Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behÄlla hela sin rekryteringsprocess internt istÀllet för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn en tolkande ansats och har dÀrför anvÀnt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn vÄr analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kÀrnkompetens. Eftersom Nimetön Àr ett kunskapsföretag Àr det dock troligt att rekryteringen Àr nÀra kopplad till human kapitalet, som Àr företagets kÀrnkompetens. DÀrmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behÄlla rekryteringen internt.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

En upprörd patient sitter i vÀntrummet pÄ en akutmottagning. Patienten har vÀntat pÄ vÄrd i flera timmar och Àntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig pÄ att följa med. TyvÀrr utropar sjuksköterskan nÄgon annans namn och den vÀntande patienten frÄgar undrande: ?UrsÀkta, nÀr Àr det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen pÄ akutmottagningen som orsakar att patienten fÄr vÀnta onödigt lÀnge.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som pĂ„verkar. BegrĂ€nsning gjordes till engelsksprĂ„kig litteratur dĂ€r databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som anvĂ€ndes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsstĂ€ller bĂ„da parterna Ă€r samarbete.

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvÄrden inom socialtjÀnsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet anvÀnds som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling pÄverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skrÀddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som anvÀndes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen Àr att besvara en frÄgestÀllning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) pÄverkat systemutvecklingsmetoden? Om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden pÄverkats av den tekniska in­fra­strukturen.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Denna studie handlade om överlĂ€mnande till vĂ„rd inom socialtjĂ€nsten sombrottspĂ„följd för ungdomar. ÖverlĂ€mnandepĂ„följden Ă€r en del av straffsystemet, men ingĂ„r samtidigt i socialtjĂ€nstens verksamhet eftersom vĂ„rden utformas inom denna. Straffsystemets uppgift Ă€r att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjĂ€nstens uppgift Ă€r att stödja och hjĂ€lpa behövande mĂ€nniskor i samhĂ€llet. Enligt lagen med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om unga lagövertrĂ€dare (LuL) ska socialsekreterare utforma vĂ„rdplaner för unga lagövertrĂ€dare som kan komma att överlĂ€mnas till vĂ„rd inom socialtjĂ€nsten.Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svĂ„righeter i att kombinera de straffrĂ€ttsliga principerna i LuL med socialrĂ€ttens principer om att ett vĂ„rdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare frĂ„n Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjĂ€lp av Foucaults teori om disciplin och straff.VĂ„ra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde nĂ„gra svĂ„righeter med att kombinera de straffrĂ€ttsliga principerna med den socialrĂ€ttsliga principen.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolÄngivning. Undersökningen Àr om ALMI:s mikrolÄngivning som Àr statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition Àr jÀmförbar med svensk mikrolÄngivning. Syftet Àr att undersöka och förstÄ eventuella skillnader och likheter i de nÀmnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolÄngivning.Empirin baserades pÄ material frÄn Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna pÄ respektive företag. Sedan sammanstÀlldes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns mÄnga likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebÀr risktagande och för att minimera riskerna följer bÄda kreditgivarna vissa principer som Àr grundlÀggande för kreditprövning.

SammanfattningI dagens informationssamhÀlle stÀlls höga krav pÄ den offentliga förvaltningen. Detta har lett till att mÄnga myndigheter har valt att publicera information pÄ Internet. NÄgra av myndigheterna har Àven lanserat olika typer av sÄ kallade sjÀlvbetjÀningstjÀnster (e-tjÀnster). 24-Timmarsmyndigheten Àr regeringens vision om den framtida förvaltningen. Statskontoret utförde en förstudie betrÀffande standardmeddelanden under perioden november 2003 till augusti 2004.

Ska mÀnniskor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna frÄga har varit omtvistad gÀllande rÀttigheter och Àr skiljelinjen mellan liberal och kommunitÀr teori. NÀr det gÀller minoriteters rÀttigheter har de ofta fallit mellan dessa tvÄ tankegÄngar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa mÀnniskors rÀtt pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Ursprungsbefolkningar har dÀrför fÄtt leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrÄn deportationer till regelrÀtta massaker. Som ett försök till att skapa rÀttvisa förhÄllanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rÀttigheter nÀmligen ILO 169.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera ett kommunalt ÄtgÀrdsprojekt för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 Är samt hur personalen arbetar med deltagarna som medverkar. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: Hur ser det kommunala projektupplÀgget ut? PÄ vilket sÀtt arbetar personalen med deltagarna som medverkar? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med enhetschefen för projektet samt med personal som arbetar i verksamheten. Vi har Àven genomfört en deltagande observation i syfte att stÀrka studiens empiriska resultat. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring kommunala verksamheters innehÄll samt studier som visar om de arbetar efter nÄgon sÀrskild metod.