Denna studie handlar om vägledning ur ett etniskt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur den sökande ser på vägledningen samt hur den sökande anser sig bli bemött och förstådd av vägledaren. Vi vill också undersöka hur vägledningen utförs med individer som har en utländsk bakgrund på ett Lärcenter i södra Sverige. Våra forskningsfrågor är följande: Hur utförs vägledning med individer som har en utländsk bakgrund? Vad är den vägledningssökandes respektive vägledarens uppfattning av vägledningen i ett etniskt perspektiv? I vårt arbete har vi gjort en kvalitativ undersökning där vi har videoinspelat fyra vägledningssamtal.

Vår studie är en kvalitativ undersökning som belyser användandet av det konkreta materielet inom matematikundervisningen. Vi undersöker om det har skett någon förändring vad gäller användandet av det konkreta materielet i matematikundervisningen från 1962 års läroplan, Lgr62, till dagens läroplan Lpo94. Vi belyser studien utifrån tre perspektiv. Det ena perspektivet är den litteratur som finns att tillgå i ämnet och de två andra perspektiven ingår i vår empiriska del, som består av intervjuer med specialister på området och lärare på fältet. Vår slutsats presenteras efter diskussionen i vilken det inte framkommer ett enat resultat.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Studiens syfte är att undersöka om ett intersektionellt perspektiv är integrerat i de två metodböcker som materialet består av; BRYT! från RFSL Ungdom och Tjejgruppskompassen från United Sisters. Detta undersöks genom att en diskursanalys av metodböckerna utförs utifrån Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även en bildanalys görs av en del av materialet som består av bilder. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett intersektionellt perspektiv på genus, samt de teoretiska antaganden som ligger titt grund för diskursteorin. Resultatet visar på att ett intersektionellt perspektiv existerar i BRYT!, men är frånvarande i Tjejgruppskompassen..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.