Kan man kombinera tvÄ sÄ vitt skilda synsÀtt som anvÀndbarhet och grafisk form pÄ samma webbplats? Jag undersöker möjligheten att göra detta genom att ge anvÀndaren ett positivt visuellt första intryck för att sedan lÄta resten av webbplatsen prÀglas av anvÀndbarhet. Att det första intrycket fÀrgar övriga intryck Àr ett fenomen som kallas haloeffekten (Hinton, 1993). Hur skapar man dÄ ett positivt första intryck? Jag har utgÄtt frÄn en definition av estetik dÀr begreppet Àr uppdelat i tvÄ dimensioner, klassisk och uttryckande (Lavie och Tractinsky, 2003).

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre mĂ„nader om Ă„ret. Även mer tĂ€tbefolkade omrĂ„den i söder har lĂ„nga nĂ€tter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat Ă€r detta ett av de huvudsakliga skĂ€len till att mĂ€nniskor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen Ă€r i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus anvĂ€nds vid behandling med goda resultat.

UtifrÄn tidigare forskning om och utvÀrderingar av musikÀmnets stÀllning i lÀrarutbildningen Àr syftet med förestÄende uppsats att ytterligare belysa musikÀmnets situation i den svenska lÀrarutbildningen sÄsom den manifesterar sig i kursplanerna pÄ högskolor och universitet. FöremÄl för analys Àr samtliga lÀrarutbildningars kursplaner i det allmÀnna utbildningsomrÄdet (AUO), som tillsammans med den nationella kursplanen i musik (Kp2000) utgör underlag för besvarandet av forskningsfrÄgan ?PÄ vilket sÀtt förbereds lÀrarstudenter för musikundervisning enligt Kp2000??. Ur ett hermeneutiskt perspektiv genomförs analysen baserad pÄ fyra sökord; ?Musik?, ?Estetik?, ?Musisk? samt ?KonstnÀrlig?, ord hÀmtade ur den presenterade kontexten kring analysobjekten.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Bakgrund: För hundra Är sedan var döden en naturlig del av familjelivet. Det var accepterat och förstods av alla familjemedlemmar, barn fick se mÀnniskor som Äldrades och dog. Idag vÀxer barn upp i en kultur dÀr man undviker sörjandet och den oundvikliga döden (Willis, 2002). För bara nÄgra Ärtionden sedan frÄgade man sig om smÄ barn faktiskt kunde sörja, idag frÄgar vi oss hur barn sörjer och hur vi vuxna kan förstÄ deras sorg (Dyregrov, 1999). Vuxna underskattar varaktigheten och djupet i barns reaktioner.

Under vÄren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn pÄ en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsÀttningar. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att alla barn skall fÄ hjÀlp att kÀnna tilltro till sin egen förmÄga att tÀnka sjÀlva, handla, röra sig och lÀra sig dvs. bilda sig utifrÄn olika aspekter sÄsom intellektuella, sprÄkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska? och detta var utgÄngspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skolledare, lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsÀttning samt att ta reda pÄ hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgÄng frÄn gymnasiet för Ärskullen 2008-2011 pÄ den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jÀmförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jÀmförelsetal vid avgÄng 2011 har diagram över procentuell fördelning av jÀmförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielÀrare samt tre elever i Ärskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns nÄgon nedskriven bedömningspolicy pÄ den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utstrÀckning Àr upp till varje enskild lÀrare att hitta sÀtt att förklara bedömning och betygssÀttning för eleverna. De intervjuade lÀrarna hade olika strategier för att nÄ förstÄelse hos elever för bedömning och betygssÀttning.

Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. TvÄ Är senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter bÄda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekÀmpning av barkborre- och stormfrÄgorna sett ut utifrÄn ett nedifrÄnperspektiv under Är 2007. Studien, som Àr en processutvÀrdering, har beskrivit relationerna och nÀtverken under en tid som kan rÀknas som en kris.Genom att stÀlla öppna frÄgor och anvÀndning av snöbollsmetoden har 18 personer frÄn myndigheter och andra organiserade intressen berÀttat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade pÄ det ena eller andra sÀttet.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Studien undersöker det sublima i Stanley Kubricks rymdepos frÄn 1968. FrÀmst behandlas den estetiska dimensionen av begreppet men av stort intresse Àr ocksÄ huruvida filmmediet rymmer en mediespecifik sublimitet. Fyra tÀnkare ligger till grund för förstÄelsen av begreppet sÄ som det formuleras i den teoretiska inledningen av uppsatsen ? Longinos, Edmund Burke, Immanuel Kant samt Jean-François Lyotard och varje tÀnkare erbjuder en unik förstÄelse av begreppet. Detta ger ett mÄngfacetterat begrepp som kommer att prÀgla det metodologiska förfarandet.

Fytoremediering Àr samlingsnamnet pÄ den marksaneringsmetod som utnyttjar vÀxters förmÄga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att vÀxters olika egenskaper genom historien anvÀnts för att utveckla och förbÀttra förutsÀttningar i bl.a. jordbruket Àr ingenting nytt. Vi lever i en tid dÀr ett allt högre tryck pÄ naturen och jordens resurser pÄverkas av att vi blir fler och fler mÀnniskor som ska dela pÄ dem. I vÄra postindustriella stÀder finns mÄnga restytor pÄverkade av de verksamheter som tidigare huserat dÀr, med förorenad och förstörd mark som följd.

VÄrt syfte med vÄrt gestaltande examensarbete Àr att fÄ svar pÄ hur tvÄ 18 Äriga tjejer, Minna som lÀser bild och form pÄ gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka pÄ ett tidigare projektarbete, ?lÀra pÄ riktigt? som genomförts tillsammans med oss dÄ de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att lÄta vÄr undersökning resultera i en film. Filmen innehÄller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vÄr personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft pÄ informanternas liv.

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt nÄgot traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sÀtta oss in i deras situation, det enda vi kan göra Àr att försöka förstÄ. Det Àr barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.Denna kvalitativa intervjustudie Àr en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien Àr att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhÄller sig tillbarn med traumatiska erfarenheter.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstÄ efter trauma.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka kunskaper och förmÄgor slöjdlÀrare anser att slöjdundervisningen lÀr ut. Studiens syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling slöjdlÀrarna fÄtt och hur den nya lÀroplanen, Lgr 11, pÄverkat slöjdÀmnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlÀrare frÄn olika skolor. Under mötena fick slöjdlÀrarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fÄtt genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhÀllsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. DÀrefter intervjuades lÀrarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdÀmnet lÀr ut, vilket typ av fortbildning de fÄtt, hur de tar del av Àmnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har pÄverkat slöjdÀmnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna pÄ dem, utifrÄn hur de sÄg pÄ vikten av dessa. Slöjdorden Àr ord gÀllande kunskaper och förmÄgor knutna till slöjdÀmnet och de Àr hÀmtade frÄn Lgr11 och frÄn mina egna erfarenheter frÄn slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdÀmnets tydligast uttalade kunskaper och förmÄgor av slöjdlÀrarna Àr kreativitet och problemlösning.