Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, finansieringen skiljer sig mellan allmÀnnyttiga och privatabostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tiobostadsföretag med frÀmst bostÀder i innehavet. Fem av företagen Àr allmÀnnyttiga ochfem Àr privata. Eftersom det Àr bostadsbolagens situation i dagslÀget som undersöks Àrstudien i första hand beskrivande och eftersom det Àr förhÄllandet vid en viss tidpunktsom undersöks Àr det en tvÀrsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kortför relevant investeringsteori medan tyngden lagts pÄ finansieringsteorin.Undersökningen visar att bÄde allmÀnnyttiga och privata bostadsföretag har en varieradlÄneportfölj och de flesta anvÀnder sig av bÄde intern och extern finansiering.

Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur mÄnga kÀrnor har ett rönnbÀr? En studie om hur lÀrare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola. Vi har under vÄr utbildning befÀst vÄrt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Erfarenheten av och forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan pekar pÄ att undervisningen inte Àr till belÄtenhet hos eleverna. För att utröna detta ytterligare valdes en studie med syftet att undersöka flickors och pojkars uppfattningar om innehÄll och undervisningsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisningen i skolÄren 7-9. Hur undervisningen skall vara utformad för att kÀnnas meningsfull för eleverna Àr av intresse i studien. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats med enkÀter och gruppintervjuer som metod att skapa ett empiriskt material. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ skolor.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvÄrd och klimatvÄrdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. TvÄ mÀn och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvÄrd intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvÄrden positivt. TrÀningen upplevdes smÀrtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med lÀroplanens mÄl som har med hÀlsa att göra. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad har lÀrarna för uppfattning om vad hÀlsa Àr?Hur undervisar lÀrarna i hÀlsa?Hur arbetar lÀrarna med att ge eleverna ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan?MetodFyra aktivt verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ i Stockholm intervjuades. För att fÄ fram ett resultat och besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av ett arbetssÀtt som innebÀr att samla in, analysera samt tolka data.ResultatResultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter i lÀrarnas sÀtt att se pÄ hÀlsa, att undervisa i hÀlsa samt att ge sina elever ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan. Tre av fyra lÀrare menar att hÀlsa har fler Àn en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hÀlsa.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att optimera produktionen för högst lönsamhet för den planerade vindkraftsparken HÀstkullen i HÀrnösand och TimrÄ kommuner. Arbetet har utförts för SCA Energy i Sundsvall. SCA projekterar vindkraftsparken HÀstkullen i samarbete med EON.Vid en satsning för etablering av en vindkraftspark krÀvs investering pÄ miljardbelopp. Det Àr dÀrför viktigt att sÀkerstÀlla att investeringen pÄ sikt blir lönsam. För att kunna göra denna uppskattning krÀvs det noggranna produktionsberÀkningar med tillgÄng till ett Ärs komplett vinddata.Det program som anvÀnts för att simulera produktionsberÀkningarna Àr WindPRO.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Det finns idag mycket forskning om betydelse pÄ vÄr hÀlsa av att ha en stimulerande utsikt pÄ ett sjukhus. NÀr jag jobbade som sjuksköterska pÄ Rigshospitalet uppmÀrksammade jag att utsikten var bristfÀllig bÄde för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten frÄn tre olika thoraxkirurgiska avdelningar pÄ Rigshospitalet i Köpenhamn. MÄlet Àr Àven att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar som inskrÀnker pÄ utsikt pÄ avdelningarna. För att hitta svar pÄ studien anvÀnde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara pÄ syftet.