I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskÀrna och pÄ VÀla Köpcenter. Detta för att kunna kartlÀgga om det finns nÄgon strukturmÀssig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gÄgata 1961. Efter det har handelstrÄken i stadsdelen vÀxt och gÄgatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

Motivation inom matematikÀmnet anses av mÄnga forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svÄr eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lÀrare som representerade fyra skolor i tvÄ kommuner. De flesta av de intervjuade lÀrarna menar pÄ att de sjÀlva har en vÀldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska kÀnna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lÀrarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik Àr mycket ovanligt i grundskolans tidigare Ärskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svÄr Àr stÀndigt pÄgÄende..

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.

I denna uppsats studeras förekomsten av vĂ€rden i geometrikapitel i lĂ€romedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad pĂ„ innehĂ„llsanalys som anvĂ€nts i en tidigare studie om förekomst av vĂ€rden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika lĂ€roböcker har analyserats. Resultatet visar pĂ„ en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika vĂ€rden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade lĂ€romedel ger Ă„t olika vĂ€rden har pĂ„visats..

   I internationella tester sÄsom TIMSS och liknande kan man se en nerÄtgÄende trend i resultaten frÄn de svenska eleverna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i sin undervisning arbetar för att hjÀlpa elever med matematiksvÄrigheter. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat lÀrare i Ärskurs ett och tvÄ. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjÀlpa enskilda individer utan om att förÀndra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre lÀroboksbaserad och innehÄlla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det Àr ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda pÄ kritiska aspekter för att göra lÀrande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lÀrandeobjektet och Äterintervjua om det erfarna lÀrandeobjektet, Àr min avsikt att komma till vÀrdering om det iscensatta lÀrandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study Àr ett utmÀrkt instrument för lÀrares egen lÀrande och gör det möjligt att finna och mÄlmedvetet fullgöra kritiska villkor för lÀrande..

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förÀndrade synen pÄ den traditionella ekonomistyrningen. De tvÄ mÄlstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet mÄlkongruens beskrivs pÄ olika sÀtt av olika författare, varför begreppet Àr intressant att undersöka samt hur mÄlkongruens kan uppnÄs i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planeringsprocessen i mÄlstyrningssystem samt att förklara hur mÄlkongruens uppnÄs. Vidare Àr syftet att precisera begreppet mÄlkongruens samt formulera en metod för att stÀrka mÄlkongruens.Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har tvÄ fallstudier gjorts med tvÄ företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts pÄ respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med mÄlstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De bÄda mÄlstyrningssystemen Àr mycket lika.

Idag bestÄr en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör dÀrtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt fÄ kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning dÀr kursplanens mÄl i skolÄr fem för Àmnet har varit i Ätanke. Analysen Àr gjord utifrÄn datorspelet The Sims 2 dÀr spelets delar samt kursplanens mÄl har studerats. Studien har visat att en fokusering av mÄlen Àr möjlig vid anvÀndningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men Àven att ett spel har begrÀnsningar, frÀmst dÄ mÄl med ett konkret innehÄll ska behandlas..

Syftet med vÄr undersökning var att se om sÀrundervisning i pojk- och flickgrupper kunde vara ett sÀtt att förbÀttra elevers tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet matematik. Undersökningen Àgde rum i en nia pÄ en skola i Kiruna kommun under hösten 2003. Avsikten var att inte förÀndra nÄgot i undervisningen, bara i gruppsammansÀttningen för att se hur eleverna reagerade pÄ det motsatta könets frÄnvaro. Vi anvÀnde oss av intervjuer och observationer för att fÄ en bild av undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att pojk- och flickgruper i matematik inte förbÀttrade tilltron till den egna förmÄgan..

The textbook is one of the instruments that teachers and students have available in their teaching. For many years has textbook regarded as being too controlling and as a barrier to students development in mathematics. Textbooks primary mission is to promote learning. My study aims to provide an overview of how effective teachers use the textbook in mathematics education as well as the pros and cons they see with their work. The work includes interviews with five active mathematics teachers.

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 Är (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanstÀlla dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen pÄ densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade stÀllningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfÀlligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förstÄelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som Àr anvÀndbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. .

Barn sÀtt att lÀsa av landskapet skiljer sig frÄn vuxnas. Medan vuxna lÀser det som former tolkar barn det istÀllet utifrÄn dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. NÀr vi planerar för barns utemiljöer tÀnker vi ofta pÄ motorik och fysisk rörelse, men det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till estetiska och sinnliga vÀrden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fÄnga barnens egna perspektiv. FrÄn att de tidigare setts som objekt med sÀrskilda behov innebÀr ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhÀlle.

Denna studies avsikt Àr att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhÀllsvetenskapsprogrammet pÄ en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till ÄtgÀrder av identifierade problem. Rektor och matematiklÀrarna pÄ den skola studien genomfördes önskade att nÄgon med utifrÄnperspektiv skulle hjÀlpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de tvÄ obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med pÄ lektioner och försöka identifiera faktorer, nÄgot som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrÄn dem föreslÄ ÄtgÀrder.