Sökresultat:
31044 Uppsatser om Lärarnas syfte - Sida 17 av 2070
TandvÄrdsrÀdsla och tandvÄrdsbesök. Litteraturstudie.
Syfte: Litteraturstudien hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det Àr att tandvÄrdsrÀdsla Àr en orsak till att vuxna inte gÄr till tandvÄrden och det andra om oregelbundna tandvÄrdsbesökare Àr mer tandvÄrdsrÀdda.
Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts pÄ personer > 15 Är och artiklar vara skrivna pÄ engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.
 Konflikthantering i skolan : Ideal - verklighet
Syftet med uppsatsen Àr att se hur verkligheten som Àr skolan som organisation tar till sig idealet som innebÀr de olika styrdokumenten. Ett annat syfte Àr att se om tvÄ olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas pÄ tvÄ studier. Den första Àr en dokumentanalys. Detta innebÀr att jag tittar pÄ de olika dokumenten frÄn staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jÀmför dessa med varandra.
Riv de fyra vÀggarna ? En intervjustudie kring utomhuspedagogikens möjligheter och hinder
Bakgrund: Vi har i vÄr bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som bÄde kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrÄn olika sorters litteratur..Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad utomhuspedagogik innebÀr för vÄra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssÀtt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar pÄen förskola dÀr utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: VÄrt resultat föreslÄr att utomhusvistelsen trÀnar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmÄga. Barnen fÄr möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket frÀmjar deras inlÀrning..
Risk och avkastning - En empirisk studie över volatilitetens inverkan pÄ aktiefonders avkastning globalt.
Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka och försöka sÀkerstÀlla ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vÄrt syfte har linjÀra regressioner med 5 % signifikansnivÄ utförts, dÀr nollhypotes lyder att det inte finns ett linjÀrt samband, medan mothypotesen lyder tvÀrtom. Regressionsanalys har genomförts med hjÀlp av en databas, som vi skapade sjÀlva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansÄg vi det vara rimligt att anvÀnda oss av portföljvalsteorin, samt att titta pÄ olika typer av risk som en investerare utsÀtts för nÀr den placerar sitt kapital i vÀrdepapper. Vi gÄr igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-vÀrde och CAPM.
Dormy - Golfarnas dröm? Samspelet mellan identitet, image och marknadsföring
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka intranĂ€tets tĂ€nkbara anvĂ€ndningsomrĂ„den för sjuksköterskor inom den offentliga hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. IntranĂ€t har blivit en viktig kommunikationskanal för mĂ„nga organisationer. Inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r mötet med patienter Ă€r verksamhetens syfte, Ă€r datorn och dĂ€rmed intranĂ€tet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Ăr det möjligt att anvĂ€nda intranĂ€tet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? IntranĂ€tet pĂ„ Helsingborgs lasarett Ă€r inte tillrĂ€ckligt anpassat för verksamheten dĂ„ mĂ„nga sjuksköterskor berĂ€ttar att de ofta anvĂ€nder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.
Egengruppseffekter pÄ Äldersbedömning och attraktivitetsbedömning av röster
I studier av igenkÀnning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrÄn indelning av deltagarna i pÄhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter pÄ liknande sÀtt kunde framkallas pÄ Älders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i tvÄ grupper: röd och grön. DÀrefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfÀrg pÄ datorskÀrmen, medan deltagarna skattade talarens Älder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.
Ett komplement, inte ett tidsfördriv : En studie om hur pedagoger anvÀnder surfplattan i förskolan
Denna studie har till syfte att ge en vidare syn pÄ hur surfplattan anvÀnds som verktyg och hjÀlpmedel i förskolans verksamhet och Àven ge en förstÄelse kring hur pedagogerna tÀnker kring surfplattan i förskolan. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien Àr pÄ vilket sÀtt surfplattan anvÀnds som ett hjÀlpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tÀnker pedagoger kring anvÀndningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex pedagoger pÄ fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas anvÀndning av surfplattan kan delas upp i tvÄ större anvÀndningsomrÄden. Den första Àr barnens lÀrande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra Àr pedagogernas dokumentation av barnen.
