Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ÀmnesomrÄdet mÀnskliga rÀttigheter behandlas vid internationellafredsfrÀmjande operationer och det legala ramverk som Àr styrande. Av sÀrskilt intresse Àr desvÄrigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmÀnna förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter.DÄ alltfler nationer deltager i fredsoperationer Àr det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerÀtten, utformas pÄ sÄdant sÀtt att de kan nÄ bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mÀnskliga rÀttigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄmÀnskliga rÀttigheter och hur vi utbildar och övar vÄr personal inför fredsfrÀmjande operationer för attsÀkerstÀlla att vÄra soldater/sjömÀn och civila agerar pÄ ett riktigt sÀtt i enlighet med FN:s grundlÀggandeanda och vÀrderingar.I detta perspektiv Àr det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationÀr vÀl fötrogna med vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt internationell rÀtt att ingripa, enskiltom sÄ Àr nödvÀndigt, för möjliggörande att skydd av de mÀnskliga rÀttigheterna ges sÄvÀl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man Àr satt att lösa..

Detta examensarbete behandlar Àmnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gÄng med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrlÀsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.Titeln pÄ boken Àr Minsta möjliga friskvÄrd och Àr riktad till chefer, friskvÄrdare och anstÀllda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anstÀllda som inte Àr sÄ intresserade av friskvÄrd, de som inte orkar trÀna eller inte har lust att röra pÄ sig.

Sverige Àr sedan lÀnge en demokrati dÀr medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhÀllslivet, dÀrmed Àr skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former dÀr eleven ska kunna vara med och pÄverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fÄtt ett ökat inflytande i skolan men inte i den utstrÀckning som förvÀntas i en fungerande demokrati.

VÀrdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vÀgledning för att mÀta prestationer, allokera resurser samt sÀtta finansiella mÄl. Detta görs utifrÄn den grundlÀggande förutsÀttningen att aktieÀgarvÀrde skapas nÀr avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillÀmpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsÀttet, vÀrdebaserad styrning. DÀrefter bör företaget vÀlja en effektiv styrmodell.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Akuta buksmÀrtor Àr en av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker vÄrd. Ett stort antal möjliga tillstÄnd kan ge upphov till besvÀren och symtombilden varierar. Det som Àr gemensamt för samtliga tillstÄnd Àr att det orsakar en besvÀrande smÀrta av olika grad och omfattning. SmÀrtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv pÄ grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvÄrar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smÀrtlindring med opioider vid akut buksmÀrta. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation dĂ€r demokratins utformning och innehĂ„ll inte lĂ€ngre diskuteras. DĂ€rför har vi valt att undersöka den globala rĂ€ttviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det Ă€r en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister Ă€r det svĂ„rt att nĂ„ fram till en samlad vision. VĂ„r analys bygger huvudsakligen pĂ„ World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundlĂ€ggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

I Sverige mÄste samrÄdsmöten hÄllas enligt lag i utvecklingen av planer sÄsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. FörhÄllningssÀtt till medborgardialog och sÀttet att arbeta pÄ varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns nÄgra sÀrskilda villkor för den metod som ska anvÀndas nÀr det gÀller samrÄd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att studera attityder och praxis gÀllande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hÄllbar utveckling som frÀmsta mÄl. FrÄgor som besvaras i detta arbete Àr hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhÄllningssÀtt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som anvÀndes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och tvÄ kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, dÀr stora frÄgor har tagits upp, och medborgarna inte varit sÀrskilt inblandade. IstÀllet har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och mÀnniskorÀtt. Trots detta passerade 30 Är innan organisationen manifesterade sitt motstÄnd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. DÀrefter har jÀmstÀlldhetsarbetet undergÄtt flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjÀrde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för Ànnu ett nytt progressivt tÀnkande kring jÀmstÀlldhet och respekt för kvinnors mÀnskliga rÀttigheter.Denna uppsats behandlar FNs jÀmstÀlldhetssyn med sÀrskilt fokus pÄ ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jÀmstÀlldhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med tvÄ olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgrÀnsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 ÄrsÄldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primÀr socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgÄngspunkt för uppsatsen Àr symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur karaktÀrerna Harald och Claudia framstÀlls samt hur deras förhÄllande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjÀlp av olika karaktÀrsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör Àven för vem det Àr som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en nÀrlÀsning av olika avsnitt i romanen dÀr de tvÄ ovan nÀmnda karaktÀrer förekommer. Undersökningen visar pÄ att Claudia Àr en kvinna som i och med sonens brott hamnar pÄ de svartas sida. Claudia rannsakar sig sjÀlv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhÄllandet till maken Harald och till den gud hon inte tror pÄ.

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.

Lean production is the name given to Toyota?s Production System (TPS) by the west. The continuous improvements of their operations through Lean has made Toyota into the largest car manufacturer in the world. This, in turn, has led to several studies regarding both Toyota and their system as to find ways to apply Lean in other organizations. Even so, over 90 percent of all companies fail to implement Lean.