VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Uppsatsen handlar om hur likvÀrdig undervisning i idrott och hÀlsa som eleverna i tvÄ femteklasser kan ha fÄtt under sina första skolÄr och deras förutsÀttningar att nÄ uppnÄendelmÄlen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkÀt- och observationsstudier. Undersökningen behandlar elevernas instÀllning till, fÀrdigheter i och kunskaper om Àmnet idrott och hÀlsa. Eleverna pÄ skola A undervisas av sin klasslÀrare medan eleverna pÄ skola B har en lÀrare med kompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet Àr att jÀmföra om eleverna fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning inom Àmnet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation pÄverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrÄn elevernas nÀrmiljö. VÄr studie genomfördes i tvÄ klasser, en Ärskurs 4 och en Ärskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkÀt med frÄgestÀllningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrÄn den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda pÄ hur deras motivation för matematik pÄverkats. Samtliga 37 elever fick Àven svara pÄ en avslutande enkÀt.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar pÄ textuppgifter i matematik samt exempel pÄ hur lÀraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket Àr syftet med studien. Metoden som anvÀnts Àr aktionsforskning. Exempel pÄ svÄrigheter Àr sprÄkbrister i svenska och matematik, som stÀnger ute och orsakar lÄsningar för eleven. Andra orsaker Àr brister i lÀrandets grundförutsÀttningar som klassrumsklimat med arbetsro och lÀrarens förvÀntningar. LÀraren kan genom sitt sÀtt att förklara pÄ olika sÀtt nÄ eleven vilket leder till en progression.

Detta examensarbete fokuseras pÄ sambanden i matematikundervisningen och varför mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lÀrare och tvÄ av deras elever. Syftet med detta har varit att dels fÄ en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever Àmnet. VÄr problemprecisering belyser vad som Àr viktig att tÀnka pÄ vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgÄngen belyses olika delar i undervisningen sÄsom sprÄkets betydelse, motivation, lÀrarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

För över tvÄ decennier sedan lades den myndighet ner som godkÀnde svenska lÀromedel innan de lades ut pÄ marknaden. Trots att lÀromedel idag inte Àr kvalitetssÀkrade pekar forskningen pÄ att lÀroböcker har en dominerande roll i matematikundervisningen. Enligt lÀroplanen ska matematikundervisningen bland annat syfta till att förmÄgorna att resonera och kommunicera ska utvecklas. I denna studie har dÀrför innehÄllet i tre aktuella lÀromedelserier kritiskt granskats utifrÄn vilket utrymme som ges till resonemangs- och kommunikationsförmÄgan. Det visade sig att bÄde resonemangs- och kommunikationsförmÄgan gavs möjlighet att utvecklas i arbete med lÀromedelsserierna, men i otillrÀcklig grad.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett anvÀndbart hjÀlpmedel i matematikundervisning pÄ högstadiet. Den frÄgestÀllning som legat till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, dÄ de arbetar med ett kalkylprogram, jÀmfört med nÀr de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lÄng instruktionsvideo om kalkylprogram. DÀrefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive pÄ datorn.

Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.