Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

Innan vi pÄbörjade vÄr lÀrarutbildning har vi bÄda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 Är tid,som assistent, obehörig lÀrare och förÀlder. VÄr erfarenhet frÄn bÄde verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlÀrare undervisar elever i grundskolan sÄvÀl som grundsÀrskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit nÄgot oprecisa och i realiteten har en ÀmneslÀrarexamen givit tillrÀcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska Àmne- na i grundsÀrskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krÀvs ÀmneslÀrarutbildning samt speciallÀrarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsÀrskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hÀlsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlÀrare i grundsÀrskolan uppfylls av ytterst fÄ, om ens av nÄgon, i dagslÀget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi lÄter vandra genom en ÀmnesomrÄdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlÀrare i deras möte med grundsÀrskolan.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjÀlp av estetiska uttrycksformer stÀrka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Syftet med studien var tvÄfaldigt. Det ena var att ta reda pÄ vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterÀrt lÀromedel. Vi ökade vÄrkunskap om studiens ÀmnesomrÄde genom lÀsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lÀrare verksamma i Ärskurserna 1-3. Detta för att fÄ en bild över huranvÀndningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lÀrarna ser pÄskönlitteratur och lÀromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska lÀroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsÀttningar och behov.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

AbstraktBetyg i estetiska Àmnen. En undersökning om hur elever och lÀrare pÄ gymnasieskolan förstÄr funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och Àr med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur Àr en del av det större samhÀllet. Med stöd frÄn intervjufrÄgor, observationer och fÀltanteckningar frÄn mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lÀrare uppfattar betygets funktion i tre estetiska Àmnen.

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

 The purpose of my study is to illumine the aesthetic learning process significant in the preschool. Focus has been on allowing educators in different preschools to answer questions valid the use of aesthetic learning processes. I chose to do my study using an opinion poll and a literature review. The result shows that the preschools use aesthetic learning processes and according to the educator?s aesthetic learning process is a very important tool for education in the preschool.  The notable in this study is that the educators have different views of what aesthetic means. The first view is that you only work with aesthetic subjects.

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Estetiska inslag Àr nÄgot som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. FrÄgan Àr hur verksamma lÀrare förhÄller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke pÄ att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete Àr av didaktisk karaktÀr eftersom det behandlar hur lÀrare tÀnker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, dÀr vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan anvÀndas i skolans arbete av lÀrare.

Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola dĂ€r anvĂ€ndandet av estetiska lĂ€roprocesser Ă€r centrala. Jag har undersökt vad lĂ€rare, kulturpedagoger och elever sĂ€ger om elevernas lĂ€rande i projektet FRAMÅT. Det hĂ€r Ă€r ett projekt dĂ€r Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkstĂ€llandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolĂ„r Ă„tta runtom i SkĂ„ne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats nĂ€r jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lĂ€rare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.

 Ämnet Estetisk plattform Ă€r ett valbart Ă€mne pĂ„ en grundskola och i detta Ă€mne arbetar eleverna tematiskt i estetiska lĂ€roprocesser. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur nĂ„gra elever i grundskolans senare del uppfattar Ă€mnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda pĂ„ hur eleverna definierar Ă€mnet Estetisk plattform och vad de lĂ€rt sig av Estetisk plattform. Jag har ocksĂ„ undersökt huruvida skolans definition av Ă€mnet överrensstĂ€mmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som lĂ€ser detta Ă€mne.

My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with childrenÂŽs language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and childrenÂŽs development of language.

Detta examensarbete Àr en studie som handlar om lÀromedel och lÀromedelsanvÀndning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet Àr av alternativ art och innehÄller tvÄ delar. Dels en skriftlig rapport om anvÀndningen av lÀromedel, och dels ett eget framstÀllt digitalt lÀromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska Àmnena stÀrks; som till exempel att lÀrare sÀllan eller aldrig anvÀnder lÀromedel, samt vad detta i sÄ fall kan bero pÄ. Jag ville Àven utreda vilka attityder elever och lÀrare hade kring dessa frÄgor samt hur man ser pÄ datorn som hjÀlpmedel i undervisningen i Foto.