĂ€ndes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att sĂ€kerhetsklimatnivĂ„n var relativt hög inom Norrbottens lĂ€ns landsting. SĂ€kerheten prioriterades av chefer likvĂ€l som av medarbetare.

Syftet var att undersöka olika förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, samt om de ansÄg att deras kunskaper inom Àmnet hade nÄgon betydelse för barngruppens lÀrande/intresse för Àmnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osÀkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett Älder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansÄg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att fÄ tillgÄng till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stÄ pÄ och forska utifrÄn stÀlls det idag allt högre krav pÄ att deras lÀrare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ÀmnesomrÄdena. .

Syftet med denna studie har varit att undersöka personliga assistenters arbetsmiljö inom privat och offentlig verksamhet, utifrÄn ett personalperspektiv. I studien ingick sex personliga assistenter. Fyra inom tvÄ olika offentliga verksamheter och tvÄ inom privat verksamhet. Den datainsamlingsmetod som har anvÀnts Àr intervjuer, det empiriska materialet presenteras i studiens analysdel dÀr empirin stÀlls emot teori. I empirin framkom bland annat personliga assistenters upplevelser av arbetsmiljö, anstÀllning och om yrket.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs Försvarsmaktens sÀtt att fatta strategiska beslut med nÄgra av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstÄ logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels frÄn litteratur inom omrÄdena, frÄn intervjuer samt i viss mÄn frÄn myndighetsdokument. .

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster pÄ könssegregation, vilket innebÀr att mÀn och kvinnor vÀljer olika yrken. NÀr kvinnor Àr i minoritet visar studier pÄ att de oftast fÄr kÀmpa mer för att bli accepterade, medan mÀn Äker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut pÄ samma sÀtt inom omsorgen för de mÀn som arbetar dÀr. Syftet med vÄr studie Àr att mÀn som arbetar inom omsorgen skall fÄ berÀtta sina upplevelser om hur det Àr att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi anvÀnder för att förklara det som kommer fram ur mÀnnens upplevelser Àr hÀnsyn och emotionssystemet, habitus - fÀlt, genuskontrakt, heteronormativitet.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. FrÄn vision till vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka specialpedagogens roll nÀr det gÀller skolutveckling, utifrÄn ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrÄgor specialpedagogisk kompetens efterfrÄgas. Vi har dÀrför valt att intervjua tio rektorer, för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsomrÄdet. Visionen om en skola för alla stÀller nya krav pÄ de verksamma inom skolan.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gÀllande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella lÀggning inom olika yrken. De metoder som anvÀnds har varit en enkÀtundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i Äldern 15-20 Är och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det Àr enklare respektive svÄrare att vara öppen med sin lÀggning inom. Det Àr olika yrken som upplevs vara svÄrare respektive enklare beroende pÄ om man Àr kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Title: "Everybody is talking about reception but what do they really mean?" - Teacher trainers' experience of work with aesthetic communication in perspective of a receiver with a special attention to the reception of music. The purpose of this thesis is to study the notion of reception among a group of teachers at the department of education at Malmö University. Our principal aim is to illuminate reception in an educational context as well as experiences of the teachersŽ work with aesthetic communication in perspective of a receiver within the main subject KME (Culture Media Aesthetics). We are paying special attention to the reception of music since this is a part of our profession.

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap om pedagogernas syn pÄ hur matematikundervisningen bedrivs inom förskola och sÀrskola pÄ trÀningsskolenivÄ. Vidare att fÄ kunskap om de beröringspunkter som de bÄda skolformerna hade samt visa exempel pÄ forskning som enligt pedagoger fanns rörande matematikundervisningen inom förskola och trÀningsskola. Metoder för att fÄ ökad kunskap i detta har varit genom litteraturstudier samt intervjuer med förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan samt med specialpedagoger och speciallÀrare verksamma inom sÀrskolan. Huvudresultatet i undersökningen visar att trots att verksamheterna har olika styrdokument och i sig Àr tvÄ olika skolformer sÄ finns det beröringspunkter. En beröringspunkt var att man sÄg matematikundervisningen tillsammans med övrig verksamhet som en helhet och en naturlig del i arbetet pÄ förskolan och inom sÀrskolans trÀningsskoleklasser.

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett Àr finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vÄr studie uppmÀrksammar vi Àven tecken pÄ en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del pÄ informationsasymmetri, men Àven den i allmÀnhet höga affÀrsrisken och den lÄnga investeringshorisonten. Vi framhÄller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. VÄr analys visar Àven att kapitalbehovet inom CleanTech-branschen Àr mycket stort och att Sverige har goda tillvÀxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krÀvs en vÀl fungerande hemmamarknad..