Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, träning och hälsa hos personer i åldern 55-70 år. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hälsa idag och i framtiden? Det var även av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och träning, om de agerar på det de läser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades också deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrågades även om kostvanor, då dessa är relevanta i sammanhanget.MetodEn kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning befanns lämplig.

I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat. Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas.

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjälper barnen upptäcka mönster i utemiljön. Som metod använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes på fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. Vårt resultat visar att utemiljön lämpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för ämnet är viktigt. .

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse & dans ? vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse & dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare.

Bakgrund: Den svenska sjukgymnastikens historia sträcker sig från tidigt 1800-tal och professionen har genom åren genomgått en rad förändringar och utvecklas hela tiden. På senare tid har kravet på evidens och beprövad erfarenhet ökat inom professionen. Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården har därför medfört ett behov av vidareutbildning. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters utbildningar inom olika arbetsmarknadssektorer och landsting/regioner i Sverige samt undersöka deras intresse för att vidareutbilda sig. Metod: Studien gjordes genom en webbenkätundersökning till 400 slumpmässigt utvalda medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR).

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebär att byrårotation ska bli obligatoriskt, företag av allmänt intresse måste då byta revisionsbyrå efter en begränsad uppdragstid. Obligatorisk byrårotation är tänkt att stärka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen på revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur två synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte låter sig påverkas av omvärlden när de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utåt mot externa parter.Syfte och problemVårt syfte med undersökningen är att utreda förslaget om obligatorisk byrårotation, varför det kan komma att införas och om det stärker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande påverka Sverige med stöd av erfarenheter från Italien, som har haft obligatorisk byrårotation sedan 1974/1975? Huvudfrågan är: Bidrar obligatorisk byrårotation till att stärka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyråer och en nämndeman på EU-kommissionen.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Forskning visar att högläsning är viktig för barns språkutveckling, att barn genom högläsning får tillgång till fler ord, samt att högläsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna språket hos barn. Undersökningens syfte ärr att ta reda på hur ett antal förskollärare ser på betydelsen av högläsning för barn i förskolan, hur högläsningen ser ut i verksamheten, och hur högläsning påverkar barnens utveckling av språket.I intervjuerna användes den ostrukturerade intervjumetoden, där följdfrågor kan ställas till de intervjuade. Jag har valt att träffa förskollärarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor. Informanterna är mellan 24 och 50 år och har arbetat olika länge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollärarna ansåg att högläsning i den pedagogiska verksamheten kan användas som ett redskap för att främja barns språkutveckling, och alla de intervjuade förskollärarna visade tydligt att de ansåg det vara viktigt med högläsning för barn och deras språkutveckling.

Bakgrund och problem: När ett noterat företag inom EU förvärvar ett annat bolag och bildaren koncern ska en förvärvsanalys göras. Den av IASB utgivna standarden IFRS 3 innehålleranvisningar för upprättande av förvärvskalkylen. Standarden som är principbaserad angerdock bara att tillgångar och skulder ska värderas till verkligt värde, men inte hur processen attta fram dessa värden går till i praktiken. Hur ett företag faktiskt angriper denna process ochtolkar IFRS 3 blir därför av intresse att studera.Syfte: Författarna vill kartlägga analysprocessen vid upprättande av förvärvskalkylen. Det ärav vikt för att kunna skapa en förståelse för hur företag i praktiken använder IFRS 3 vidupprättandet av en förvärvskalkyl.Avgränsningar: Uppsatsen kommer bara att behandla processen efter förvärvet dåköpeskillingen identifieras och allokeras i förvärvsanalysen.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

Försäkringspremien för motorfordonsförsäkring är idag mycket hög för ungdomar. Det får till följd att många ungdomar väljer att uppge sina föräldrar som ägare till bilen för att få en lägre premie. De riskerar att inte få någon ersättning alls vid ett skadefall eftersom försäkringsbolagen ofta kräver att försäkringstagaren är ?verklig ägare? och ?huvudsaklig brukare? till fordonet. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika försäkringsbolags villkor för att utreda hur klausulerna om försäkrat intresse är utformade i motorfordonsförsäkringar.

Syftet med det här examensarbetet är att få en inblick i hur lärare förhåller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i hur grundskollärare planerar och hur de tänker delge eleverna teknikämnets syfte och mål. Tre tillvägagångssätt vid planeringsarbetet samt två sätt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsområde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsområdet kan också starta med att väcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..