Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Idag behandlas flera patienter med lÀkemedelsbehandling vid hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Av alla ordinerade lÀkemedel, Àr hjÀrt- och kÀrlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och lÀkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det Àr som besvÀrar patienten vid lÀkemedelsbehandling Àr dÀrför en förutsÀttning för att sjuksköterskan ska kunna pÄverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som pÄverkade patientens följsamhet vid lÀkemedelsbehandling av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

Trygghet Àr ett centralt begrepp inom allt vÄrdarbete och inom vÄrdvetenskap. HÀlso- och sjukvÄrdslagen frÄn Är 1982 anger att ett krav för god vÄrd Àr att den tillgodoser patientens behov av trygghet. NÀr en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstÄr en kÀnsla av otrygghet. Trygghet Àr dock ett relativt outforskat begrepp inom vÄrdvetenskap och bl.a. finns det svÄrigheter att anvÀnda begreppet frÄn engelsk litteratur dÄ det finns en rad synonyma begrepp.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Erfarenheter av IFRS i Sverige ? vad innebĂ€r IFRS för företagen? Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ng Författare: Afrodita D. Coku, Samet Elezi, Sebastian KlarĂ„s Handledare: Carl-Michael Unger, Erling Green Fem nyckelord: Utbildning, Organisering, IFRS, Koncern, RevisionsbyrĂ„ Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och analysera ett antal företags och revisionsbyrĂ„ers erfarenheter av IFRS. Metod: Undersökningen har genomförts enligt den kvalitativa metoden genom sĂ„vĂ€l personliga intervjuer som utskickande av frĂ„geformulĂ€r. Referensram: VĂ„r referensram bestĂ„r av att beskriva vilka erfarenheter svenska företag och revisionsbyrĂ„er har av IFRS, samt vilken organisering och utbildning har krĂ€vts att implementera IFRS.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

The purpose of this study is to learn about educationalistsÂŽ apprehensions and their experiences of working with action programmes within the compulsory school's earlier years. Two issues have been composed in order to meet this purpose. They are also the foundation of the interview questions, which are enclosed at the end of the essay.The purpose with the issues is to look into educationalistsÂŽ work with action programmes. Another purpose is to find out how they consider an action programme should be formulated in order to function as a support for students in need of special aid.From the study the result shows that the apprehensions of working with action programmes are separating from one teacher to another. The informants of the study indicate the importance differs inviting both pupils and parents to participate in the entire process.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.