The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research.The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

Detta Ă€r ett arbete om grundskolĂ€mnena teknik och trĂ€/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i nĂ„gon utstrĂ€ckning. DĂ€r ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar Ă€ven hur pass traditionell eller teknologiinriktad trĂ€/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar bestĂ„r av litteraturstudier inom berörda omrĂ„den, samt intervjuer med lĂ€rare som undervisar inom de berörda Ă€mnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-Vilka fördelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metallslöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?-Vilka nackdelar kan man som lĂ€rare inom trĂ€/metall slöjd eller teknikĂ€mnet dra/pĂ„visa, genom ett samarbete med teknikĂ€mnet eller trĂ€/metallslöjdĂ€mnet?Även en tredje frĂ„gestĂ€llning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Syftet med studien var att förstÄ betydelsen och nyttan av slöjdÀmnet i grundskolanbetraktat genom elevers berÀttelser om Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn var:· Vilken karaktÀr av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdÀmnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdÀmnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdÀmnets historia, tillkomst och förÀndring fram till dagenskursplan och lÀroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrÄn lÀroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdÀmnets kompetenser sÄsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lÀrande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag sÄg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en kÀnsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdÀmnet Àr desskaraktÀr av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrÄgor som studien bidrog till Àr hur och om de praktiska och estetiska Àmnena kan sessom utgÄngspunkt för mer teoretiska Àmnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdÀmnets fördelar inom andra Àmnen..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Bild och musik Àr tvÄ estetiska former som Àr mycket framtrÀdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förstÄelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa tvÄ former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte Àr att ta reda pÄ och undersöka hurvida pedagoger pÄ olika förskolor och inom olika Äldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa tvÄ former i ett utvecklingsperspektiv eller anvÀnds det endast som ett tidsfördriv utan nÀrmare eftertanke? Studiens forskningsfrÄgor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill fÄ ut av arbetet med de tvÄ formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur fyra lÀrare i trÀ- och metallslöjd ser pÄ Àmnesövergripande arbete och hur de arbetar Àmnesövergripande i praktiken. Vi har genom vÄra frÄgestÀllningar tagit reda pÄ hur de intervjuade trÀslöjdslÀrarna resonerar kring möjligheten att ingÄ i ett samarbete med andra Àmnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels anvÀnt forskning som berör slöjdÀmnet men ocksÄ anvÀnt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fÀltet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktÀr som metod för att nÄ fram till vÄrt resultat.

Fysisk aktivitet Àr en viktig del att belysa i bostadsomrÄden dÄ det Àr dÀr mÀnniskor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjÀlpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som pÄverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsomrÄde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsomrÄde som leder till att barn och ungdomar inte Àr fysiskt aktiva. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar dÀr innehÄllsanalysen inspirerades av en manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tvÄ kategorier med vardera fyra respektive tvÄ underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsomrÄdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens pÄverkan pÄ fysisk aktivitet och teknik Àr lÀttillgÀngligt.

Syftet med detta arbete Àr att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgÀnglig. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie av det planerade kajstrÄket BorgmÀstarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten frÄn inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till BorgmÀstarebryggan, planens överensstÀmmelse med kommunens mÄl för att skapa en attraktiv och tillgÀnglig plats. DÀrefter kommer en kritisk lÀsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgÀnglighet. BorgmÀstarebryggans tÀnkta utformning skapar mÄnga goda förutsÀttningar för att bli en attraktiv och tillgÀnglig plats för allmÀnheten.

Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..