Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i smÄ grupper kan gynna elevers begrepps- och sprÄkutveckling. Jag tittar ocksÄ pÄ om estetiska arbetsredskap, sÄsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som gÄr i Ärskurs 1-2. Genom att lÄta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att anvÀnda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare pÄ varandras uttalanden, hjÀlpa varandra hitta ord och begrepp samt stÀlla frÄgor och motfrÄgor.

Kultur, dÀr man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan pÄ vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbÀttra folkhÀlsan, till exempel finns det i SkÄne ett projekt som harkultur pÄ recept. Klargörande av hÀlsobegreppen vÀlbefinnande och mÀnniskans kÀnsla avsammanhang. VÀrldshÀlsoorganisationens syn pÄ hÀlsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses bÄde via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

This study aims to provide a comprehensive understanding of interdisciplinary collaborations between Art and Mathematics within the Arts program at the upper secondary school level. Grounded in sociocultural theory, this study explores learning through language, action, and context, drawing on the works of theorists such as Lev Vygotsky (1995/2016), John Dewey (1897/2011) and Roger S?lj? (2020). Through semi-structured interviews, educators in both Art and Mathematics discuss shared subject content and explore opportunities and obstacles in fostering a collaborative culture within the Arts program at the upper secondary school level. The study reveals common subject content in Art and Mathematics suitable for interdisciplinary collaboration.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och belysa pedagogers syn pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag vill ocksÄ fÄ kunskap om man arbetar pÄ olika sÀtt med rörelseaktiviteter och sprÄkutveckling nÀr det gÀller barnens Älder.Jag har anvÀnt mig av intervjuer som verktyg för att uppnÄ syftet med min undersökning. NÀr jag formulerade mina intervjufrÄgor utgick jag frÄn min frÄgestÀllning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

Hantering av regnvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt Àr en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta stÀder. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsÀttningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, frÀmst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med sÀrskilt fokus pÄ trÀd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter pÄ Østerbro förhÄller sig detta smÄskaliga projekt till ett större sammanhang.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.

LÀttviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lÀttviktsskiva i massivt trÀ.LÀttviktsskivan Àr uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten bestÄr av 6 mm tjockalimfogar och kÀrnmaterialet av profilerade distanser. Materialet Àr furu och lÀttviktsskivan har endensitet pÄ 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. UtifrÄn kontakter med utvalda tillverkare och anvÀndare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag pÄ förbÀttringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av tvÄ halvor med centrumhÄl har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Det hÀr arbetet Àr byggt pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ radioreferat av tvÄ handbollsmatcher, sÀnda i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.UtgÄngspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett omrÄde som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men ocksÄ skillnader som Àr viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag sÄg var att damhandbollen presenterades som nÄgot som avvek frÄn normen ? herrhandboll.

Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.

Malmös Östra sjukhusomrĂ„de Ă€r i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget Ă€r bestĂ€llt av Stadsfastigheter Malmö i samband med omrĂ„dets framtida planhandlingar att bestĂ€mma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nulĂ€get Ă€r administrationsbyggnadens verksamheter inte faststĂ€llda Ă€n men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras pĂ„ de boende i omrĂ„det men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll dĂ€r följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för Ă€ldre och en utstĂ€llning för omrĂ„dets historik. Förslaget ska tillĂ€mpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska berĂ€kningar.

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lÀr sig Àr inriktat pÄ att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare Àn de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förhÄllandet mellan gestaltning och vetenskap stÄr sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jÀmförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de bÄda universiteten. Resultatet visar bÄde skillnader och likheter mellan utbildningen pÄ de valda universiteten, vilket ÄskÄdliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Fysisk aktivitet Àr en viktig del att belysa i bostadsomrÄden dÄ det Àr dÀr mÀnniskor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjÀlpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som pÄverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsomrÄde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsomrÄde som leder till att barn och ungdomar inte Àr fysiskt aktiva. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar dÀr innehÄllsanalysen inspirerades av en manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tvÄ kategorier med vardera fyra respektive tvÄ underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsomrÄdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens pÄverkan pÄ fysisk aktivitet och teknik Àr lÀttillgÀngligt.