Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att öka förstÄelsen för vad flipped classroom kan innebÀra för lÀrare och hur det pÄverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder sig av flipped classroom, vad för material som anvÀnds och hur det tillgÀngliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssÀttet. Intervjuer har genomförs med gymnasielÀrare som tillÀmpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fÄtt besvara en enkÀt. Tanken Àr att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstÄ hur flipped classroom pÄverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt Àven vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lÀrande. Resultatet visade att lÀrare tillÀmpar flipped classroom pÄ olika sÀtt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebÀr.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt nÄgra talboksanvÀndares krav, erfarenheter och förvÀntningar pÄ talböcker. Jag har Àven sett över hur inlÀsningarna av talböcker förÀndrats över tid. Jag har i undersökningen intervjuat en grupp pÄ fyra dyslektiker och tvÄ personer som arbetar med digitala talböcker. De frÄgor som jag har sökt svar pÄ i denna utvÀrdering Àr.Hur fungerar inlÀsningarna för anvÀndarna?Hur har inlÀsningarna förÀndrats över tid?Bör inlÀsningarna ske med eller utan dramatisering?Vad finns det för alternativ till inlÀsningar (för olika genrer?)Jag har Àven undersökt hur talböcker respektive kommersiella ljudböcker lÄnas ut idag och hur talböcker lÄnades ut för ett par Är sedan.De viktigaste resultaten Àr att Tal- och Punktskriftsbibliotekets egenproducerade syntetiska röst Folke borde förbÀttras och att det borde gÄ snabbare för studenter att fÄ sin litteratur inlÀst.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

SammanfattningTitel: Event ? ett relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrÄgestÀllning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur event pÄverkar, förstÀrker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det Àr en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssÀtt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att Àmnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till Àmnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angÄende relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data Àr insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyrÄer och tre företag som anvÀnder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mÄn att det pÄverkar, förstÀrker och utvecklar relationer. Detta görs med hjÀlp av inslag, sÄ som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.

I detta arbete jÀmförs explicit och förmedlande (conveyance) inlÀrningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de pÄverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar frÄn början av 1970-talet visar pÄ hur aktivt lÀrande ökar deltagarens engagemang jÀmfört med vid passiv explicit inlÀrning. Mitt praktiska arbete bestÄr i att ta fram tvÄ olika inlÀrningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana dÀr spelaren fÄr prova sina fÀrdigheter. Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik pÄ Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlÀrning Àr jÀmförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstÄr mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, sÀrskilt i utbildningssammanhang dÀr syftet Àr att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förstÄelse för uppgiften..

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka implementationen av digitala hjÀlpmedel imatematikundervisningen pÄ gymnasiet samt jÀmföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hÄllning till kunskap ochbygger pÄ en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning hos gymnasieelever.Med hjÀlp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara vÄra frÄgestÀllningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv instÀllning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstÀmmer med tidigare forskning. Resultaten visar ocksÄ att datorer anvÀnds ihögre utstrÀckning Àn surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den anvÀnds pÄ rÀttsÀtt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete Àr att den moderna tekniken alltid kommer att varasvÄr att implementera i skolan samt att den ibland kommer att anvÀndas pÄ fel sÀtt. Men nÀrden vÀl har fÄtt tid att komma in i systemet och börjas anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt kan den leda tillstora framgÄngar och utveckling i den vardagliga verksamheten pÄ skolorna..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. DÀrefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrÄn nationell och internationell forskning gÀllande ÀmnesomrÄdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:UtgÄngspunkt för undersökningen Àr kvalitativ metod och undersökningsverktyget Àr self report.

Digitala lÀromedel blir ett vanligare inslag i skolgÄngen dÄ ny teknologi erbjuder tidigare okÀnda pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som anvÀnder ett digitalt lÀromedel i form av en virtuell lÀrmiljö för matematiklÀrande upplever denna lÀrmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lÀrmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika Ärskurser samt elever som Àr matematiskt lÄg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrÄn Goods (1981) passivitetsmodell som innebÀr att lÄgpresterande elever Àr mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala lÀromedel studerades i en virtuell lÀrmiljö bestÄende av tvÄ moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Detta arbete Àr en undersökning kring begreppet muntligt berÀttande dÀr jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning som Àr: Hur kan jag anvÀnda mig av det muntliga berÀttandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berÀttande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kÄkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till Àr att det muntliga berÀttandet Àr ett bra verktyg att anvÀnda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berÀttandet kan man skapa en mer meningsfull skolgÄng för elever dÀr vardagliga hÀndelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhÀngande budskap..

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvÀndare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg Àr Microsoft PowerPivot.PÄ Transportstyrelsens JÀrnvÀgsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lÀmpligt verktyg för Transportstyrelsen. MÄlet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begrÀnsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot Àr anvÀndbart för Transportstyrelsen.För att fÄ en djupare förstÄelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begrÀnsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen.

CASE Àr en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med CASE-verktyg Àr att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete.Det finns dock problem med CASE-verktyg. Tidigare forskning pekar pÄ att dessa ofta Àr komplexa i sitt utförande, att de lÀtt ifrÄgasÀtts om de visar sig ha buggar och att inlÀrnings-tröskeln Àr ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frÄgar sig ocksÄ hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska anvÀnda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering pÄ anvÀndbarhet för CASE-verktyg och framförallt dÀr man utgÄr frÄn anvÀndaren.Vad gÀller CASE-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom omrÄdet.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudomrÄdet SMDI vilket inbegriper sprÄkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingÄr i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förstÄelse för hur elevers samtal skapar text i skÀrmbaserad undervisning, det vill sÀga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur lÀraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, Àr av kvalitativ karaktÀr. Metoden Àr deltagande observation.

Reklamspel Àr ett verktyg inom reklambranschen, en bransch som undergÄtt stor förÀndring under senare Ärs digitala utveckling. Denna förÀndring uppmanar stÀndigt till bredare kunskap och högre förstÄelse hos bÄde skapare och anvÀndare.Syftet med uppsatsen var att pÄbörja ett ramverk för skapandet av ?bra? reklamspel. För det krÀvdes att ordet ?bra? definierades och kunde förstÄs sÄ att Àven diskussionen kring spel och reklam förbÀttrades.Det material som uppsatsen grundats i kommer frÄn en tvÄ mÄnader lÄng praktik dÀr ett reklamspel producerades och frÄn det designdokument som digitalbyrÄn North Kingdom lÀmnade efter sitt reklamspel, The Coke Zero Game.Med kvalitativa metoder samlades resultat in och jÀmfördes mot en teoretiskgrund byggd pÄ kunskap inom marknadsföring, interaktions- och speldesign, anvÀndbarhet och uttryck ofta anvÀnda i spelsammanhang.