Cirkulationsplatser Àr en typ av trafikplats som har ökat i samhÀllet under de senaste Ären och antalet fortsÀtter att öka. De första cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företrÀde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De Àr viktiga i trafiknÀtet eftersom de fungerar som noder och ofta anlÀggs i korsningar dÀr det Àr hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. SÀkerheten i cirkulationsplatser Àr bÀst för motorfordon och Àven gÄende har relativt god sÀkerhet, men flera problem med sÀkerhet finns för bland annat cyklister och personer med synnedsÀttningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man pÄ bÀsta sÀtt kan utforma cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fÀltstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrÄn dessa kunnat dra slutsatser.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

PÄ uppdrag av GGP Sweden AB genomfördes detta projekt med syftet att ta fram en ny extriör design till Stigas ÄkgrÀsklipparemodell Park Compact.Brukarnas estetiska och funktionella behov undersöktes genom grundlig informationsinsamling i form av marknads- och konkurrentanalyser, brukar- och sÀljarintervjuer samt enkÀtundersökning. Med hjÀlp av insamlad data kunde produktens mÄlgrupp identiferas, varpÄ primÀra och sekundÀra personas utformades. Genom dessa kunde brukarbehoven kompletteras och preciseras ytterligare.För att behÄlla StigakÀnslan i produkten genomfördes en form- och fÀrganalys av företagets befintliga sortiment. Tillsammans med övrig data frÄn informationsinsamlingen mynnade denna analys ut i en moodboard som kunde anvÀndas för att pÄ ett tidigt stadium visualisera kÀnslan hos produkten.Data frÄn informationsinsamlingen lÄg sedan till grund för att utforma en kravspecifikation och dÀr visa de krav och önskemÄl som projektet förvÀntas uppfylla. Produktens viktigaste egenskaper framhölls som en modern exteriör design som passar nuvarande konstruktionsplattform, bibehÄller familjekÀnslan med övriga Stigasortimentet samt har mindre direkt materialkostnad Àn nuvarande designlösning.

Problem, syfte och frĂ„gestĂ€llningarI Lgr11 kan följande citat lĂ€sas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förstĂ„else för slöjd, hantverk och design frĂ„n olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mĂ„l finns i tidigare kursplaner för Ă€mnet slöjd och torde innebĂ€ra att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlĂ€rare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lĂ€rarna Ă€r medvetna om att de gör det och om de ser ett vĂ€rde i en undervisning som frĂ€mjar hantverkens historiska kontext. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlĂ€rare i grundskolan?Ser slöjdlĂ€rare nĂ„gra fördelar med att ha ett historiskt perspektiv pĂ„ sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats Ă€r en kvalitativ sĂ„dan med frĂ„geintervju som form. Nio slöjdlĂ€rare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela Ă€mnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trĂ€- och metallslöjd.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

TjÀnster, vare sig etablerade eller nya, brottas ofta med problemet att vara svÄrvÀrderade. Detta gÀller Àven tjÀnsten homestyling som Àr en form av inredningstjÀnst. Homestylingens syfte Àr att stÀlla i ordning en bostad för att framhÀva dess bÀsta egenskaper inför en försÀljning. Detta kan göras genom estetiska lyft med rekvisita och möblemang. Det finns olika nivÄer pÄ tjÀnsten och dessa kan variera alltifrÄn en muntlig konsultation, dÀr homestylisten instruerar sÀljaren av bostaden om vad som behöver göras, till en total möblering dÀr homestylingföretaget sköter hela lyftet av bostaden Ät sÀljaren.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka varför gymnasieelever skolkar, och se hur man kan förstÄ detta utifrÄn de socialpsykologiska begreppen attityder, socialisation och roller. Studien Àr kvalitativ och omfattar tre fokusgrupper med sammanlagt 21 ungdomar som gÄr pÄ Angeredsgymnasiets estetiska program. Vi utgÄr frÄn elevernas egna berÀttelser i vÄrt resultat. De tre huvudsakliga frÄgestÀllningarna som studien grundas pÄ Àr: Hur pÄverkas ungdomarnas skolk av deras syn pÄ gymnasiet? Vilken roll spelar mÀnniskorna i elevernas omgivning för deras skolk? Vilken betydelse har elevernas syn pÄ skolk för deras frÄnvaro?Resultatet av vÄr studie visar att ungdomarna har en positiv attityd till gymnasiet och de anser att det Àr viktigt för deras framtid.

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet Àr utfört i Tokyo, Japan, och Àr baserad pÄ metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt Àr ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. LÀsaren kan i form av texter, bilder och skisser pÄ ett enkelt sÀtt följa arbetsgÄngen frÄn projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo Àr med sina 12,4 miljoner invÄnare ofta ansedd som vÀrldens största stad.

Balkongföretaget Balco AB i VÀxjö har tagit fram ett energibalkongkoncept, vilket innefattar en luftsolfÄngare som ska bidra till förbÀttrad uppvÀrmningsekonomi för fastigheter. Projektets mÄl att utvÀrdera och förbÀttra den tidigare nÀmnda luftsolfÄngarens prestanda genom att se över parametrar sÄsom materialval, luftflöde och flÀktar med tillhörande solceller. DÄ företaget bedriver sin verksamhet i VÀxjö har det blivit mycket arbete pÄ distans i Göteborg detta har dock inte varit nÄgon större nackdel dÄ mycket av den research som gjorts inte krÀver nÄgon nÀrhet till produkten.Projektet började med teoretiska studier om luftsolfÄngare i allmÀnhet för att skapa klarhet i vilka parametrar som bör beaktas vid prestandaeffektivisering. Material med lÀmpliga egenskaper har studerats och jÀmförts med befintliga produktens material. SolfÄngaren innehöll frÄn början tre stycken flÀktar som drevs av externt placerade solceller.

Alla pedagoger har sÀkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap pÄ bÀsta möjliga vis. Det Àr en vision jag sjÀlv, som framtida pedagog, har. I LÀroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lÀra med som ett strÀvansmÄl i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bÀsta form tar sig i uttryck. Vid nÀrmre eftertanke inser man hur svÄrdefinierat och mÄngfasetterat begreppet kan vara.

The aim of my examination work was to compare and research how russian respective swedish teachers make use of educational aesthetic methods such as drawing, drama, music and dance in the teaching of core school subjects ? mathematics and swedish respective russian languages. The aim of this work was to find out which of these methods are used by pedagogues in the process of education and on what level are they integrated into the theoretical pedagogic work. The point was to also analyse the regulation documents used as pedagogical base in schools i've been doing my survey in. This was done to partly find out what arts perspective is given in the curriculum and partly to see what pieces of it are reflected in the process of education.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.