Arbetet har analyserat hur skadestÄnd kan tillföras utifrÄn argumentation kring avtal. DÀr avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillÀmpas skadestÄndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt dÄ tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrÀtt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och nÀringsidkare vid ren förmögenhetsskada nÀr en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har dÀrför genomgÄtt dels en kort komparativ analys utifrÄn olika rÀttsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rÀtt för att kunna besvara syftet.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingÄr att utifrÄn gÀllande föreskrifter och sÀkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrÄn hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd gÀllande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes pÄ en kirurgisk avdelning pÄ ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer dÄ de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehÄllsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fÀltanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.

Syftet med vĂ„r studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhĂ€llsarbetet i Örebro kommun .  ProblemomrĂ„det var  hur utförarna av samhĂ€llsarbete förklarar  social problematik, hur samhĂ€llsarbetet utförs, samt pĂ„ vilket sĂ€tt medborgarna Ă€r delaktiga. Empiri insamlades genom en  kvalitativ intervjustudie. Respondenterna  var  fyra  offentligt anstĂ€llda samhĂ€llsarbetare  i Örebro. Resultaten analyserades med utgĂ„ngspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhĂ€llsarbete.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfÀltet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare pÄ omrÄdet. I studien ingÄr tvÄ förskolor som inte har nÄgon musikinriktning. PÄ dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn pÄ förskolor och pedagoger Àr fingerade.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Vid utsÀndning av personal Àr det vanligt att arbetsgivare anvÀnder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen sÀger nej till en utsÀndning av ekonomiska skÀl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsÀndningen sker till betydelselös för den utsÀnde. Detta beroende pÄ att den utsÀnde fÄr det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sÀnds ut till. NÀr arbetsgivaren Ätar sig att betala den skatt som belöper pÄ inkomsten uppkommer en skatteförmÄn i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen Àr att klargöra rÀttslÀget nÀr det gÀller förmÄn av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmÀnna principer som styr svensk skatterÀtt.

Detta examensarbete handlar om miljöcertifiering i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur miljöcertifiering av skolor gÄr till. En specifik skola har studerats och jag har undersökt om den specifika skolan nÄr upp till mÄlet med miljöcertifieringen, att skapa en bÀttre miljö genom att skapa aktiva och deltagande samhÀllsmedborgare. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en intervjustudie. För att erhÄlla utmÀrkelsen Grön Flagg, att bli miljöcertifierad, krÀvs att skolan gör en anmÀlan till organisationen HÄll Sverige Rent, arbetar för att förbÀttra miljön genom att följa vissa riktlinjer och principer och slutligen lÀmnar in en rapport dÀr resultaten redovisas.

Atlas Copco Craelius Ă€r en del av Atlas Copcos division Geotechnical Drilling and Exploration inom affĂ€rsomrĂ„det anlĂ€ggnings- och gruvteknik. Atlas Copco Craelius som Ă€r belĂ€get i MĂ€rsta utanför Stockholm utvecklar, tillverkar och marknadsför utrustning för undersöksborrning, grundlĂ€ggning och markförstĂ€rkning.Detta examensarbete syftar till att identifiera möjliga förbĂ€ttringsomrĂ„den i materialhanteringen och effektivisering av materialflöden. Fokus för examensarbetet har riktats mot vilken strategi och principer som anvĂ€nds för lagerhĂ„llningen och utformning av lagerlayouten. Examensarbetet Ă€r ocksĂ„ en del av Atlas Copco Craelius kontinuerliga verksamhet om att stĂ€ndigt utveckla och förbĂ€ttra verksamheten och arbetsmetoder.I examensarbetet har en organisationsjĂ€mförelse gjorts mot bĂ„de Scania och Öhlins för att nyansera infallsvinklarna och bidra med ett annat perspektiv pĂ„ verksamheten.Slutligen har denna rapport författats innehĂ„llande förbĂ€ttrings- och utvecklingsomrĂ„den med förslag pĂ„ hur materialhanteringen kan förbĂ€ttras samt materialflöden effektiviseras, med reducerade ledtider och transporter samt förbĂ€ttrad arbetsmiljö som positiva effekter..

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i lÀromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till lÀroplanens mÄl om att skolan skall förmedla jÀmstÀlldhet. Janssons lÀrobok frÄn 1995 Àr ett vanligt förekommande lÀromedel och passar dÀrför bra för en kvalitativ analys av hur isÀrhÄllandet av mÀn och kvinnor verkstÀlls och vilka normer som tillÀmpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen Àr inspirerad av Williams studie frÄn 1997 och har Àven Hirdmans teori om genussystemets tvÄ principer som utgÄngspunkt. Resultaten visar att lÀroboken bidrar till att bekrÀfta och förstÀrka dikotomin och hierarkin, det vill sÀga att isÀrhÄlla kvinnor och mÀn och framhÄlla mannen som norm, med vilken kvinnan jÀmförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan lÀroboken Den levande litteraturen och lÀroplanens mÄl om att förmedla jÀmstÀlldhet och lÄta undervisningen spegla bÄde manliga och kvinnliga perspektiv..

Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i problematiken i Amazonas regnskog förklara varför de ÄtgÀrder som satts in inte fungerat enligt avsikterna, samt att diskutera möjliga lösningar pÄ de problem som finns utifrÄn Elinor Ostroms teori. Slutsatsen Àr att regnskogsavverkning, industrier, boskapsskötsel och svedjebruken Àr de faktorer som har störst negativ miljömÀssig inverkan pÄ Amazonas. Trots kan jag dra en stark slutsats av detta, och det handlar om att dessa problem skulle vara betydligt mindre om lÀnderna det rör sig om hade haft bÀttre ekonomi. Ekonomin Àr en starkt avgörande faktor till varför Amazonas exploateras. Att Ostroms principer för att en institution för common-pool resurser ska lyckas inte i huvudtaget uppfylls av Amazonas regnskog kan jag konstatera.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Varför vÀljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillÀmpa frivilligt hÄllbarhetsarbete och tillhandahÄlla frivillig hÄllbarhetsredovisning? Vilka Àr deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en sjÀlvklarhet att det Àr en frÄga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillÀmpningen av hÄllbarhetsaspekterna Àr sÄ pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal pÄverkningsbara element för att ge lÀsaren en djupare förstÄelse kring varför företag arbetar med frivilliga hÄllbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhÄllandets och enskilda kritiska hÀndelsers pÄverkan Àr faktorer som stÀllts i fokus. Vidare har vi Àven granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehÄllandes principer för en hÄllbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hÄllbarhetsaspekternas tillÀmpning och företagens vitala strÀvan efter livsnödvÀndiga resurser. Som stöd för vÄra resonemang har vi anvÀnt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

GNT Group is a Nordic/Baltic wholesaler that distributes products in the IT, entertainment and home electronics sector. GNT is facing problems with inaccurate inventory levels which can lead to unnecessarily high inventory carrying costs or lost sales. Currently the decisions about when and how many to order are made somewhat arbitrarily by the responsible personnel. Their decisions are based only on some brief sales history and on experience. GNT wants to develop its ERP system to be able to support the purchaser in these and other related decisions.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.