Patienters svÄrigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2
Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en livsstilssjukdom dÀr riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemÀssiga samt miljömÀssiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka kÀnslor. Sjukdomsupplevelsen har vÀsentlig betydelse dÄ en stor del av ansvaret för en framgÄngsrik behandling, krÀver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen bestÄr av livsstilsanpassning vars syfte Àr att förhindra senkomplikationer och att bibehÄlla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svÄrigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.
PenningtvÀttslagen : Revisorers tillÀmpning och uppfattning
Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.
Attrahera med omsorg : personalförsörjning inför framtiden inom svensk Àldreomsorg
Bakgrund: Nya tankar inom strategiomrÄdet menar att bland annat meningsfullhet, vÀrderingar och organisationens syfte Àr viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mÀngden och dÀrmed locka till sig kunder och personal. Den svenska Àldreomsorgen stÄr idag inför en stor utmaning nÀr det gÀller att trygga den framtida personalförsörjningen. En Äldrande befolkning, ökade vÄrdbehov samt den höga medelÄldern pÄ dagens personal inom ÀldrevÄrden Àr nÄgra faktorer som bidrar till Àmnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrÄgor sker inom den svenska Àldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera pÄ hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvÀrderingar anvÀnds strategiskt i detta arbete.
Moderna familjekonstellationer ur ett juridiskt perspektiv: Kan familjerÀtten anses tidsenlig?
I studier av igenkÀnning av ansikten har egengruppseffekter (own-group bias) kunnat framkallas utifrÄn indelning av deltagarna i pÄhittade personlighetskategorier. Denna studies syfte var att undersöka om egengruppseffekter pÄ liknande sÀtt kunde framkallas pÄ Älders- samt attraktivitetsbedömning av röster. Totalt 38 deltagare fick utföra ett falskt personlighetstest i syfte att dela in dem i tvÄ grupper: röd och grön. DÀrefter presenterades 36 röstprover ett i taget med en röd eller grön bakgrundsfÀrg pÄ datorskÀrmen, medan deltagarna skattade talarens Älder samt röstens attraktivitet. Resultatet visade ingen effekt av indelning i personlighetskategorier.
Könssegregerad undervisning - en vÀg till jÀmstÀlldhet?
Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..
En kartlÀggning av symtomkluster hos patienter med lungcancer : En litteraturstudie
Introduktion: Lungcancer Àr den femte vanligaste cancerformen i Sverige samt dencancerform med högst mortalitet. Patienter med lungcancer upplever en stor symtombörda,som pÄverkar patienten sÄvÀl psykiskt, fysiskt som socialt. Syfte: Litteraturstudiens syfte varatt kartlÀgga symtomkluster hos patienter med lungcancer med utgÄngspunkt i The middlerangetheory of unpleasant symptoms. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudiesom följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed anvÀndes ilitteratursökningen.
Grovmotoriska fÀrdigheter hos elever i Ärskurs 6 i StockholmsomrÄdet : En observationsstudie utifrÄn NyTidstestet
Syfte och frÄgestÀllningStudiens syfte Àr att, utifrÄn NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfÀrdigheter i Ärskurs 6 i StockholmsomrÄdet.UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllning:- Hur ser de grovmotoriska fÀrdigheterna ut för elever i Ärskurs 6, nÀr de bedöms enligt NyTidstestet?- Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna?MetodFrÄgestÀllningen har besvarats genom en observationsstudie pÄ sjÀtteklassare i StockholmsomrÄdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrÄn NyTidstestets observationsschema, dÀr eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredstÀllande", "tillfredstÀllande", "smÄ brister" och "stora brister". Varje station innehÄller en eller tvÄ grovmotoriska grundformer.ResultatDe undersökta elevernas grovmotoriska fÀrdigheter Àr bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras pÄ ett tillfredstÀllande eller mycket tillfredstÀllande sÀtt.SlutsatsUndersökningen visar att eleverna fÄr en allt sÀmre grovmotorik och i och med den nya lÀroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska fÀrdigheter kommer att bli bÀttre.
Kunskap, bildning & demokrati. : En resktorsstudie om skolans syfte och mÄl, sett ur ett dubbelt samhÀllsperspektiv.
Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.