Användbara CASE-verktyg
Utformning av CASE-verktyg med fokus på användbarhet
CASE är en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med CASE-verktyg är att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete.Det finns dock problem med CASE-verktyg. Tidigare forskning pekar på att dessa ofta är komplexa i sitt utförande, att de lätt ifrågasätts om de visar sig ha buggar och att inlärnings-tröskeln är ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frågar sig också hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska använda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering på användbarhet för CASE-verktyg och framförallt där man utgår från användaren.Vad gäller CASE-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom området. Ett ganska vanligt begrepp idag är IDE. Det som är inbegripet i IDE utgörs till stor del av det som räknas till CASE i de äldre texterna. I den här studien har vi valt att använda begreppet CASE-verktyg för att få en tydlig koppling till de äldre studierna. Studien avser att klargöra vilka fördelar och brister utvecklare upplever beträffande användbarhet i CASE-verktyg. Målet med studien är att bidra till en större förståelse för vad CASE-verktyg är och i synnerhet hur de bör vara utformade för att ge ett bra stöd till användaren.Då CASE-verktyg och användbarhet är begrepp med många olika definitioner kommer de teoretiska grunderna diskuteras. Den användbarhet som undersöks baseras på kriterier som kan användas för att avgöra vad som får utvecklarna att ta verktyget i bruk. I studien har vi utarbetat en anpassad definition för CASE-verktyg genom att slagit ihop två definitioner. Vidare har vi visat att det specifika verktyget Visual Studio som undersöks i studien kan klassas som ett CASE-verktyg genom att jämföra verktyget med vår valda definition för CASE-verktyg.I teoriavsnittet har vi beskrivit systemutvecklingsprocessen och systemutvecklingsmodeller för att förstå täckningsgraden hos CASE-verktyg och ge en grundläggande kunskap för att förstå den miljö som dessa används i.Två matriser med faktorer för Visual Studio och kriterier för användbarhet har använts som hjälpmedel för att kategorisera och analysera data under studiens analys.Studien åskådliggör vilket förbättringspotential ett CASE-verktyg som Visual Studio har och lyfter fram konkreta förslag på hur CASE-verktyg bör utformas för att tillgodose användares krav på användbarhet. Resultatet visar bland annat; att supporten som verktyget erbjuder bör vara stabil och stödja användarnas behov, att CASE-verktyg bör vara intuitiva och enkla att lära sig samt att dokumentationskopplingen till kompileringsfel bör vara bättre. Vidare visar resultatet att den främsta fördelen är stödet för support som ges av dessa verktyg och den främsta bristen är att versionshanteringen är svag.