Sökresultat:
934 Uppsatser om Lärarfacklig press - Sida 58 av 63
Den didaktiska demokratin & rÀttvisan : En intervjuundersökning av samhÀllskunskapslÀrares förestÀllningar om demokrati och rÀttvisa i skola och undervisning
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om den didaktiska demokratin och rÀttvisan (vilket i mÄngt och mycket i uppsatsen ses som lÀrares förestÀllningar om en demokratisk och rÀttvis undervisning) ? sett utifrÄn ett antal enskilda samhÀllskunskapslÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr konstruerade med tre didaktiska huvudfrÄgor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rÀttvisa. Didaktisk demokrati och rÀttvisa Àr alltsÄ tvÄ egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frÄgor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frÄgestÀllningar.
Att bedöma och bli bedömd : En studie av lÀrares och elevers syn pÄ betyg och likvÀrdig bedömning
Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett antal högstadieelever och verksamma lÀrare ser pÄ begreppen betyg och likvÀrdig bedömning. Som bakgrund till denna studie redovisas olika definitioner och teorier om dessa begrepp. Vidare följer en genomgÄng av tidigare forskning kring betyg och likvÀrdig bedömning samt teoretiska ramverk. Studien utgörs av Ätta kvalitativa intervjuer gjorda med elever som gÄr i Ärskurs 9 och tvÄ lÀrare. Studien visar att begreppen betyg och likvÀrdig bedömning har flera dimensioner beroende pÄ vems perspektiv som intas och att begreppen innebÀr en viss komplexitet.
Medias pÄverkan pÄ individers kostvanor och fysiska aktivitet : en kvalitativ studie om livsstilsbudskap och hÀlsa
I dagens samhÀlle sprids budskap om hÀlsa och en hÀlsosam livsstil genom en mÀngd olika informationskanaler, dÀr kanske den största Àr media. DÄ mediavÀrlden kan ses som en stark trendsÀttare och dÄ de flesta mÀnniskor pÄ ett eller annat sÀtt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hÀlsa pÄverkar livsstilen gÀllande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nÄs individen av? Hur stÀmmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval pÄverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktÀr. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre mÀn och sexton kvinnor.
Du Àr vad du konsumerar ? En studie om ekologisk konsumtion
Den rÄdande klimatsituationen utgör, pÄ grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan frÀmst pÄvisas genom de klimatförÀndringar som blir allt mer tydliga i vÀrlden. SamhÀllets negativa pÄverkan pÄ jordens klimat sÀtter press pÄ samhÀllsaktörer, varav en av dem Àr handelssektorn. Livsmedelsbranschen Àr den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus lÀggs frÀmst pÄ ekologiska produkter, miljömÀrkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar pÄ ekologiska livsmedelsalternativ samt egna mÀrkesvaror med ekologisk inriktning rÄder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvÀmlighetsaspekter, de huvudsakliga pÄverkansfaktorerna pÄ konsumenters medvetna och omedvetna beteende.
Blogga vÄrt varumÀrke! : Hur PR-utövare bör bemöta bloggare utifrÄnbloggarnas perspektiv.
Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.
Effektivisering för att nÄ kortare intagstider
Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som pÄverkar tryckeriet FÀlth & HÀsslers intagstider och dÀrtill presenteraförslag till förbÀttringar/förÀndringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att fÄ en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemomrÄdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal frÄn tryckeriets olika avdelningar.En enkÀt sammanstÀlldes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.EnkÀtsvaren visade att de omrÄden som uppfattades som mest tidskrÀvande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall anvÀndas vid aktuell tryckning Àr slut/otillrÀckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lÄng tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gÄng. Noteringar gjordes angÄende allmÀn tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.UtifrÄn följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer Àn hÀlften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre Àn den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning nÀrden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde ocksÄ konstateras att kundintag tog avsevÀrt lÀngre tid Àn ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar pÄ registerbordet, svÄrigheter att snabbt fÄ en korrekt fÀrghÄllning, manuell rengöring avplÄtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbÀttring/förÀndringar som presenteras Àr följande:? Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervÀrden.
Kvalitet hos orsakskategorier för instÀllda operationer
OmvÀrlden Àndras snabbt, vilket sÀtter press pÄ moderna organisationer. Organisationer kan dÀrför anvÀnda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter pÄ Internettidningar, och debattörer pÄ Internet, kan det dock vara skillnad pÄ hur BI anvÀnds i smÄ och stora organisationer, dÄ dessa inte har samma förutsÀttningar till BI anvÀndande (Chang, 2009).Vid pÄbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer anvÀnder BI, samt pÄ vilket sÀtt BI anvÀndande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltsÄ kunskapsbrist inom detta omrÄde inom BI. För att berika Àmnet BI med ny kunskap gjordes dÀrför en studie dÀr BI anvÀndandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptÀcktes mellan BI anvÀndandet i SME och stora organisationer.
Löneformer inom fastighetsmÀklarbranschen : Hur ledningen kan pÄverka fastighetsmÀklarnas motivation med olika löneformer samt fördelar och nackdelar med att erbjuda dem.
