Sök:

Sökresultat:

1179 Uppsatser om Läraryrket som profession - Sida 66 av 79

VÄrdcentralschefers perspektiv pÄ distriktssköterskors förskrivningsrÀtt

Background: In 1994 came the general prescription law in force for the district nurses with specific training in pharmacology and pathology in Sweden. According to The National Board of Health and Welfare from 2004 follow-up of the use of the prescription law revealed that nearly half of the district nurses used their prescription once a week. According to previous research the district nurses and patients were positive to the district nurses administration of prescriptions. Doctors, contrariwise, were not as favorable to the district nurses administration of prescriptions. The responsibility of the heads of the health centers is to promote the district nurses to prescribe and make sure that it works in a satisfactory manner.

I startstrÀckan med tidiga betyg : ? Upplevelser och resonemang hos lÀrare i Ärskurs 4-6 om betygets intrÀde i Ärskurs 6

Syftet med arbetet Àr att fÄ veta mer om hur lÀrare i Ärskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsÀttning. Arbetet belyser vad betygsÀttning innebÀr för dessa lÀrare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgÄr frÄn intresset att lÀra sig mer om vad betygsÀttning innebÀr i Ärskurs 6 och hur lÀrare i Ärskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsÀtta elever. Det fokuserar pÄ lÀrarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fÄtt att förbereda för att betygsÀtta och hur de anser att professionen pÄverkas av detta. Det belyser hur lÀrare i Ärskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsÀttning och vad det innebÀr för lÀrare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsÀttning.

Kvinnors upplevelse av vÄrd samt personals attityder till inducerad abort.

Bakgrund: NÀra hÀlften av alla svenska kvinnor genomgÄr nÄgon gÄng i livet en abort och ungefÀr 1 av 4 kÀnda graviditeter avslutades under 2009 genom abort. Det Àr ett kontroversiellt och laddat Àmne som berör, vÀcker kÀnslor, Äsikter och existentiella frÄgor hos mÄnga. Sedan 35 Är tillbaka fÄr kvinnor i Sverige sjÀlva bestÀmma om de vill genomföra en abort och rÀtten till fri abort ses generellt sett som en sjÀlvklarhet. Syftet med detta arbete Àr att beskriva kvinnors upplevelse av vÄrd vid en inducerad abort samt belysa faktorer som kan pÄverkar vÄrdpersonals attityder gentemot abort. Metod: Detta arbete Àr en litteraturstudie med ett flertal kvalitativa och kvantitativa studier frÄn Sverige och Storbritannien, nÄgra enstaka frÄn USA samt en frÄn Danmark.

- Mellan ?evidens? och ?existens? - Hur arbete med manualbaserade metoder i socialt arbete kan pÄverka socialarbetare och brukare

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Idrottens platser : en landskapsarkitekts syn pÄ idrottsplatser

Sports facilities are a highly unexplored field, and as of the autumn 2008 no research is being conducted about sports fields at Swedish architecture universities. Very few people recognize the sports field as an area for the architecture profession, and to gain more information about sports fields I have discussed the subject with people with connections to architecture and/or sport. The sports field represents a type of sports facility, a permanent football and/or bandy field surrounded by running tracks with appropriate measurements. Like the city?s physical environment, the sports field is a public place, where outdoor activities take place.

En pensel i handen eller en palett för meningsskapande? : En kvalitativ studie av Ateljéristans yrkesutövning i förskolans verksamhet

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollÀrarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, Àr ateljéristan en konstnÀrligt utbildad person, som specialiserat sig pÄ barns bildskapande. Detta innebÀr dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Upplevelser av att vara syskon till ett cancersjukt barn: En litteraturstudie under tvÄ decennier

I Sverige diagnostiseras omkring 300 barn med cancer varje Är. NÀr ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen. Syskon har emellertid identifierats som de mest utsatta dÄ deras livsvÀrld stÀlls pÄ Ànda. Deras förÀndrade livsvÀrld kan i sin tur innebÀra ett lidande. I sjuksköterskans profession ingÄr det att frÀmja hÀlsa och förebygga ohÀlsa genom att kunna undervisa och stödja anhöriga, individuellt eller i grupp.

Kulturkompetent sjuksköterska sökes! : Sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vÄrdrelationen - en litteraturstudie

Bakgrund: Sverige blir alltmer mÄngkulturellt, vilket prÀglar hÀlso- och sjukvÄrden idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvÄrdnad till alla och sjuksköterskan förvÀntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier pÄ att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvÄrdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vÄrdrelationen. Metod: En litteraturstudie dÀr materialet frÄn tio kvalitativa studier anvÀndes.

Etiskt svÄra situationer inom intensivvÄrd: frÄn intensivvÄrdssjuksköterskors perspektiv

Att arbeta som intensivvÄrdssjuksköterska innebÀr att vÄrda och ge omvÄrdnad till kritiskt sjuka personer i en högteknologisk miljö. Etiska svÄrigheter av olika slag och komplexitet hör till vardagen. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av etiskt svÄra situationer inom professionen. Datainsamling gjordes via fokusgruppintervjuer och analyserades med en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier.

NÀr lÀr man sig att man lÀr sig? : en kvalitativ studie om feedback vid GIH

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares syn pÄ feedback i lÀrarutbildningen vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Vilken funktion har feedback enligt lÀrarna?Hur anser lÀrarna att de anvÀnder feedback i sin undervisning?Hur undervisas det om feedback i lÀrarutbildningen enligt lÀrarna? Metod:I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har varit av halvstrukturerad karaktÀr. Urvalet bestod utav sex lÀrarutbildare pÄ GIH som alla undervisar i olika Àmnen och kurser. Intervjuerna genomfördes pÄ GIH och spelades in med diktafon. DÀrefter transkriberades intervjuerna ordagrant för analys och bearbetning. Resultat:Enligt vÄr studie tycker lÀrarna vid GIH att feedbackens funktion Àr att hjÀlpa studenter att utvecklas och nÄ mÄl.

?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Villkorad (be)handling Patientkonstruktioner, alienation och sjÀlvstyrning i en tvÀrprofessionell kontext

Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.

Hur implementeras Acceptance & commitment therapy kliniskt som behandling för individer med lÄngvarig smÀrta? : En litteraturöversikt

Bakgrund: Acceptance & Comittment Therapy (ACT) anvÀnds i de flesta smÀrtkliniker i Sverige. Trots att ACT har bra evidens, Àr det oklart vilka behandlingsprotokoll som anvÀnds. Syfte: Syftet var att undersöka hur ACT implementeras kliniskt för personer med lÄngvarig smÀrta. Metod: En databassökning genomfördes med sökorden: "acceptance and commitment therapy" AND "chronic pain" OR "persistent pain" i : Portal proquest, CINAHL, PubMED och Scopus. De inkluderade studietyperna var RCT-studier, fallstudier, kvalitativa fallstudier, en studie som var bÄde kvantitativ och kvalitativ och en reviewartikel med inkluderad kvalitativ fallstudie.

"Gubb-berget", HR:s största hinder för inflytande i ledningen? : En kvalitativ studie av kvinnliga HR-chefers inflytande i ledningsarbete och organisation

HR-omrÄdet har pÄ senare Är genomgÄtt en förÀndring som inneburit en ökad strategisk och vÀrdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne i dagens samhÀlle och i media. DÄ HR Àr en kvinnodominerad profession innebÀr deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef trÀder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg nÀrmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen?Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen.

Handledningens betydelse för lÀrarrollen - LÀrares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleven

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lÀrarrollen LÀrares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher profession Teachers? experience of how the guidance makes sense for the pupils) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi pratar om handledning i skolan men vem Àr den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete Àr att studera om lÀrare upplever att handledningen de fÄtt ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte Àr att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgÄr frÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lÀrare i skolan.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->