Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

AnvÀndning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De anvÀnds dock inte lika mycket av varje lÀrare. Genom denna studies syfte vad det Àr som gör att lÀrare vÀljer eller inte vÀljer att anvÀnda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda pÄ studiens syfte, genomfördes intervjuer pÄ tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare Är.

Syftet med min studie Àr att undersöka och fÄ djupare kunskap om Informations- och kommunikationsteknikens pÄverkan pÄ smÄbarns lÀrande samt att fÄ en uppfattning om hur förÀldrar/vÄrdnadshavare förhÄller sig till en implementering av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan. För att nÄ studien syfte och fÄ svar pÄ och dess frÄgestÀllningar har jag valt att studera olika forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar, samt avhandlingar och annan litteratur som Àr direkt kopplade till mitt syfte inom mitt Àmnesval. Jag valde Àven att anvÀnda mig av hermeneutisk metodansats och göra en kvalitativ undersökning dÀr det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förÀldrar. Den digitala teknikens pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande Àr ett relativt outforskat omrÄde. Studier visar att det Àr svÄrt att dra generella slutsatser om de multimediala verktygens undervisande effekter och pÄverkan pÄ smÄbarns utveckling och lÀrande. Det görs undersökningar pÄ barns digitala medieanvÀndning men det Àr fÄ studier som genomförs dÀr barnen Àr under 6 Är.Samtliga förÀldrar förhÄller sig med viss reservation och försiktighet till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan. Detta i första hand pÄ grund av att förÀldrarna anser att det inte finns tillrÀckliga vetenskapliga belÀgg för hur IKT pÄverkar smÄbarns utveckling och att de oroas över den nya teknikens negativa effekter pÄ barnen.

Fusket med kör- och vilotiderna Àr ett problem bÄde konkurrensmÀssigt för Äkerierna och ur trafiksÀkerhetssynpunkt. De chaufförer som bryter mot reglerna kring kör- och vilotiderna utgör en allvarlig fara för trafiksÀkerheten. För att komma tillrÀtta med detta problem har man beslutat att införa nya digitala fÀrdskrivare. FrÄn och med den 1 februari 2006 ska alla nytillverkade tunga fordon som omfattas av kör- och vilotidsbestÀmmelserna utrustas med de nya digitala fÀrdskrivarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vad det finns för förvÀntningar pÄ de nya digitala fÀrdskrivarna och om dessa kan bidra till att förbÀttra förhÄllandena bÄde arbetsmiljömÀssigt och trafiksÀkerhetsmÀssigt.

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Denna studies syfte Àr att försöka förstÄ och diskutera den digitala mobbningen utifrÄn det mediasamhÀlle vi befinner oss i. FrÄgestÀllningarna som Àr grunden för studien Àr: Hur kan vi förstÄ digital mobbning? Hur kan denna förstÄelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad sÀger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tÀnka pÄ i samband med Internet? Studien bygger pÄ kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda pÄ tvÄ olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkÀter som delades ut i tre klasser i Är sex. Den kvalitativa undersökningen bygger pÄ intervjuer med tvÄ pedagoger knutna till dessa klasser.

Vi lĂ€ser idag allt mer tidningar pĂ„ Internet och det har lĂ€nge diskuterats om det papperslösa samhĂ€llet. MĂ„nga studier har gjorts inom Ă€mnet och inriktar sig pĂ„ lĂ€sbarhet, anvĂ€ndbarhet och andra faktorer som spelar in vid lĂ€sning bĂ„de pĂ„ papper och webb för att försöka utröna om det gĂ„r att ersĂ€ttas digitalt. Men ingen studie inriktar sig pĂ„ att undersöka upplevelsen. Denna undersöknings syfte var att ta reda pĂ„ om det fanns nĂ„gon skillnad i upplevelse mellan att lĂ€sa ett pappersmagasin respektive ett digitalt och i sĂ„ fall hur den ter sig. Åtta testpersoner ingick i undersökningen dĂ€r de fick lĂ€sa bĂ„de ett pappersmagasin samt dess digitala motsvarighet och under tiden förklara sina kĂ€nslor.

Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lÀrplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lÀrare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hÀnsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vÄrt samhÀlle och prÀglar hur vi kommunicerar och söker information. Det vÀcker intressanta frÄgor att stÀlla sig. Hur pÄverkas förskoleklassens verksamhet och hur pÄverkas diskurserna kring barns skriftsprÄksutveckling? För oss var det sÄledes relevant att undersöka förskollÀrares syn pÄ kopplingen mellan literacylÀrandet och lÀrplattor.

LÀrare anvÀnder IKT i olika utstrÀckning i verksamheten och de har olika kompetens nÀr det gÀller hur verktygen ska anvÀndas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn Àr tvÄ begrepp som Àr nÀra förbundna. LÀrarens kunskapssyn pÄverkar hur verktygen anvÀnds i verksamheten och kompetensen pÄverkar om lÀraren kan anvÀnda verktygen pÄ rÀtt sÀtt för att skapa möjligheter till lÀrande. I uppsatsen studeras lÀrarens kunskapssyn och hur den pÄverkar undervisningen med IKT.  FrÄgestÀllningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lÀrarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrÄn hur syner pÄ kunskap kommer till uttryck genom lÀrarens undervisning med IKT.

Att kunna trÀna effektivt till ett avgörande prov Àr en förutsÀttning för ett bra resultat. Denna uppsats har Àgnats Ät möjligheten till sjÀlvstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjÀlpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jÀmförs tvÄ olika typer av studiemateri-al, dÀr den ena (analog) representerar det som anvÀnds för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och trÀna pÄ egen hand via sjÀlvstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass vÀl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis hÄller den digitala sjÀlvstudiemetoden en relativt bra standard.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

I detta arbete kommer du att fÄ lÀsa om hur digitala hjÀlpmedel, frÀmst surfplattor och datorer kan hjÀlpa elever i deras utveckling. Du kommer fÄ ta del av intervjuer med fem lÀrare och en bibliotikarie frÄn tvÄ olika skolor i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Syftet med detta arbete Àr att komma fram till hur digitala lÀromedel kan anvÀndas pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i mÄnga elevers intresse bör skolan ta till vara pÄ deras kunskaper och utveckla arbetet utifrÄn detta. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka för- och nackdelar finns det med digitala lÀromedel jÀmfört med traditionella lÀromedel? ? Hur anvÀnds digitala lÀromedel i skolorna? ? PÄ vilket sÀtt kan digitala lÀromedel hjÀlpa elevers sprÄkutveckling? Vi har utfört tre observationer.