Sök:

Sökresultat:

6729 Uppsatser om Lärarroll och digitala verktyg - Sida 37 av 449

Abort, ett sjÀlvklart val?

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

"SpÀnnande, men det Àr rÀtt bra som det Àr" : en studie av hur lÀromedelsförlag och lÀrare i religion resonerar kring den framtida lÀroboken

Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och redogöra för hur religionslÀrare och lÀromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslÀrobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lÀrare och lÀromedelsförlag ville jag ta reda pÄ om det finns en efterfrÄgan av en lÀrobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sÄdant lÀromedel och vilken funktion det beskrivs fÄ i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrÄgan av lÀromedel med koppling till digital informationsteknik Àven om olika grupper av lÀrare efterfrÄgar olika saker precis som de förhÄller sig olika till teknik och lÀroboken. Resultaten bekrÀftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare Àn en revolution dÄ lÀrarna frÀmst vill kunna anvÀnda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svÄrighet för förlagen dÄ satsningar pÄ digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lÀrare som anvÀnder lÀroboken mest idag och den grupp av lÀrare som efterfrÄgar mer digitala funktioner bara ser lÀroboken som en i mÀngden av lÀromedel och antagligen inte kommer att anvÀnda den mer trots nya funktioner..

Boksamtal i förskolan : Förskolepedagogers förestÀllningar om boksamtal som verktyg för att utveckla lÀsförstÄelse

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka förestÀllningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för lÀsförstÄelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder anvÀnds vid boksamtalen? Vilka förestÀllningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förstÄelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal anvÀnds i mindre utstrÀckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utlÀsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i Àmnet, har större förstÄelse för boksamtalets betydelse.

Kommunikation i dubbel bemÀrkelse : EnkÀtsstudie av barnfamiljer och SL:s digitala plattformar 

As a result of a successful human development around the world an extensive urbanization of societies are taking place that are networked in various ways. In these networks, increased travel and digitization are central where individuals and organizations converge in a constant and immediate wireless and mobile technology flow. An example of this is Stockholm and its public transportation company Storstockholms Lokaltrafik (SL). Although most participate in most of the network society, SL is struggling with an audience that seldom travel with them: families with children. We intended to find out how the communication of SLŽs digital platforms could get families to travel more with public transportation.

ÅtgĂ€rdsprogram pĂ„ gymnasiet hyllvĂ€rmare eller verktyg

Syftet med arbetet var att undersöka hur man pÄ nÄgra gymnasieskolor arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag ville försöka ta reda pÄ om ÄtgÀrds-programmen Àr ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprÀttas enbart för att det Àr lagstadgat. Den kunskap jag inhÀmtar vill jag anvÀnda i utvecklingsarbetet kring ÄtgÀrds-program pÄ min egen arbetsplats. För att nÄ syftet skulle jag göra undersökningar pÄ olika gymnasieskolor. Detta för att fÄ en bild av hur man arbetar med ÄtgÀrdsprogram i verksamheterna.

Att lÀra med dator

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever pÄverkar deras lÀrande vid anvÀndning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser eleverna pÄ den egna förmÄgan att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvÀndiga kunskaper för att kunna lÀra med datorer? Vad anser eleverna Àr effekterna av att anvÀnda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, kÀllkritik och Officepaketet Àr nödvÀndiga att hantera för att kunna lÀra med datorer.

StreamingtjÀnster av film och dess framtida utveckling som substitut för illegal nedladdning : Konsumenternas syn pÄ digitala tjÀnster och de förbÀttringar som krÀvs för ett hÄllbart paradigmskifte

In this paper we aim to delve deeper into the film industry and how their approach to streaming services such as Netflix might be the solution to the problems with piracy (people downloading illegally instead of paying for the products) - but before they can change the mindset of people, they have to overcome some issues that might make it hard for the film industry to adapt a fully functionable streaming sollution in the veins of Spotify. To come up with some conclusions regarding this matter, we focused our study on the consumers rather than the industry in order to get a better understanding about what the consumers think about the streaming services of film that are offered today. We used both surveys and interviews in order to gather information regarding the consumers thoughts on how the landscape of film distribution has evolved to a point where Video-on-Demand offers the opportunity to watch movies and TV-series whereever and whenever they want. Our research shows that the majority of consumers are willing to pay for streaming services of film and hold the new technology in high regard. However, the concensus among the consumers that were involved in our study shows that the streaming services offered today have to evolve even further in the future before it can fully work as a substitute for illegal downloading.

