Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

In this paper you can read about students? opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

Syftet med arbetet Àr att undersöka i vilken mÄn algebraiska aktiviteter förekommer pÄ SamhÀllsprogrammet pÄ ett gymnasium. Undersökningen har genomförts pÄ en gymnasieskola i södra Sverige med kvalitativa intervjuer av matematiklÀrare som undervisar i matematik B pÄ SamhÀllsprogrammet. En textanalys av lÀrobok och lÀrarhandledning, som anvÀnds pÄ det aktuella programmet, har ocksÄ gjorts med avseende pÄ algebraiska aktiviteter. Resultatet visar att det pÄ den aktuella skolan förekommer en del aktiviteter som variation till enskild rÀkning i lÀroboken. Resultatet visar ocksÄ att de aktiviteter som Àr mest förekommande Àr av karaktÀren transformerande.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskÀrna och pÄ VÀla Köpcenter. Detta för att kunna kartlÀgga om det finns nÄgon strukturmÀssig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gÄgata 1961. Efter det har handelstrÄken i stadsdelen vÀxt och gÄgatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

 SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det Ă€r som pĂ„verkar lĂ€rare att anvĂ€nda eller inte anvĂ€nda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med Ă„rskurs 3.Laborativ matematik innebĂ€r i detta arbete matematiklektioner dĂ€r lĂ€rare och elever tar hjĂ€lp av nĂ„gon form av konkret material, bĂ„de vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstĂ„ och lösa problem inom Ă€mnesomrĂ„det matematik.Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av enkĂ€ter till elva lĂ€rare i förskoleklass till Ă„rskurs 3 pĂ„ tre olika skolor i en och samma kommun.Resultatet visar att samtliga av de lĂ€rare som svarade, alltid eller nĂ€stan alltid anvĂ€nder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska omrĂ„den detta sker Ă€r varierande.Varför lĂ€rare i denna undersökning anvĂ€nder laborativt material eller inte pĂ„ en lektion pĂ„verkas inte av vilken utbildning de har eller om de har nĂ„gon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur lĂ€nge lĂ€rarna har undervisat, utan detta beror enligt lĂ€rarna sjĂ€lva pĂ„ andra faktorer sĂ„ som: elevens förstĂ„else, tron pĂ„ metoden, intresse/attityd hos lĂ€rare och elevers, tid/lektionens lĂ€ngd och gruppstorlek.Knappt Ÿ av lĂ€rarna har deltagit i nĂ„gon form av vidareutbildning i matematik. Alla lĂ€rarna som svarade ansĂ„g dock att det laborativa materialet Ă€r sjĂ€lvklart och nödvĂ€ndigt för att eleverna ska fĂ„ en djupare förstĂ„else, dĂ„ materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. LĂ€rarna ansĂ„g ocksĂ„ att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lĂ€r med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lĂ€ttare, matematiken blir Ă€ven roligare. .

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur tvÄ specialpedagoger, tre speciallÀrare och fyra matematiklÀrare, verksamma pÄ tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik. Syftet Àr att genom intervjuer ta reda pÄ vilken syn de har pÄ matematiksvÄrigheter och hur denna tillÀmpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgÄng om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. DÀrefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvÄrigheter. Studiens ut-gÄngspunkt Àr att kunskap skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i ett sociokulturellt per-spektiv.

"Att utöva matematikdidaktik" PÄ senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen Àr entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det rÀcker inte att matematiklÀrarna har kunskap i matematik utan de mÄste ocksÄ kunna förmedla den kunskapen till eleverna sÄ att lusten och intresset för matematik vÀcks och vidmakthÄlls. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka tvÄ fjÀrdeklasslÀrares tillÀmpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgÄr frÄn en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus Àr lagt pÄ begreppet matematikdidaktik.

AbstractSyftet med detta arbete Àr att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt pÄ den muntliga delen. Arbetet bestÄr av litteraturgenomgÄng, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara nÄgot vÄra informanter anvÀnder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas pÄ olika sÀtt och i varierad utstrÀckning, detta framkom under vÄr sammanstÀllning frÄn de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. NÄgra exempel pÄ tillfÀllen nÀr skönlitteratur anvÀnds av pedagogerna Àr vid terminsstart, konflikthantering, sprÄklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp.