Bakgrund: VÄrdrelaterade infektioner Àr ett globalt problem inom hÀlso- och sjukvÄrd. Patienter smittas ofta av vÄrdrelaterade infektioner genom vÄrdpersonalens hÀnder. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vÄrdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera vilka interventioner som Àr effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vÄrdpersonal. Som tillÀgg undersöktes incidensen av vÄrdrelaterade infektioner som mÄtt pÄ följsamhet. Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestÄende av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats. Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention.

Med dagens vÀxande besÀttningar Àr det svÄrare att upptÀcka brunst hos mjölkkor genom visuell observation. Detta leder till ekonomiska förluster, minskat genetiskt framsteg, högre inkalvningsÄlder och lÀngre kalvningsintervall. För att underlÀtta brunstregistrering i besÀttningarna finns olika automatiska registreringar som kan upptÀcka fysiologiska eller beteendemÀssiga förÀndringar som framtrÀder hos kon vid brunst. Denna litteraturstudie sammanstÀller tre olika principer för brunstdetektering; visuell brunstdetektering, stegrÀknare och bestigningsdetektor, som kan vara antingen elektronisk eller manuell. Resultatet visar att stegrÀknare Àr den metod som upptÀcker flest brunstperioder medan visuell observation ger minst felaktigt detekterade brunstperioder.

Debatten om eutanasi har Äter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av Är 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör mÄnga viktiga frÄgor som till exempel den enskilde individens rÀtt att bestÀmma över sitt liv, lÀkarens roll och sjukvÄrdens uppgifter. SjukvÄrdspersonalen mÄste ofta fatta beslut om att avstÄ frÄn eller att avbryta en livsuppehÄllande behandling, trots att rÀttslÀget pÄ denna punkt Àr oklart. En grÀnsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna grÀnsdragning kan dock vara svÄr att göra i praktiken.

Detta Àr en magisteruppsats i arbetsvetenskap utförd under vÄrterminen 2014. Studiens syfte har varit att undersöka arbetsmotivationen bland anstÀllda i en tillverkningsfabrik som implementerat principer och verktyg frÄn lean production. UtgÄngspunkten har varit att undersöka om element i lean production, sÄ som teamorganisering och delaktighet, har en positiv inverkan pÄ inre motivation. I studien operationaliserades inre motivation som arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.     Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats frÄn sammanlagt 12 respondenter, samtliga frÄn samma fabrik i Svealand.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnÄ ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners vÀpnade styrkor. Syftet med uppsatsen Àr att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militÀrteorin pÄ liknande sÀtt som utlÀndska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-lÀnder iallmÀnhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrÄgor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrÀmjande operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras Àr att utlÀndska chefer vÀrderar överraskning högre ifredsframtvingande operationer Àn vad svenska chefer gör. Samma förhÄllande gÀller ocksÄ rörlighet ifredsbevarande operationer, medan svenska chefer vÀrderar skydd signifikant högre Àn utlÀndska ifredsbevarande operationer.

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordÄden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt Är senare.Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgÄr av den ryska sÀkerhetsdoktrinen frÄn 2000 samt terroristlagen frÄn 1998. UndersökningensförhÄllningssÀtt till den ryska terrorismen Àr det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhÄllningssÀttet till kampen mot terrorism har förÀndrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmÀssigt söker att utöka det internationella samarbetet pÄterroristbekÀmpningens omrÄde. De ÄtgÀrder som lyfts fram Àr bÄde i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgÄng till fristÀder men Àven lÄngsiktiga ÄtgÀrder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rÀttvisare fördelningspolitik.Detta pÄtagligt liberalt prÀglade budskap fÄr dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordÄden stÄtillbaka för en tydligare realistiskt fÀrgad retorik dÀr militÀr makt intar en central plats i reaktionen..

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur förhÄllanden i tre av Sveriges till synes mest framgÄngsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat pÄ den mest grundlÀggande och Àldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anstÀlld i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhÄllandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhÄllande till Fayols managementteori och med utgÄngspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhÄllanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer ocksÄ att organisationerna Àr lika till stor del, bland annat nÀr det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anstÀllda, initiativtagande samt kÀnslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer Àven att det finns skillnader mellan organisationerna.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av pÄföljden ungdomstjÀnst. UngdomstjÀnsti dess nuvarande utformning trÀdde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till frÀmst tillungdomar mellan 15 och 18 Är, om sÀrskilda skÀl föreligger kan ungdomar upp till 21 Ärdömas till ungdomstjÀnst. PÄföljden bestÄr av tvÄ delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benÀmns ? annan sÀrskilt anordnad verksamhet? vilkenbestÄr av samtal och/eller studiebesök.DÄ lagen Àr en ganska ny företeelse valde vi att undersöka sÄvÀl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men Àven hur vÀl ungdomarnas upplevelse överensstÀmmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stÀmmer in pÄ de tre straffrÀttsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som Àr gÀllande i lagstiftningen.Vi har valt att ha sÄvÀl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkÀt har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjÀnst i Göteborg.

För att leva upp till uppstÀllda mÄl om mÀnskliga rÀttigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, anvÀnder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger pÄ internationellt erkÀnda system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehÄll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgÄr frÄn en social vision, dÀr det sociala ansvaret Àr huvudfokus. Konventionella företag utgÄr frÄn marknadens principer, dÀr vinstintresset Àr frÀmsta fokus.

Uppsatsen syftar till att faststÀlla vilket ansvar medlaren har med utgÄngspunkt i vad som Àr fackmÀssig medling. Inledningsvis redogörs för regler och standarder som en medlare bör efterfölja. Dessa regler utgör grunden för en analys av rÀttslÀget. Analysen ska ge svar pÄ följande frÄgestÀllningar. 1. Vilka krav pÄ fackmÀssighet kan stÀllas pÄ en medlare?2. Vart gÄr grÀnsen mellan hur en medlare bör handla och hur en medlare mÄste handla?3. NÀr har parterna i medlingsprocessen framgÄng med att göra rÀttsliga ansprÄk gÀllande mot medlaren?Medlare tillhör den rÀttsliga kategorin uppdragstagare och rÄdgivare.

Rörelse i staden Ă€r avgörande för hur staden fungerar. Platser och strĂ„k med stora flöden har annorlunda förutsĂ€ttningar Ă€n platser och strĂ„k med smĂ„ flöden. Flödena pĂ„verkas i sin tur av stadens struktur.  Det hĂ€r examensarbetet handlar om hur förtĂ€tning kan vara en del i en medveten förĂ€ndring av stadsstrukturen och hur man genom förĂ€ndringar i stadsstrukturen kan skapa varierande rumsliga förutsĂ€ttningar som kan utgöra ett ramverk för framtida utformning.FöremĂ„let för den hĂ€r studien Ă€r omrĂ„det runt Årstabergs pendeltĂ„gsstation i södra Stockholm. OmrĂ„det Ă€r en viktig kollektivtrafikknutpunkt och mĂ„nga mĂ€nniskor passerar hĂ€r dagligen för att byta mellan olika kollektivtrafikslag.

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort dÀr det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frÄgestÀllningar. HuvudfrÄgan har dÀrmed varit att ta reda pÄ om svensk chick-lit Àr intressant, men ocksÄ om den har nÄgra litterÀra kvaliteter och om den Àr en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas Àven en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten Àr att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.