Uppsatsens titel: Löneformer inom fastighetsmÀklarbranschen ? hur ledningen kan pÄverka fastighetsmÀklarnas motivation med olika löneformer samt fördelar och nackdelar med att erbjuda dem. Författare: Jasmina Bahonjic & Selma Glamocic Handledare: Eva Berggren Examinator: Titti Eliasson Problemformulering: Hur kan ledningen pÄverka fastighetsmÀklarnas motivation med olika löneformer? Bakgrund: Provision Àr den löneform som Àr den mest vanliga i fastighetsmÀklarbranschen. Provision Àr dock inte den enda löneformen som förekommer i branschen utan Àven fast lön samt en kombination av fast lön och rörlig lön förekommer, men i mycket mindre utstrÀckning. MÀklare som Àr medlemmar i MÀklarsamfundet anser att provisionslönerna Àr en av de sÀmsta sakerna med mÀklaryrket, dock Àr det i slutÀndan ÀndÄ ledningen som bestÀmmer löneformen. En av ledningens viktigaste uppgifter Àr att styra och motivera sina anstÀllda, och olika löneformer har en pÄverkan pÄ just styrning och motivation.
Klimatsmart resande inom trafikverket - en djupstudie
OmvÀrlden Àndras snabbt, vilket sÀtter press pÄ moderna organisationer. Organisationer kan dÀrför anvÀnda sig av Business Intelligence (BI) till att fatta bra och effektiva beslut. Enligt författare till litteratur, skribenter pÄ Internettidningar, och debattörer pÄ Internet, kan det dock vara skillnad pÄ hur BI anvÀnds i smÄ och stora organisationer, dÄ dessa inte har samma förutsÀttningar till BI anvÀndande (Chang, 2009).Vid pÄbörjandet av denna studie var det oklart hur SME och stora organisationer anvÀnder BI, samt pÄ vilket sÀtt BI anvÀndande i SME och stora organisationer skiljde sig, och vad denna skillnad bestod av. Det fanns alltsÄ kunskapsbrist inom detta omrÄde inom BI. För att berika Àmnet BI med ny kunskap gjordes dÀrför en studie dÀr BI anvÀndandet i SME och stora organisationer beskrevs, samt redogjordes det för de skillnader som upptÀcktes mellan BI anvÀndandet i SME och stora organisationer.
Papperslösa flyktingars rÀtt till subventionerad hÀlso- och sjukvÄrd
Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.
Journalistikens skyldigheter i demokratin: En studie av den svenska dagspressens framstÀllning av kÀrnkraftsfrÄgan efter kÀrnkraftskatastrofen i Japan
Efter kĂ€rnkraftsproblematiken i Japan 2011 blossade debatten om den svenska kĂ€rnkraften upp i media och andra politiska forum. Den svenska kĂ€rnkraftsdebatten som innan hĂ€ndelserna i Japan varit relativt stillsam under flera Ă„r fick i och med katastrofen Ă„ter luft under vingarna. NĂ€r en plötslig yttre omstĂ€ndighet pĂ„verkar den inhemska politiska debatten pĂ„ det sĂ€ttet spelar media och journalistiken en stor roll. Ăr journalistikens uppenbara maktstĂ€llning begrĂ€nsad av nĂ„gra demokratiska skyldigheter? Vilka konkreta krav gĂ„r att stĂ€lla pĂ„ en journalistik som verkar inom ramarna för demokratin?Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka krav som gĂ„r att stĂ€llas pĂ„ journalistiken i en demokrati.
Ăppenhet i redovisning
Ăppenhet Ă€r en allt viktigare del av företagens Ă„rsredovisningar. I en mer och mer komplex vĂ€rld har öppenheten blivit en större frĂ„ga för företagen vid upprĂ€ttandet Ă„rsredovisningarna. Det ostabila förtroendet för företagen har resulterat i större press öppenhet. DĂ€rför Ă€r det inte konstigt att redovisningskvalitĂ© har blivit en viktig aspekt intressenter, problemet Ă€r att kvalitĂ© ses pĂ„ olika vis.U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har i sin senaste utgĂ„va av International Accounting Standards (IAS) skrivit 50 sidor om redovisningskvalitĂ©.
Konsumentbeteende : En studie av hur en enskild butiks kundklubb kan pÄverka kundlojalitet
I en mindre stad rÄder det hÄrd konkurrens pÄ marknaden mellan de enskilda damklÀdesbutikerna. Detta stÀller i sin tur press pÄ butikerna att skapa en kundkrets som pÄ lÄng sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sÀtt, dock Àr inte detta tillrÀckligt dÄ det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum Àr att mÄnga kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmÄner till sina medlemmar. För att urskilja sig pÄ marknaden Àr det viktigt att finna den rÀtta kombinationen av ekonomiska och sociala förmÄner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.
"ArbetsinstÀllningar Àro nu pÄ modet" : En liberal strejksyn: VLT och den första strejkvÄgen 1869-1874
Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.
En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.
Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.