Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven trÀning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tÀnkande och fÄ eleven att lÀra sig baskunskaper. Med hjÀlp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har pÄ elevens lÀrande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bÀst svarar mot undersökningens frÄgor..

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur det sÀrskilda stödet i matematik ser ut i tvÄ olika kommuner. Vi vill Àven ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i förhÄllande till de förmÄgor som undervisningen i matematik ska fokuseras pÄ att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras pÄ totalt sex fallbeskrivningar dÀr observation och intervju Àr metoderna vi anvÀnder för att fÄ fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till nÀr det gÀller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet Àr Griffins (2007) teorier om de tre vÀrldarna ? vÀrlden av verkliga kvantiteter, vÀrlden att rÀkna och vÀrlden av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, sprÄket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Alla Àr olika och lÀr ocksÄ pÄ olika sÀtt. Undersökningen handlar om hur lÀrare idag anvÀnder sig av konstnÀrliga arbetssÀtt. Med hjÀlp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare har vi undersökt hur lÀrare kan anvÀnda konstnÀrliga arbetssÀtt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna betonar vikten av varierad undervisning i skolan och att de anvÀnder sig av konstnÀrliga arbetssÀtt i olika utstrÀckning och i olika former..

De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

 Denna undersökning Àr ett försök att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar elevers inre motivation positivt och som bör efterstrÀvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen Àr utförd med hjÀlp av, och vÀnder sig frÀmst till elever pÄ Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse Àven för andra utbildningar..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Modern forskning lyfter fram modersmÄlets betydelse för inlÀrningen och dÀrför Àr det intressant att undersöka vilken insats modersmÄlslÀrarna kan göra för att stödja elevers matematiklÀrande. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn nÄgra verksamma modersmÄlslÀrares perspektiv studera minoritetselevers lÀrande i matematik i den svenska skolan.Studien bygger pÄ intervjuer med fyra modersmÄlslÀrare med lÄng erfarenhet inom yrket.  Undersökningen visar att matematikundervisningen pÄ modersmÄl karaktÀriseras av elever som kÀnner sig trygga, som talar mycket matematik i smÄ grupper dÀr de vÀxlar mellan bÄda sina sprÄk.  .

Aktuell forskning kring den matematikundervisning som bedrivs i dagens gymnasieskola visar pÄ stora brister och ett behov av förÀndring (Skolinspektionen 2010). Ett problem som pÄtalas starkt Àr den lÀroboksbaserade mekaniska rÀkning som forskningen visar att undervisningen i matematik i huvudsak bestÄr av (Johansson 2006, Kling Sackerud 2009, Lundin 2008). Enligt forskningen skulle elever dÀrigenom missa att reflektera över vad de gör och koppla det till verkligheten. Den hÀr studien syftar dÀrför till att undersöka nÄgra gymnasielÀrares synsÀtt gÀllande lÀrobokens roll i matematikundervisningen, pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds, vad som avgör valet av bok samt vilka för- och nackdelar lÀrarna ser med lÀroböcker. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts.

Denna uppsats behandlar elevers attityder till ekvationer. Den tidigare forskningen ger en mÀngd orsaker till elevers svÄrigheter med ekvationer. Vad tycker eleverna sjÀlva? Denna uppsats kommer fram till att eleverna tycker ekvationer Àr svÄrt, att undervisningen frÄn tidigare Ärskurser brister, och att ekvationer saknar verklighetsförankring..

Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik pÄ ett alternativt sÀtt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar pÄ ett alternativt sÀtt med matematik. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger som har berÀttat om och demonstrerat sitt arbetssÀtt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssÀtt som kan ersÀtta det traditionella arbetssÀttet i matematik, det vill sÀga enskilt rÀknande i matematikboken. .

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Som student pĂ„ lĂ€rarutbildningen fick jag bland annat lĂ€ra mig om olika inlĂ€rningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. NĂ„got förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven frĂ„n den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsĂ€ttningar för att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt Ă€r detta i Ă€mnet matematik och budskapet frĂ„n Skolverket Ă€r det samma vad gĂ€ller detta Ă€mne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen pĂ„ högstadiet, det vill sĂ€ga grundskolans senare Ă„r, Ă„k 7-9. Den Ă€r kopplad till de faktorer som styr vĂ„rt lĂ€rande och om elevernas förstĂ„else för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. DĂ„ det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att anvĂ€ndandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen pĂ„ högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen Ă€r sĂ„ viktig som görs gĂ€llande.Är tron pĂ„ praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjĂ€lp av litteratur, samtal med lĂ€rare och pedagoger och en betygsjĂ€mförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.