Enligt Carlsson och Rönnqvist (2005) och Frayret et al. (2007) blir det allt viktigare att arbeta med supply chain management inom trÀvaruindustrin. En utmaning Àr att finna ett arbetssÀtt för att hantera variationen i kundens efterfrÄgan. Idag hanteras variationen oftast genom onödigt stor lagerhÄllning (Lee et al., 1997b; So och Zheng, 2003).                                                                               Syftet med studien Àr att utreda pÄverkande faktorer som bidrar till en varierande efterfrÄgan inom trÀvaruindustrin samt föreslÄ hur uppkomsten av dessa kan undvikas. För att svara pÄ syftet har tre frÄgestÀllningar tagits fram och en fallstudie genomfördes pÄ ett hyvleri.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

VÀldesignade spel Àr naturligt motiverande för att hÄlla kvar sina spelare. För att ett spel ska bli framgÄngsrikt Àr det viktigt att det innehÄller motivationsförstÀrkare. PÄ senare Är har element hÀmtade frÄn speldesign Àven anvÀnts inom andra omrÄden, utanför sin vanliga kontext. Detta sammanfattas i begreppet gamification (sv. spelifiering).

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

??BakgrundFörÀldrar har en viktig roll som förebilder för sina barn och har dÀrigenom uppgiften att frÀmja en hÀlsosam utveckling av Àtbeteende och matpreferenser hos dem.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka smÄbarnsförÀldrars uppfattning och tankar om kost. FrÄgestÀllningarna berörde förÀldrarnas associationer till hÀlsosam kost, vad som kunde pÄverka följsamheten av denna samt om intresse för mer kunskap inom Àmnet fanns.MetodStudien utgjordes av en kvantitativ undersökning som genomfördes pÄ sex förskolor i UmeÄ stad. 230 enkÀter delades ut till förskolepersonal, som i sin tur vidarebefordrade dessa med ett medföljande informationsbrev till förÀldrar med barn i Äldrarna 2-5. Efter sex dagar samlades enkÀterna in, vilka uppgick till ett antal om 77 stycken.ResultatMajoriteten av förÀldrarna i studien utgjordes av mödrar med hög utbildning.

There has been a lot of debate in media about mathematics teaching in grade school in Sweden. Many students experience that mathematics in grade school is abstract, which leads to decreased interest of mathematics in early years. An international study indicates that Swedish students in class 4 do not fulfill the mean for mathematics according to EU/OECD countries. The study also shows that Sweden practice a textbook driven education, compared to other countries. The aim for this study was to find out how a few pedagogues for class F-6 teach mathematics, and why they have chosen to educate the way they do.

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med att frÀmja elevers matematikinlÀrning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för Àmnet kan fÄngas upp. BÄde i rapporter frÄn Skolverket och i forskning som gjorts inom Àmnet tyder mycket pÄ att den frÀmsta faktorn som bidrar till elevernas inlÀrning, lust och intresse Àr hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befÀsta matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgÄ frÄn elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, dÄ det gÀller matematik, Àr en viktig aspekt att ta hÀnsyn till som lÀrare. Viktigt Àr Àven att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förstÄelse för symboler och begrepp.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlÀrning.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Variation in tuber quality within a single field was one of the motives for a pilot study in Halland, in south-western Sweden conducted during 2002. Quality problems in potatoes have been increasing due to the aggregation of several small fields with different land use history into larger farm units, which are heterogeneous in soil properties and fertility. The study in Halland indicated that both the uniformity and the mean size of tubers may increase from site-specific K fertilization, whereas total yields may be unaffected. The results from this pilot-study with site-specific fertilization showed that tubers reached a more uniform quality and gave a more uniform mean size, while the total yield wasn't affected at all. Site-specific K-fertilization has been applied for some years in Halland with good results. The aim of this study was to test this technique in another potato growing area.