Automatiserad testning

Arbetet innehÄller en allmÀn presentation om automatiserad testning, om var man kan tjÀna tid samt vilka fÀllor som finns. Vidare har en analys gjorts pÄ de olika verktyg som finns pÄ marknaden idag och teknikerna bakom dessa. DÀrefter valdes ett verktyg ut Ät FDT, nÀmligen Rational Visual Test. En kort presentation av detta program och de tekniker som stöds tas upp. Slutligen har ett förslag pÄ en uppdaterad version av FDT?s testmetodik utformats för att anpassas mot en automatiserad testning..

Elevers tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan : En studie för att identifiera möjligheter och hinder utifrÄn pedagogers uppfattningar

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

Blogga vÄrt varumÀrke! : Hur PR-utövare bör bemöta bloggare utifrÄnbloggarnas perspektiv.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.

Mediekonvergens ? nya digitala artefakter i tidningsva?rlden : ..

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsÀttning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgrÀnsade. Ett resultat av denna mediekonvergens Àr e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute pÄ marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker dÄ olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras pÄ behandlade e-papperstidningen och de förvÀntningar, baserat pÄ tidigare erfarenheter, som de tilltÀnkta anvÀndarna har pÄ detta nya medie. MÄlet var att fÄ fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningslÀsarna i framtiden ska vÀlja att lÀsa sin tidning pÄ e-papper.

Elektroniserad slagverksmusik

Detta arbete handlar om hur man kan anvÀnda digitala effekter tillsammans med olika slagverksinstrument. Jag har med hjÀlp av kontaktmikrofoner och effektpedaler testat olika ljud pÄ vibrafon, tom-tom, cymbal, trÀblock, timpani och bastrumma. Jag har Àven skrivit en ett musikstycke dÀr jag ger exempel pÄ hur man kan anvÀnda de nya ljuden i en komposition..

KnÀck koden pÄ gymnasiet

Studien gÄr igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgÄngspunkt frÄn en tÀnkt digital lÀrandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mÄl och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar..

Visuellt berÀttande i spelmiljöer

Abstrakt I den hÀr uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjÀlp av spelmiljön. Syftet Àr att fÄ förstÄelse för vad miljöberÀttande behÀrskar som en sjÀlvstÀndig form av berÀttande och vad författarna kan göra för att uppnÄ detta mÄl. För att undersöka problemomrÄdet genomfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Produktionen testades av utomstÄende studenter i medieteknik och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring vad som uppnÄtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö. Abstract In this thesis examines how to drive a narrative in digital games using only the game environment.

Ett sjukhus digitala lÀkemedelshanteringssystem ? designförslag för att undvika felmedicinering

Varje Är sköter Karolinska Universitetssjukhuset cirka 1,6 miljoner patientbesök och det Àr mycket viktig att patienten fÄr rÀtt vÄrd. Men tyvÀrr enligt Karolinska Universitetssjukhuset kvalitetsbokslut 2012, pÄvisas det att nÀstan var tredje ordination Àr felaktig, allt frÄn preparat och styrka till dosering. För hantering av lÀkemedel anvÀnder sig Karolinska Universitetssjukhuset av det digitala patientjournalsystemet Take Care i nuvarande lÀge. För att förhindra att det blir fler felaktiga ordinationer, har detta examensarbete undersökt de olika problemen utifrÄn slutanvÀndarna, alltsÄ lÀkarna och sjuksköterskorna som har med lÀkemedelssystem som de anvÀnder idag att göra. För att ta reda pÄ de olika problemen, gjordes ett antal olika undersökningar, bland annat fÀltstudier, intervjuer, en enkÀt och genomgÄng av avvikelserapporter.NÀr undersökningarna hade genomförts, föreslogs olika designlösningar som fungerar som rekommendationer av vad systemet bör ha med hÀnsyn till anvÀndbarheten, och samtidigt ge Karolinska Universitets sjukhus en viss kompetens om vad som behövs begÀra frÄn leverantören.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->